Inlägg från: Serendipitet |Visa alla inlägg
  • Serendipitet

    Januaribebis 2012

    enlitenfröken skrev 2011-08-22 19:07:55 följande:
    Hej! Jag vet att ni har surrat på länge nu, men är det för sent att hoppa in här?
    Vår lilla knodd är beräknad att komma 12 Januari. Först trodde vi på den 3:e med efter RUL så blev vi flyttade nio dagar..(åt rätt håll ;))

    Grattis till graviditeten och välkommen till tråden :)
  • Serendipitet
    APEW skrev 2011-08-22 21:20:02 följande:
    Hej

    Idag var jag på RUL och allt såg bra ut. Hade moderkakan i framvägg, men jag har känt rörelser tidigt ändå.
    Det blir en liten pojke för oss. Går emot trenden lite. =)

    Någon mer som fått väldigt ont i magen efter UL?

    Jag var öm i magen hela kvällen efter ultraljudet..
  • Serendipitet
    marickan skrev 2011-08-24 20:04:27 följande:
    Jag tror knappast önskan om ett visst kön är något som den som känner så är stolt över. Det är väl snarare ganska tabu och därmed modigt att våga stå för en sån känsla. Varje sund människa förstår ju att det här är en bagatell gentemot att exempelvis förlora sitt barn vilket är fruktansvärt och inte borde hända i den bästa av världar. Men dessa tankar om kön, om än de är fåniga i jämförelse, är lika fullt en känsla som så mycket annat man kan känna och oroa sig för då man väntar barn. Det vore ju tråkigt om det bara ska vara vissa problem och tankar som accepteras i den här tråden. Alla bekymmer stora som små är väl värda att tas upp tycker jag, utan att man ska behöva skämmas.


    Jag håller med fullkomligt, bra skrivet :)
  • Serendipitet

    Någon mer än mig som tycker det trycker i bröstet, att det är svårare att andas? Jag har hört att halsbränna kan vara så, men jag har själv inte haft det så förrut. Har sur smak i munnen om jag ens andas på apelsinjuice för tillfället och får ont uppe som vid magkatarr då och då men trycket i bröstet oroar mig lite. Åt Losec tidigare för min magkatarr och ett annat receptbelagt medel för ett par år sedan, kanske den som är tillbaka och spökar.

    Kondisen för tillfället är bortblåst jag flåsar efter en vanlig promenad :S Jag har inget körkort så jag brukar gå och cykla mycket och har inget problem med detta i vanliga fall. Men nu blir jag svag och nästan yr och illamående.. Någon som har tips på hur man kan mjukstarta träning vid graviditet?

  • Serendipitet
    Alltochinget skrev 2011-08-25 07:04:24 följande:
    Om 1 timme är det dags för RUL... NERVÖS och förväntansfull! :)

    Det kommer säkert gå bra. Lycka till :)
  • Serendipitet
    MaHo89 skrev 2011-08-25 08:06:41 följande:
    Självklart är alla känslor lika mycket värda.

    Nu sitter vi iaf i bilen ner mot Umeå, har tid 10:30. Hoppas verkligen att hon såg fel igår!

    Hoppas att ultraljudet går bättre idag och att allt är som det ska med bebis :) Så fort det avviker det minsta så måste de kolla upp det och det brukar inte vara något fel vid nästa ultraljud. Dessutom är det så lätt för BM att mäta fel. Skickar styrkekramar till er och hoppas att er oro är obefogad. kram
  • Serendipitet
    coockiejar skrev 2011-08-25 09:09:19 följande:
    Hej tjejer,

    Mitt liv går i hundratio men jag kikar in här då och då och gläds med er och era magar :)

    Jag har en personlig fundering som jag tror att (kanske) fler funderat kring. Mitt första barn kom under sommaren. Den nya bebisen kommer i början av januari. Med högre risker för infektioner (även om jag vet att man även blir sjuk sommartid). Min bästa kompis vill så gärna vara en del av denna graviditet och bebisens första tid. (Hon har själv barn). Självklart är det otroligt roligt att hon vill vill vara delaktig men häromdagen började vi prata lite om förlossningen och första tiden och då blir det väldigt klart för mig att hon kanske vill mer än vad jag förstått. Hon vill vara med och hjälpa mig första tiden (jag vet av erfarenhet med första sonen att jag gärna vill ta det lugnt och lära känna min bebis i lugn o ro i början, speciellt för sonens skull som nu ska få lära känna sitt syskon). Hon pratar hela tiden om hur hennes barn vill vara med och hjälpa till med bebisen (själv får jag panik och tänker att en nyfödd inte är en docka till en 2-åring).

    Till saken hör att jag är livrädd för RS-virus. Hade en bekant vars barn blev inlagd och fick andningshjälp pga RS-virus. När jag kommenterade att de så klart är välkomna att träffa bebisen men inte om de är sjuka då jag oroar mig för RS-virus så kommenterar hon saker som att "Men du kan inte skydda bebisen från infektioner då "sonen"går i skolan och kommer hem med infektioner" eller "en förkylning dör inte ett barn av" och jag får PANIK! Hon ser överhuvudtaget inte hur jag ser på saken. Att MITT barn går i skolan och kanske kommer hem med infektioner - ja, så är det. Vad hade hon tänkt? Att jag ska placera honom i karantän? Och en förkylning KAN ett litet nyfött barn bli väldigt dåligt av. Man vet ju inte om en förkylning innebär en RS-infektion på en bebis då den visar sig som en vanlig förkylning på större barn och vuxna. Det känns bara som att hon är så mån om att hennes barn ska få ta hand om en bebis och att hon så gärna vill gosa med en bebis men det är faktiskt MITT barn och inte VÅRT barn. Hon kliver innanför mitt revir utan att jag har bjudit in.

