Mumlan74 skrev 2011-03-02 19:59:41 följande:
Nu har jag läst igenom hela den här tråden och det har framför allt varit ganska underhållande. Men jag undrar fortfarande några saker, som de som förespråkar könsuppdelade kläder på små barn faktiskt inte har lyckats svara på.
Hur kan det vara fel att lära sina barn tolerans? Att människor kan vara olika och att inget sätt att klä sig på är fel så länge det inte skadar någon annan?
Ni som absolut inte vill att era pojkar ska få ha klänning (även om jag personligen tycker att det är taskigt att förvägra dem det om de verkligen vill det) är ju inte tvingade att låta dem ha klänning. Men det är er förbannade skyldighet som förälder och vuxen att lära era barn att det är ok att ANDRA barn har det. Just för att man kan vara olika!
Hur kan det vara fel att vilja ge sina barn, oavsett om de är pojkar eller flickor en större palett med möjligheter?
Det handlar ju inte om att ta bort någonting från någon. Ingen har, vad jag har sett, sagt att pojkar absolut inte får ha blått på sig, eller snickarbyxor, eller keps eller vad det nu handlar om. Eller att flickor inte får ha rosa, inte hello kitty-tröjor etc. Utan det handlar ju om att det inte ska spela så stor roll.
För mig blir det väldigt konstigt att yla om att vi som tycker att det inte spelar så stor roll vad barn har för kläder på sig, oavsett kön, vill göra alla till en grå könlös massa - när ni vill göra alla till små blå eller rosa könssoldater. Att inte tvinga in barn (eller för den delen vuxna) i trånga könsfack blir ju snarare att tillåta en större variation, en regnbåge av individer.
Sen den här grejen med vuxna män i klänning... Personligen kan jag säga att jag inte tänder på alla män i klänning. Men jag tänder inte på alla män i kostym heller, trots att jag kan tycka att en tredelad kostym är bland det snyggaste som finns. På vissa. (även på kvinnor faktiskt).
Har det någonsin slagit er att tycke och smak är något väldigt personligt? Att sexualitet och vad man attraheras av är något väldigt individuellt? Måste kläder handla om att alla ska kunna tända på alla? Det är ju helt jäkla omöjligt. Om alla män var så där stereotypt manliga som ni vill göra dem till skulle jag ha jäkligt svårt att hitta en partner. Dels för att jag själv inte attraheras av typen, dels för att jag förmodligen inte attraherar den sortens män heller.
Exakt VAD är det som skrämmer med möjligheten till individuell variation? jag ser bara frihet i det, medan jag ser tvång och begränsning i er världsbild.
Underbart inlägg där du fick med ganska exakt allt jag vill veta men inte lyckats formulera. Hoppas att du får svar också ;)
