• Anonym (***)

    Pojke i klänning?!

    Jag följde med min väninna i dag när hon skulle lämna sin son på dagis. Strax efter oss kommer det en mamma med sin dotter ( tror jag ) . Jag är helt säker på att det är en flicka tills en i personalen hälsar på pojken som heter Linus?! Linus har till min förvåning vita strumpbyxor och en röd klänning på sig ?! 
    Jag frågar mamman lite försynt varför sonen har klänning. Döm om min förvåning när mamman fräser åt mig att hennes barn är ett barn och inget kön!! Men får inget svar på varför grabben har klänning innan hon vänder på klacken och går! 

    Personligen tycker jag att det är lite kränkande för pojken att ha på sig klänning!

    Vad tycker ni??  Är det normalt att klä sin son i klänning eller tycker ni att det är kränkande?

    ( Linus heter igentligen något annat ) 

  • Svar på tråden Pojke i klänning?!
  • Dorian Ertymexx
    puss skrev 2011-02-27 10:14:52 följande:
    men stallone skrattar men väl altid åt? oavsett klädesplagg?
    *skrattar* Touché! ;>
    Jag är inte en kvinnokarl! Men jag jobbar på det!
  • Dorian Ertymexx
    Pejgan skrev 2011-02-27 10:18:07 följande:
    Jag SA ju att det inte blir ligga om det är onePiece inblandat. Ta på dig kostym eller nätstrumpor så kan vi kela.
    Ah, var det DÄRFÖR du nobbade mig!

    (Ehm, vad är en one piece?)
    Jag är inte en kvinnokarl! Men jag jobbar på det!
  • Dorian Ertymexx
    puss skrev 2011-02-27 10:36:15 följande:
    jag tar min nätkostym.
    Wow, har du en speciell kostym för att surfa på nätet?
    Jag är inte en kvinnokarl! Men jag jobbar på det!
  • Dorian Ertymexx
    Pejgan skrev 2011-02-27 10:27:22 följande:
    Decnet, jag tror du förenklar mekanismerna bakom mobbing.

    De jag känner som varit utsatta för mobbing har i nästan alla fall varit barn som haft någon form av svaghet som mobbaren kan hoppa på. För duktiga i skolan, tjocka, glasögon, tandställning, rödhåriga, tröga, blyga.... Kan vara precis vad som helst.

    I de fall de blivit utsatta pga sin klädsel så har det ALDRIG varit barn/vuxna som självmant valt kläderna utan det har varit antingen att deras föräldrar haft uselt med pengar så de tvingats till skolan i trasiga/urtvättade/20 år gamla kläder (och de har kännt sig dåliga pga det = bra grogund för mobbing. Mobbare kan lukta sig till svagheter på mils avstånd...) ELLER att de desperat försökt "passa in" och därför haft kläder som inte riktigt är deras stil (och då kännt sig obekväma = bra grogrund för mobbing som ovan)

    Själv blev jag mobbad för att jag var duktig i skolan, för att jag var för benägen att alla skulle tycka om mig (=bästa sortens hackkyckling) och för att jag hade problem med svettning. Det hade inte spelat någon roll överhuvudtaget vad jag kom i för kläder, det var kört. Jag hade kunnat vara den snyggaste och mest hippt klädda i hela Sverige, de hade ändå hittat något att hacka på.

    Min kompis däremot som alltid ALLTID varit otroligt trygg och säker i sig själv och sin stil, hon kunde komma i ankdräkt till skolan och starta en trend. Hon brydde sig inte om ifall andra tyckte hon var knäpp och därmed blev hon heller inte mobbad. 

