JennieP skrev 2011-08-21 13:30:16 följande:
Åååh! Vad spännande! Då ligger vi väligt lika med de stora också hahha!
Faktum är att jag inte riktigt kommit så långt. Inga direkta nojjor eller orostankar ännu alls.
Jag känner fosterrörelser men ännu så länge inte direkt regelbundet. Mer lite här o lite där vissa dagar inte alls.
Det känns som att jag fäst allt kring UL, om det går bra där då kommer jag bli gravid på riktigt. Tokigt?
Jag tror det finns risk att rädslorna slår ner som en bomb så småingom därför ska vi ta lite aurorasamtal och gå igenom förlossningsjournalen och lite sånt med vår läkare på MVC. Det är nog nyttigt för oss båda här hemma.
Min sambo har nog mer rädslor inför vad som komma skall som stod brevid det hela.
Jag känner mig ännu så länge full tupp m att vara gravid om man säger haha.
Du får gärna berätta lite för mig i inboxen om du så vill om hur du upplevde ditt snitt.
Vi blir ju båda som första gångs födeskor i princip haha
Men visst är det spännande? Hur har din tjej reagerat?
Vi har lånat en del syskon böcker på bibblan och Jack pratar med magen varje dag, jag tror han tror att det kommer ut en lekkompis direkt när den väl anländer
Jag var jätte orolig fram till ultraljudet sedan när jag fick se bebis så släppte alla jobbiga tankar man burit på :D Nej, du är inte alls tokig, jag tror att ultraljudet gör det hela mer verkligt! Man känner sig gravid och låter sig själv glädjas åt den växande magen :)
Ja, har man gått igenom en svår förlossning tror jag det är bra att man pratar med någon kunnig och kan bearbeta alla gamla tankar och känslor, samt nya tankar som kommer upp kring det i och med denna graviditeten. I ett svårt läge tror jag att partnern blir väldigt frustrerad, han kan ju inte göra så mycket och rädslan som din partner gick igenom den kan inte ha varit annat än fruktansvärd.
Jag fick en tid för snitt ungefär 2 veckor innan BF, men fick skjuta på det då jag blivit väldigt förkyld. Så snittad blev jag istället 1 vecka innan :) Jag har problem med nålar så jag sövdes ned istället för att slippa ryggbedövningen, så jag kan inte säga så mycket om hur jag upplevde snittet mer hur det var efteråt. De sätter en kateter för att det underlättar med en tom blåsa. Efteråt så gjorde det ont att röra sig men man får ju smärtstillande och det var helt ok, man går gärna lite böjd för det känns obehgligt att räta ut kroppen eftersom det stramar i såret då. Sedan fick jag väldigt ont i ryggen - de sa på BB att det var vanligt, men till det fick jag vetekuddar som de värmde i mikron åt mig. Jag fick ett eget rum och stannade 3 dagar på BB man får ofta stanna längre om man vill när man är snittad. Efter 1 vecka så mådde jag faktiskt bra och allt hemma flöt på fint, helt bra kändes det efter 2 veckor :)
När man gör kejsarsnitt med ryggbedövning så är man ju vaken och de sätter upp en duk så att du inte ser när de skär genom lagrena och plockar ut bebis. Vad jag hört så ska det inte kännas något alls, bara konstigt när de plockar ut bebisen. Som ett tryck eller att det drar lite. Men du kommer få jättebra information innan snittet om hur du ska tvätta dig och hur det går till samt hur kejsarsnitt upplevs efteråt. Dessutom brukar den läkaren som utför snittet besöka dig innan du åker hem och prata om hur det upplevdes :)
Min tjej har önskat syskon i två år nu så hon är överlycklig, men tror också att hon tror på en lekfärdig bebis ;) Hon pussar magen och vill känna lillasyster sparka. Hon har fått känna sparkar som hennes pappa inte fått så hon är jätte glad. Hon vill vara med på all planering när det gäller inköp, bestämma namn och att färdigställa barnrummet :)
