Januaribebis 2012

Jag har inte heller speciellt mycket sympton, är i v.5+0 idag. Jag är mer kissnödig än innan och det sticker och drar lite i äggstockarna och runt där omkring, men inget illamående elelr ömma bröst eller sånt.. Jag tror bara sånt där är väldigt olika för alla.

Åh vad skönt att höra. Känner mig lite knäpp när jag säger till min sambo att jag vill må illa och kräkas men men...  Kanske börjar symtomen lite senare om de nu kommer. Vem vet jag kommer säkert ångra min önskan senare!

Ja, man villj u ha symptomen nu så man känner sej riktigt gravid, men ja.. man kommer ångra sej sen när man får dom. Då kommer man önska bort dom!! Jag kräktes ingenting förra gången och det var faktiskt väldigt skönt att slippa. Däremot mådde jag illa i många veckor och hade rätt mycket huvudverk som inte ville försvinna.

Det är min första graviditet så jag har inget att gå efter. Men jag vill gärna känna mig mer gravid än vad jag gör nu tycker dessutom att veckorna går sååå långsamt. Jag vill att det ska gått 12v så jag kan andras ut och få berätta för min familj.

Det här blir mitt första barn om det går vägen. Vi fick göra abort nu i februari och jag var då i v.21, fostret hade ett allvarligt hjärtfel. Så jag har ju gått en halv graviditet och har erfarenhet av symptom så långt. Men jag känner precis som du att jag vill bara komma över v.12 nu så missfallsrisken minskar. Känner mej inte så orolig över att det ska upptäckas något fel på UL i v19 som det gjorde sist, för det känns så osannolikt att man ska ha sån otur två gånger.

Jag är också 82:a, för jag gissar att det är det ditt anv.namn betyder :) Tror du förresten att du kan vänta med att berätta till v.12? Har ni inte sagt till nån? Jag har redan berättat för mamma eftersom jag inte alls kunde hålla med tills i midsommar som jag först hade tänkt. Min sambos föräldrar vet också.

Jag är i v 5+0 också, första barnet, och har inga direkta symptom. Hade ont i bröstvårtorna och vita flytningar innan BIM, men nu har allt avtagit. Grav.testet med veckoindikator visar iaf Gravid  2-3 veckor, så det verkar ju som hcg-nivån stämmer iaf.  

Fick MA i januari i år så jag är lite nojig, men samtidigt så hade jag inga direkta symptom i v 5 förra gången heller mer än lite molvärk i livmodern på kvällarna i slutet av v 5 och lite spända bröst. Fostret dog den gången i v 6+4 och fram tills dess hade jag knappt några symptom alls, så jag tror att det kan vara helt normalt att inte känna så mycket i v 5. Symptomen varierar mycket från person till person. En del får inga symptom alls direkt under de första 12 veckorna, medan andra får massor.

Japp 82:a. Vi har försökt i ett år. Jag trodde ju att det skulle gå mkt fortare! Vill så gärna att det ska gå vägen. Min syster vet. Hon har barn så det är skönt att ha någon närstående att fråga och bolla funderingar med. Målet är att jag ska vänta till efter v. 12 att berätta men jag är väldigt tveksam om det kommer gå. Vill ju berätta för familjen. Ska iaf vänta till efter 1 ul. Har tid i v. 10.MA är min stora noja. Får man missfall så blöder man ju men vid MA verkar det inte vara så. Ledsen för din skull Astrogirl. Nu hoppas vi bara att de 12 v går fort och att vi snart får se ett hjärtljud. Min BM sa att ser man hjärtljudet vid v. 10 är det minimal risk att något ska gå snett efter det.

Jag har en dotter som är född i april 2010 och har precis plussat med nummer två! Beräknad till den 24:e jag med =)

Vad tråkigt med missfall, hoppas det går vägen denna gången!
Har en son född 1 April 2010, BF för denna blir 7 Januari
Tycker du det känns som att det blir tätt mellan dina barn?
För jag fick den känslan först men har börjat vänja mig, de kommer ha stor nytta av varandra i livet tror jag.

Ja jag ska be min bm att få göra ett VUL ca i v 9 för att kolla läget. Sist väntade jag till v 10 och fick då det hemska beskedet, så jag vill gärna veta innan v 10 att hjärtat slår och att allt ser bra ut. Sist fick jag inte göra VUL, trots att jag ringde och tjatade på bm, så jag gjorde ett privat istället. Gick mycket snabbt och smidigt.

Vi håller tummarna att vi alla slipper råka ut för MF/MA! Vi får glädjas åt att vi är gravida och att vi väntar barn och inte missfall som en klok vän i en annan tråd sade. Det blir inte bättre av att oroa sig, så vi får försöka glädja oss för varje dag som går.