1,5 år & i trotsåldern!!!!!

Så gör min lilleman med. Häller ut mjölken ibland på sig, gör precis tvärtemot vad jag säger men jag tycker inte det är trots. För mig är det bara att undersöka och tänja på gränserna, att han inte riktigt förstår "nejet" än. Det kommer efter hand. 
Sen blir det ju lite lek med att se om man hinner göra det man tänkt innan mamma ser en. Eller om man har något man inte får. Lilleman är så söt, får han till exempel tag på telefonen så sätter han sig med ryggen mot och så frågar man vad han gör då brukar han skutta till lite och inte ens vända sig om utan ställer sig upp och pinnar iväg så fort de små benen hinner ;) 

MIn dotter skrek så hon blev blå och svimmade av då hon inte fick klättra upp på en stege när hon var i den åldern... Då blev hon tyst

Herregud, jag känner igen mig väldigt väl. Var på väg att starta en liknande tråd när jag hittade den här. Idag skulle jag kunna sälja sonen billigt. Vi bråkade (läs han) i över en timme idag vid middagen eftersom att han bara ville dricka måltidsdryck och vägrade middagen. Det är ju härligt med en viljestark unge men man får ju huvudvärk på köpet. Och om det här inte är trots så vill jag inte veta hur det kommer bli sedan... Tycker att han har tillräckligt "jag skiter i vad du säger och gör som jag vill"-tendenser. Känner att det är rätt jobbigt att ha en grabb som skiter i vad jag säger och är på väg att rusa ut i bilvägen bara för att inte gå dit jag säger att vi ska gå. Svettigt värre...

Jo vissa dagar är de väldigt billiga, det käraste man har!
Vi hade en tuff natt med tänder på väg upp så dagen har gått i gnällets fotspår tillsammans med temperamentet och att mitt barn blir som en tornado när han blir trött och samtidigt så där sömnklumpig som man blir när man är trött. Det slutade med att jag kröp upp jämte liten och sov middag med.
Sen undrar jag hur arg man kan bli för att man inte får av sig skon när man sitter i bilen? Eller när man inte når/får pilla på växelspaken när mamma kör... phui, tur att han är så söt och gosig med jämna mellanrum men jag förstår dig helt!

i situationer där han vill gå själv fast jag helst hade velat ha honom i vagn har vi löst med att antingen bära honom i en ergo-sele på ryggen, den accepterar han av någon anledning helt! Eller så har jag en lös barnvagnssele med koppel. Då kan han gå runt och titta och jag har ändå koll på att han inte rusar ut i vägen eller kommer bort.

Däremot tar jag inte en kamp som dricka vs middag men det är mest för att mitt barn vanligtvis äter väldigt bra att en måltid inte skulle göra så mycket om han äter lite halvtaskigt en måltid. Då fyller vi bara på med lit emer mat nästa mål eller med välling vid läggdags :) 

Humör eller trots så är de ju ganska gulliga när de får utbrott över att lådan inte går att dra ut etc
Svårt att hålla sig för skratt ibland men det måste man ju =) 

Gurkan: Ja, jag ångrar mig så här i efterhand att jag gjorde sån big deal av middagen. Han hade ju ätit bra på förskolan. :( Dessutom var det jag som gjorde fel. Som sagt, man blir lite modig i huvudet av livliga och temperamentsfulla barn. :)

My way or the high way... o då pratar jag om volym nivå om min son i.te får som hann vill.. han e 20 mån.... känner igen allt o funderar oxå när ska man ge med sig o när ska man vara strängt nej? Svårt val i många sitationer.. men min. Son e ju så söt för när jag frågar dfter en raseriattack vem bestämmer, börjar han skratta o ser filurisk ut ;) man kan ju inte låta bli skratta då jag med :)

Jag frågade faktiskt BVC nu igår då vi var där med vår 18 månaders. Han får hemska raseriutbrott för minsta lilla. Storebror gjorde aldirg så och gör knappt nu heller.

Sköterskan sa att småsyskon oftast har ett större behov att hävda sig, därför kan något som liknar trots komma såhär tidigt.

Min lilla får raseriutbrott och testar gränserna på ett helt annat sätt. Han slåss, skriker, förstör saker och gör illa sig själv ibland bara för att han blir så arg.

Så det verkar som om de mindre blir väldigt mycket mer resoluta i sitt beteende just för att de "tävlar" med storasyskon om allt.

Klart att man blir mosig!
Shit jag är absolut inte den bästa föräldern! Vissa dagar driver de en till vanvettet med att pilla på allt och slita i allt och dra i allt och få vansinnesutbrott för ingenting och så har man andra barn runt sig i samma ålder som sitter så snällt och där föräldrarna knappt barnsäkrat hemmet (dvs lyft upp allt 1,5 meter) för deras barn ändå inte pillar på allt.
Och fel måste man få göra som förälder, bara man kan erkänna dem och be om ursäkt för dem. Jag försöker alltid se till att säga förlåt när jag handlat fel för det gör jag. vissa dagar mer än en gång :/ 

Jäsingen!
och mitt barn är första-barnet!
Jaja, bara att ge upp... jag skaffade ju barn med en man vars första ord var ajaj... Min första mening var "kan själv" så lilleman har väl att brås på!