    Min erfarenhet vad gäller mina egna barn är att små barn inte bryr sig. De kan fråga när något avviker mot deras syn på världen men de accepterar förklaringar. Det är VUXNA ( & äldre barn) som verkligen stör sig.
    Det är värre än så - hade du kunnat stå på dig hade du förmodligen sluppit mobbingen. Det är, tror jag, bara en enda faktor som leder till mobbing - och det är att man hamnar längst ned på hackordningen. Oavsett om man har någon utstickande faktor eller inte. Och efteresom ALLA barn har någon utstickande faktor, så är det bara att leta tills man hittar en ursäkt för mobbingen.
    Jag är inte en kvinnokarl! Men jag jobbar på det!
  • uniMog
    Dorian Ertymexx skrev 2011-02-27 15:16:04 följande:
    Det är värre än så - hade du kunnat stå på dig hade du förmodligen sluppit mobbingen. Det är, tror jag, bara en enda faktor som leder till mobbing - och det är att man hamnar längst ned på hackordningen. Oavsett om man har någon utstickande faktor eller inte. Och efteresom ALLA barn har någon utstickande faktor, så är det bara att leta tills man hittar en ursäkt för mobbingen.
    Absolut. Hade jag inte tagit åt mig och försökt krypa under en sten hade de inte haft någon lycka och alltså hade det varit poänglöst att mobba mig.
    Forgive me, shiny special one, I beg of you to rip out my inadequate tongue
  • Dorian Ertymexx
    Pejgan skrev 2011-02-27 14:54:13 följande:
    Fast får de aldrig smaka raggmunk så är chansen mindre att de är positivt inställda till raggmunk. Har föräldrarna dessutom hela uppväxten talar om hur äckligt och vidrigt raggmunk är och att det bara är <insert valfritt nedvärderande här> som äter det så är risken väldigt stor att dessa åsikter gnuggar av sig på barnen.
    Det håller jag inte med om. Finns en hel del som jag smakat först som vuxen som jag tycker är klart mumsigt. Men det är klart, huruvida man vill testa nytt eller bara äta det man ätit som liten palt beror ju på ens inställning (eller om det var kön kanske ;P).
    Jag är inte en kvinnokarl! Men jag jobbar på det!
  • Dorian Ertymexx
    Pejgan skrev 2011-02-27 15:16:57 följande:
    Absolut. Hade jag inte tagit åt mig och försökt krypa under en sten hade de inte haft någon lycka och alltså hade det varit poänglöst att mobba mig.
    Blir alltid litet full-i-suckar när folk vill få det till att mobbing först och främst beror på att barnet sticker ut. "Man blir mobbad om man har fel kläder, man blir mobbad om man har bögföräldrar, man blir mobbad om man är fet!" Right.
    Jag är inte en kvinnokarl! Men jag jobbar på det!
  • Quintus Zebra
    Dorian Ertymexx skrev 2011-02-27 15:04:36 följande:
    Varför måste man nödvändigtvis bevara artificiella och meningslösa gränser vad gäller killar och tjejer för att vara konservativ? Har ni inget bättre för er än att tvinga in folk i två olika mallar?
    Och det som är så intressannt är ju varför just barn skall tvingas in i så mycket snävare mallar?

    För tonåringar och vuxna så finns ju det trots allt ganska många valmöjligheter. Män kan ha rosa skjorta, jobba som dansare, ha långt hår, ha smink, utan att en enda gång påstås var könslös. Och det samma gäller tjejer som får ha blåa kläder, trasiga jeans, skinnjackor, plugga till civilingengör, utan att ses som könsneutral.

    Men någon råkar födas till pojke, då skall han de första tio åren inte erbjudas mycket till valmöjligheter, nej det är lite förenklat blåa kläder, sport och bilar, spindelmannen som gäller. Och för flickor skall det vara rosa, klänningar, mamma-pappa-barn-lekar och hello kitty.

    Någon får jättegärna förklara för mig varför det är okej att begränsa barn på ett sätt som vi aldrig skulle godkänna att man begränsade en tonåring?

    Eller hade de könskonservativa verkligen gillat om varje kläaffärer var uppdelad i två avdelningar som innehöll mer eller identiska uniformer? En blå till männen och en rosa till kvinnorna? Varför kan vi föräldrar få fler valmöjligheter utan att tappa könstillhörigheten.

    Om staten vägrade att låta flickor jobba plugga till att bli bilmekaniker, snusa och klippa håret kort, FÖR DET ÄR JU SKILLNAD PÅ KÖNEN FAKTISKT, så hade ju knappast nån tyckt att detta var okej?

    Min amatörgissning är ju att det hela dels handlar om att barn är svåra att könsbestämma, och att en del blir nervösa om de inte ser vilket kön barn har?

    Dels kan det kanske bero på att små barn inte är så bra på att berätta vilka leksaker de gillar mest. De flesta barn gillar ju en pappkartong lika mycket som en dyr spindelmannendocka. Och då vill vi vuxna göra det enkelt för oss och köper det vi förväntar oss att de skall gilla? Men någon får som sagt gärna berätta för mig, för jag förstår inte...
Svar på tråden Pojke i klänning?!