    Är det bara jag som tänker så? Jag får panik av tanken att nära och kära tänker sig att de ska husera här bara för att jag får en bebis. Det är ju den första tiden man vill lära känna varandra och binda sig samman till en enhet. Så känner jag iaf. Självklart tycker jag att det är roligt om omgivningen vill hälsa på och träffa miraklet. Hälsa gärna på men korta stunder (typ max ett par timmar om dagen).  Hur förmedlar man detta utan att någon tar det som personlig kritik och blir sårad? Jag vill verkligen inte såra någon men all hjälp jag erbjuds (som jag inte bett om) gör att jag känner mig skyldig att gå med på deras vilja för att de inte ska bli sårade - inte för att jag vill ha hjälpen. Och egentligen tycker jag om besök så det i sig är inte ett problem egentligen - det är mest i kombination med infektioner som jag blir orolig nu. Om alla skulle reagera som min väninna - att en bebis inte dör av en förkylning - kommer jag att bli tokstressad.

    Är jag bara nojig - hjälp mig bryta mitt tankemönster. RS kanske inte alls är så vanligt som jag inbillar jag.  
    Annars skulle jag mest uppskatta att höra hur ni andra resonerar kring besök första tiden (och hur ställer ni er till förkylda vuxna och barn som vill hälsa på). För jag känner mig som världens mest egocentriska människa just nu.

    Jag tycker inte det är konstigt att du vill lära känna din bebis innan ni bjuder in omvälden. Dessutom så tar det tid för en familj att anpassa sitt nya liv efter ett spädbarn, för det blir gärna så i början. Ditt andra barn behöver lung och ro och dig och pappan för det är en stor omställning att få ett syskon, så den första tiden handlar om att få storebror att inte känna sig övergiven och då vill han inte dela dig med ytterligare personer. Prata med din kompis och säg att den första tiden är familjetid och att du kommer bjuda in henne när ni är redo för besök. Att hon betyder jätte mycket för dig och att du gärna lyssnar på tips men att du måste fokusera på din familj i början.

    rdguiden.se
    När det gäller RS virus är den största risken att barnet drabbas av lunginflammation som kräver sjukhusvård. Av de som blir inlagda är ungefär 80% under 6 månader. De flesta barn drabbas under sina första år så det är jätte vanligt och ger oftast bara symptom som en vanlig förkylning.

    - Om ditt barn är under sex månader, undvik så långt det är möjligt kontakt med förkylda personer. Att hålla isär syskon går knappast, men barnkalas eller förkylda vänner och släktingar kan man försöka att undvika.

    - Undvik folksamlingar i förkylningstider.

    - Var extra noga med handhygienen när du har spädbarn, särskilt när du själv är förkyld eller om du har äldre barn som är förkylda. Tvätta händerna ofta och noggrannt med tvål och vatten

    Jag tycker att man oroar sig som förälder och att det är helt normalt. Det är en rädsla att ens lilla barn ska bli sjukt och behöva ligga på sjukhus, stå på dig! Kram
       
      

  • Serendipitet
    MaHo89 skrev 2011-08-25 13:05:16 följande:
    Tack för mig och lycka till

    Gick det inte bra?
  • Serendipitet

     



    ccecy skrev 2011-09-01 20:50:15 följande:


    nu börjar de här bli jobbigt :p när ska de synnas på mig att ja börjar bli gravid på riktigt ? idag kommentera en tjej polare som ja inte umgåts med ja nån tid före ja blev gravid.. "oj va du har gått ner i vikt" :S börjar kännas läskigt. Vet att min mage kommer väl med tiden men :P  får väl bara vänta på min tur :)

    Det syns inte mycket på mig heller och nu när skolan började så trodde de inte jag kunde ha gått häften redan. Kanske väldigt tråkigt nu när man bara vill att det ska synas men det kan faktiskt vara en välsignelse senare i graviditeten att inte ha den där jättemagen. Var lika liten förra graviditeten för 6 år sedan som jag är nu. Ge det några veckor till sedan kan ingen se att det inte ligger en bebis i din mage :D Jag är i vecka 21+2 på bilden, den är tagen idag .

    Förresten ska man inte kunna flytta bilden längre ned? Försökte med då försvann den :S  
  • Serendipitet

    Jag skulle rekomender örontermometer eftersom det går snabbt att mäta och är smidigast. Dock kollar runt lite och köp inte första bästa :) Ni kan ju kolla recentioner och dylikt. Den vi hade först mätte tokigt i dotterns öra trots att hon är 5 år och vi mätte på rätt sätt (dock mätte den rätt hos oss stora). Återförsäljaren sa då att dottern hade för litet öra så att det inte fungerade (ändå stod det i bruksanvisningen att den gick att använda på barn). Den vi har nu är underbar!

Svar på tråden Januaribebis 2012