• Mille11

    Frågor om gallsten..

    Jag undrar lite om gallsten.
    Hade mitt första anfall i förra torsdagen och blev jätterädd, för det gjorde så ont och jag kunde inte andas, och jag visste ju inte heller vad det var.
    Åkte in med ambulans till sjukhuset, där jag sov ett par timmar och fick lite smärtstillande sen fick jag åka hem. Samma visa upprepar sig på måndagen efter, där de skickade hem mig mitt i natten. Sedan fick jag ett anfall till i onsdags eftermiddag och åkte även då in med ambulans (enligt rekomendation från akuten).

    Jag hade fått en tid för ultraljud den 30/3 (vilket betyder 3,5 veckas väntetid). Efter sista anfallet skulle iaf läkaren göra allt för att jag skulle få en tidigare tid och nu har jag fått en den 22/3. Lite bättre iaf. Det som ställer till det är att jag är ensam hemma med min 5 veckors bebis...

    Ni som haft samma problem, hur länge har ni fått vänta på UL?
    Efter UL vad hände då? Operation eller vad?

    Kan man "kräva" att de tar bort hela gallblåsan..?

    Rent praktiskt så funkar det liksom inte att gå runt och oroa sig och alltid vara på helspänn om det ska komma ett anfall när man är ensam med den lilla...

    Tacksam för alla erfarenheter! :)

  • Svar på tråden Frågor om gallsten..
  • mimsan01
    Mille11 skrev 2011-03-15 16:19:37 följande:
    Kalmar. Ja man tycker ju det! De två första gångerna var ju nattetid dock, men sista gången kom jag liksom in på eftermiddagen, men fick ligga o vänta på läkare i fem timmar så då hann det ju bli kväll då med.
    Antar däremot att Sthlm har bättre resurser så då det är så mycket större...
    Ja det där med att ligga och vänta på läkare känner jag igen!! Samtidigt som man gör en "Excorcisten" och typ kaskadkräks grön galla non stop... Inte så fräscht!!

    Tipsen jag kan ge dig är i alla fall att försöka undvika äpplen, paprika, gurka, ägg och räkor. I vissa fall stark mat.  Det var saker som triggade mina anfall. Fet mat verkar du ju klara av i alla fall!

    Hoppas att du får tid för operation snabbt efter UL. När jag opererades så sa dom att det var 9 månaders väntetid, men jag hade tur och fick gå före hela kön eftersom det var så illa. Jag hade gått nästan ett helt år med anfall till och från innan jag fick diagnosen, alla trodde det var magsår som spökade.
  • Mille11

    Ja det är ju det som är så konstigt att jag inte reagerar på fettet. Sen har jag liksom inte ätit något som jag kan säga att "det är det" liksom...man blir ju tokig!

    Oj, nio månader! Det går ju inte gå o vänta på. Man tycker faktiskt att man borde få lite förtur när man har spädbarn hemma liksom. Man blir ju aningen mer begränsad då..

  • Mille11

    Jaha. Bara för jag la in den här tråden så fick jag väl ett anfall till. Ligger på akuten nu efter ännu en ambulansresa och lite morfin i blodet. (tål inte diklofenak).
    Undra om de kommer göra nåt denna gången...
    Det här anfallet var värre än de två förra och gjorde galet ont, och precis när jag somnat. Det är nästan det som förstörs mest att hela nattens "planer" rubbas så nu kommer jag ju inte få sova mina planerade timmar. Blir så less. Usch! Hoppas nästan jag får ligga kvar över natten o att det gör ett UL redan imorgon bitti. Men men...hoppas kan man ju alltid...

  • mimsan01
    Mille11 skrev 2011-03-16 00:55:25 följande:
    Jippie! Ska få göra UL imorgon istället för 22:a! :)
    Tråkigt att höra att du fått ett nytt anfall men inget ont som inte har nåt gott med sig!! Hoppas att UL går bra och att dom sätter upp dig snabbt i op-kö!!!
  • Mille11

    Här går det undan! Gjorde ul förut och ska bli akut opererad idag om det inte kommer in något "värre" för då blir det imorgon! Halleluja! :)

