• Mille11

    Frågor om gallsten..

    Jag undrar lite om gallsten.
    Hade mitt första anfall i förra torsdagen och blev jätterädd, för det gjorde så ont och jag kunde inte andas, och jag visste ju inte heller vad det var.
    Åkte in med ambulans till sjukhuset, där jag sov ett par timmar och fick lite smärtstillande sen fick jag åka hem. Samma visa upprepar sig på måndagen efter, där de skickade hem mig mitt i natten. Sedan fick jag ett anfall till i onsdags eftermiddag och åkte även då in med ambulans (enligt rekomendation från akuten).

    Jag hade fått en tid för ultraljud den 30/3 (vilket betyder 3,5 veckas väntetid). Efter sista anfallet skulle iaf läkaren göra allt för att jag skulle få en tidigare tid och nu har jag fått en den 22/3. Lite bättre iaf. Det som ställer till det är att jag är ensam hemma med min 5 veckors bebis...

    Ni som haft samma problem, hur länge har ni fått vänta på UL?
    Efter UL vad hände då? Operation eller vad?

    Kan man "kräva" att de tar bort hela gallblåsan..?

    Rent praktiskt så funkar det liksom inte att gå runt och oroa sig och alltid vara på helspänn om det ska komma ett anfall när man är ensam med den lilla...

    Tacksam för alla erfarenheter! :)

  • Svar på tråden Frågor om gallsten..
  • Mamma Jenny01

    Kan inte direkt ge dig några råd. Men har haft gallsten och vet hur fruktansvärt ont det gör. På mig tog dom bort hela gallblåsan för den var inflamerad. 
    Kanske pappan till barnet vara föreldraledig, så du kan sjukskriva dig. Kanske skulle skännas lite säkrare om ni var två hemma?
     

  • Mille11
    Mamma Jenny01 skrev 2011-03-15 15:13:18 följande:
    Kan inte direkt ge dig några råd. Men har haft gallsten och vet hur fruktansvärt ont det gör. På mig tog dom bort hela gallblåsan för den var inflamerad. 
    Kanske pappan till barnet vara föreldraledig, så du kan sjukskriva dig. Kanske skulle skännas lite säkrare om ni var två hemma?
     
    På proverna och undersökningarna har de inte märkt någon inflammation och värdena försämrades inte mellan gångerna så därför fick jag inget akut UL sa dom. (Har vart skitförbannad över detta!).
    Grejen är att jag inte har något jobb att sjukskriva mig ifrån så vi får inte ihop det riktigt.. Obestämd
  • Nice Girl Wrong Place

    Hej TS!

    Fick du ingen medicin? Det finns ju kramplösande som man kan ta när man känner att ett anfall ska komma. Jag vet inte hur rutinerna ser ut här, bodde i England när jag opererade bort gallblåsan. Jag fick också anfall som du beskriver och jag till idag inte upplevt hemskare smärta och då har jag ändå fött barn efter det

    Så du har mitt medlidande. Man visste först inte vad det var i mitt fall eftersom jag var så ung när det hände och det fanns inga riskfaktorer i bilden. Men det går i släkten! Vissa saker kunde jag inte ens smaka på utan att få värsta anfallet.
    Så det man själv kan göra icke medicinsk väg är ju att försöka luska ut vad som triggar anfallen, det brukar oftast vara speciell mat, eller frukt. Typ äpplen, gurka och paprika. För mig var det helt omöjligt att äta något fett.
    Men jag fick som sagt smätstillande att ta vid anfall fram till op.
    Man tog bort hela gallblåsan, varför minns jag ej. Men även om man tar bort hela blåsan har jag hört att man kan få känningar. Man får alltså nästan i vilket fall lära sig vad som sätter i gång det.
    Jag tog t ex hostmedicin för kanske, 7-8 år sedan och fick det västa anfallet någonsin (och jag har ingen gallblåsa). Jag minns inte vilket ämne just nu, men det finns vissa hostmediciner man ska undvika.

