Hur överleva i nätdejtingdjungeln?!

Ja, jag förstår att det var svårt i just den situationen och så när det hände.
Men jag menar om det skulle hända igen så är du ju en erfarenhet rikare och skulle kanske se tecknen fortare och agera annorlunda och förstå att det är nån fuffens på gång och genomskåda honom du dejtar, så att du inte behöver gå igenom samma helvete igen. 

Men jag tror verkligen att du vågar! Kram 

Vad snabba och modiga ni är som vågar träffas så fort, jag har träffat ganska många men ingen som berört mig alls, varken innan vi sågs eller efter. Därför har jag inte haft problem och träffa dem heller tror jag.

Jag pratar nu med en man och har pratat med han i fem månader och han berör mig mycket, såpass att jag blir livrädd och träffa han, jag fegade ur när det kom på tal att träffas och sen har han inte nämnt det igen.

åh.. men livet är ju så kort ju. Om man inte vågar nått,s å vinner man ju inte heller nått.. Om du är intresserad, så borde du nog träffa honom. Risken är ju att han kanske träffar någon annan eller så förspiller du bara dyrbar tid.   (säger jag, som är livrädd.. hehe...)

Jag blev helt knockad. Det gick helt enkelt inte att vänta med att träffas. Jag sa till min bästa kompis efter hans första mail att det var något speciellt. Vi höll ut i pinsamma tre dagar...

Jag behöver verkligen lite input. Jag har varit på 4 dejter totalt nu och jag tycker att tre av dom gått riktigt bra. Det har varit flirtig stämning, samtal som bara flyter på och oftast har det varit dejter där vi bestämt en kort aktivitet som en promenad eller snabb kaffe men alla har dragit över tiden men en till ett par timmar, Första dejten jag var på var helt kanon killen men killen hörde av sig en gång efter sen svarade han inte mer, dejt två hörde aldrig av sig efter dejten samma med dejt tre och 4a. Jag har bra foton på min profil som visar både ansiktsbild och helkropps bild så jag vågar nog utesluta att de blivit avskräckta av mitt utseende. Personligen så tycker jag att jag har så pass bra koll att jag hade insett om de var obekväma eller hade en tråkig dejt. Nu håller jag på att bli lite lätt förtvivlad och har tråkigt nog börjat leta massor med fel på mig. Om det var en eller två killar som inte hörde av sig igen, det hade jag kunnat hantera. Men fyra av fyra? Vad tusan kan vara fel, är det någon som känner igen sig eller som bara kan ge ett bra råd?

det kan väl bara vara att det inte klickat för dem?
Jag har varit på 4 dejter och ALLA killar har både av bilder och IRL sagt att de tycker jag är snygg och så. De har alla tyckt det varit trevligt och vi har snackat och skojat. MEN för min del har det inte klickat och en av killarna sa rätt ut att han tyckte jag eg var den perfekta tjejen för honom men på nåt sätt sa det inte klick. Det är så jag känner med. En kille var verkligen perfekt men han sa mig INGET just på "det" planet. så leta inte fel på dig...alla människor känner bara inte den där kemin hur rätt allt annat än är!

Det är inget fel på dig kära du. Det bara är så att vissa inte passar ihop och det upptäcker man först när man har träffats irl. Det är inget fel på dig och inget fel på honom, men som sagt var, det är få som passar ihop. 

Jag har bara lyckats få till en dejt. Hon var jättetrevlig och vi hade så roligt tillsammans i några timmar på ett café. Det var dock ingen jag vill leva ihop med, men vi kommer säkert att gå ut och ha lite kul ihop fler gånger.

Nu säger jag att det inte är nåt fel på dig. Givetvis kan jag inte säga så utan att ha träffat dig. Men du har säkert koll på om du har några "defekter" som skulle missgynna dig. Du vet, typ petar ut lååånga trådiga snorkråkor ur näsan när ni äter middag. Kan inte låta bli att sparka din dejt på smalbenet varje minut medan ni pratar. Kommenterar hur snygga männen är när de går förbi er och du klankar ner din dejt. Pratar i mobilen minst femton minuter då och då med dina kompisar under dejten... Ja, sådana "defekter" är ju inget bra att ha. Men jag misstänker att du har koll på sånt :)

Du ska känna inom dig att du är det finaste som finns, och han som får vara med dig ska vara tacksam för det. Det är inget du ska säga eller visa öppet. Du ska bara känna det inom dig. Det kommer att sippra ut lite diskret ändå.

kram 

hehe

ja det är nog det där med att jag känner som skrämmer mig.

Jag är rädd för att kanske bli kär igen, och jag känner ju att han påverkar mig tillräckligt för att jag inte ska kunna stå emot, usch va jobbigt det är med känslor.

Men vad tråkigt det vore utan...

"Sjung som om ingen hörde dig
Dansa som om ingen såg dig.
Och älska som om du aldrig hade blivit sårad."



Är ord jag försöker leva efter. Fast kan förstås ta lång tid att läka, om man blivit väldigt skadad i en relation; å då kan det ju vara smart att ge sig själv mkt tid och kärlek först. Fast förr eller senare måste man gå emot rädslan ändå. om man inte ska låta det gamla förstöra framtiden också.