  • mimsan01
    Mille11 skrev 2011-03-16 13:02:29 följande:
    Här går det undan! Gjorde ul förut och ska bli akut opererad idag om det inte kommer in något "värre" för då blir det imorgon! Halleluja! :)
    Great news!!! Vad skönt för dig! Håller tummarna för att op går bra!!!
  • Bambusa

    jag ko in med ett av ånga gallstensanfall dan innan julafton, (hade varit inne på akuten i v20 med de första anfallet, men de va nästan 2år sen nu.. sen har ja haft hea men varit ensa ed dottern och inte kunnat tagit mig till sjukhuset (hennes pappa jobbar skift) men iaf, då dan innan julafton åkte ja till vårdcentralen bara, men do skickade mig med ambulans till akuten,då hade ändå anfallet gått över, jag lades in och på julafton gjorde dom ultraljud, hade 41graders feber och gallblåsan va inflamerad.. fick åka hem på juldan.. (så vi firade jul med våran 2åring på sjukhuset..) skulle få vänta på op ca 6veckor, men inte förs nästa vecka opereras jag..   blev krångel för dom "kom på" när dom skulle plandera in in op att ja tillhörde fel län,så då skulle "mitt" (uppsala) sjukhus som ligger 10 mil från oss kontaktas, och dom betalar så får gävle operara,dit har vi bara 2mil.. så ja,massa krångel, en so tur är har jai nte fått nå riktiga anfall sen sist, men haft både diklofenak och spasmofen hemma ifall att..  de gör fruktansvärt ont, och varje gång fattar ja inte hur ja klarade att vara hema ensam gången innan, oftast har dottern sovit när de kommit, för ja får 90% av anfallen kvällstid...  

    men som sagt ja va gravid första gången, då fick ja spasofen, så de är ingen fara även om man ammar.. och ammar man får man ta med bebisen (ja inte in på op då..)  jag hamnade på sjukhuset när dottern va 2veckor å hon va med mig, hon fick inte åka med i abulansen då, utan henens pappa kom efter med henne, sen va dom båda med på akuten, sen åkte han hem å hon stannade med mig på mitt rum..  hon sov mest, och byta blöjor kan man ju göra i sängen, å sköterskerna kom å fråga hela tiden o ja ville ha hjälp,så kunde dom ta henne en stund, men ja ville inte läna ifrån mig henne, trots att ja va jättedålig..
    hennes pappa var hos oss mest hela dagarna, då gjorde han allt utom mata henne.. å ja låg avsvimad nästan, hörde dom knappt,för då slapnade ja av när han hade henne.. moderskänslorna tog över tror ja..

  • Mille11

    Oj fy så jobbigt. Jag har ju lite "tur" att jag inte ammar så pappan kan vara hemma. :)
    Nu börjar jag bli nervös..har aldrig vart sövd eller opererad...

  • Bambusa

    jag såg de enbart som possetivt att jag ammade så ja fick ta med henne, hade inte klarat å va utan henne när hon va så liten.. hade ja vart så dålig att ja inte kunde aa är de ju bara ge urpumpat(som vi hade i frysen) elelr ersättning ur kopp eller med sked.. inte så svårt..
     hon ska med till sjukhuset när ja operaras nästa vecka med.. fast nu har ja slutat amma, hon är 2år..

    efter en kväll/natt med anfall hade ja aldrig orkat om ja inte ammade så vi kunde ligga kvar i sängen hur länge som helst, några blöjor och våtservetter bredvid sängen så va de bara somna om medans hon ammade, vaknade,böt blöja, somna om.. elelr omhennes pappa va hema så ammade,han tog henne,så kunde ja sova 3-4timmar till.. de saknar man nu.. hehe.. hörs i hela huset när hon är vaken nu..  Solig   jag spyr av smärtan när ja får anfall, så rätt yr å konstig sen..

    de är inte så läskigt med narkos, känns skumt när man vaknar bara, för man har sovit utan å bli utvilad och kan må lite illa.. men de går över.. sövd har ja vart 2gånger, sist va urakuta snittet dottern kom med.. ligga på uppvak är urtråkigt, draperier mellan sängarna bara (iaf i gävle) och man hör allas maskiner som piper å personal som springer runtbland patienterna..  men man kommer till avdelningen rätt snabbt ändå..   dom kommer prata med dig innan operation så du vet vad som händer..

Svar på tråden Frågor om gallsten..