    Annars har jag aldrig haft några problem. Man brukar vara på benen samma dag som operationen. För det mesta gör man ju titthålsop, så det ska inte bli ett stort ärr att oroa sig över osv.

    Så det är nog mina råd! Be om medicin (för den funkar), och tänk på vad du ätit innan du fått ont, undvik detta fram till operationen. Och lycka till!


  • Mille11
    Nice Girl Wrong Place skrev 2011-03-15 15:24:55 följande:
    Hej TS!

    Fick du ingen medicin? Det finns ju kramplösande som man kan ta när man känner att ett anfall ska komma. Jag vet inte hur rutinerna ser ut här, bodde i England när jag opererade bort gallblåsan. Jag fick också anfall som du beskriver och jag till idag inte upplevt hemskare smärta och då har jag ändå fött barn efter det

    Så du har mitt medlidande. Man visste först inte vad det var i mitt fall eftersom jag var så ung när det hände och det fanns inga riskfaktorer i bilden. Men det går i släkten! Vissa saker kunde jag inte ens smaka på utan att få värsta anfallet.
    Så det man själv kan göra icke medicinsk väg är ju att försöka luska ut vad som triggar anfallen, det brukar oftast vara speciell mat, eller frukt. Typ äpplen, gurka och paprika. För mig var det helt omöjligt att äta något fett.
    Men jag fick som sagt smätstillande att ta vid anfall fram till op.
    Man tog bort hela gallblåsan, varför minns jag ej. Men även om man tar bort hela blåsan har jag hört att man kan få känningar. Man får alltså nästan i vilket fall lära sig vad som sätter i gång det.
    Jag tog t ex hostmedicin för kanske, 7-8 år sedan och fick det västa anfallet någonsin (och jag har ingen gallblåsa). Jag minns inte vilket ämne just nu, men det finns vissa hostmediciner man ska undvika.

    Annars har jag aldrig haft några problem. Man brukar vara på benen samma dag som operationen. För det mesta gör man ju titthålsop, så det ska inte bli ett stort ärr att oroa sig över osv.

    Så det är nog mina råd! Be om medicin (för den funkar), och tänk på vad du ätit innan du fått ont, undvik detta fram till operationen. Och lycka till!
    Jo jag fick en kramplösande medecin som jag tagit det två senaste anfallen. Den hjälpte nog till viss del för de blev inte alls så starka som det första, men jag skulle beskriva det som att toppen av smärtan försvann men det gjorde fortfarande sjukt ont. Alltså för ont för att man ska kunna vara hemma med en liten bebis helt ensam.

    Grejen är att de har inte sagt något alls om vad som händer efter ultraljudet. Jag har försökt fråga men får inga riktiga svar liskom.

    De tjatar om vad jag kan ätit osv, men jag kan verkligen inte komma på det. har typ ätit samma sak tre dagar i rad men bara fått anfall en av dagarna tex. Nu har jag ju inte haft anfall sen i onsdags (nästan en vecka!) och då har jag ätit både McDonald's, pizza och chips och inga anfall så fet mat kan det ju knappast vara liksom..
  • Mamma Jenny01
    Mille11 skrev 2011-03-15 15:24:16 följande:
    På proverna och undersökningarna har de inte märkt någon inflammation och värdena försämrades inte mellan gångerna så därför fick jag inget akut UL sa dom. (Har vart skitförbannad över detta!).
    Grejen är att jag inte har något jobb att sjukskriva mig ifrån så vi får inte ihop det riktigt.. Obestämd
    Hmm men kan man inte sjukskriva sig från sin mamma ledighetObestämd. Vet iof inte vilken ersättning man får då? Kan förstå oxå att ekonomiskt är det som att kräva en grav, skulle det vara för oss iaf. 
    Men som ovan skribent skriver: Fick du ingen medicin?
    Kanske kan vara olustigt att ta den iof med en liten hemma + plus att du kanske ammar.

    Ja förstår ditt problem..
    Kanske pappan kan vara hemma för vård av anhörig (vet inte reglerna där riktigt?)

     
  • Mille11
    Mamma Jenny01 skrev 2011-03-15 15:36:01 följande:
    Hmm men kan man inte sjukskriva sig från sin mamma ledighetObestämd. Vet iof inte vilken ersättning man får då? Kan förstå oxå att ekonomiskt är det som att kräva en grav, skulle det vara för oss iaf. 
    Men som ovan skribent skriver: Fick du ingen medicin?
    Kanske kan vara olustigt att ta den iof med en liten hemma + plus att du kanske ammar.

    Ja förstår ditt problem..
    Kanske pappan kan vara hemma för vård av anhörig (vet inte reglerna där riktigt?)

     
    Nej jag tänkte det också. Jag tror man kan det, men det känns som sagt onödigt också nu nr det inte vart nåt anfall på en vecka liksom att sambon skulle vart hemma och jag inte blivit sjuk liksom. Han är ju ändå den som drar in pengar liksom.
    Som "tur" är så ammar jag ju inte. Herregud hur hade det gått liksom! Då hade man ju fått ta med sig bebisen, men han har ju kunnat vara hemma nu med pappa, farmor och mormor medan jag vart inne på sjukan. Hade ju vart lagom kul att bara pang bom ge ersättning liskom..
  • mimsan01

    Jag fick först ett ultraljud via vårdcentralen - det tog ungefär två veckor (det var 2007 i Sthlm).
    Sen så lyckades dom på något schabbla bort bilderna så resultatet bara försvann. Sen åkte jag in akut vid nästa anfall, och då fick jag göra ultraljud samma dag med medföljande operation dagen efter.  

  • Mille11
    mimsan01 skrev 2011-03-15 15:46:51 följande:
    Jag fick först ett ultraljud via vårdcentralen - det tog ungefär två veckor (det var 2007 i Sthlm).
    Sen så lyckades dom på något schabbla bort bilderna så resultatet bara försvann. Sen åkte jag in akut vid nästa anfall, och då fick jag göra ultraljud samma dag med medföljande operation dagen efter.  
    Oj!
    Men det är det som är så konstigt, jag har ju vart in akut med ambulans TRE gånger liksom och ändå kunde dom inte göra ett UL på plats..skitdumt!
    Nu är det ju nästan så jag hoppas att det är supermycket stenar och inflammerat osv så jag får en operation snabbt som tusan liksom...
  • mimsan01
    Mille11 skrev 2011-03-15 15:51:55 följande:
    Oj!
    Men det är det som är så konstigt, jag har ju vart in akut med ambulans TRE gånger liksom och ändå kunde dom inte göra ett UL på plats..skitdumt!
    Nu är det ju nästan så jag hoppas att det är supermycket stenar och inflammerat osv så jag får en operation snabbt som tusan liksom...
    Var i landet bor du? Man kan ju tycka att alla sjukhus borde ha tillgång till en ultraljudsapparat, och nån som kan sköta den, men det kanske inte är standard... När jag åkte in och gjorde UL andra gången och även operationen så var det till sös.
  • Mille11
    mimsan01 skrev 2011-03-15 16:03:17 följande:
    Var i landet bor du? Man kan ju tycka att alla sjukhus borde ha tillgång till en ultraljudsapparat, och nån som kan sköta den, men det kanske inte är standard... När jag åkte in och gjorde UL andra gången och även operationen så var det till sös.
    Kalmar. Ja man tycker ju det! De två första gångerna var ju nattetid dock, men sista gången kom jag liksom in på eftermiddagen, men fick ligga o vänta på läkare i fem timmar så då hann det ju bli kväll då med.
    Antar däremot att Sthlm har bättre resurser så då det är så mycket större...
Svar på tråden Frågor om gallsten..