1,5 år & i trotsåldern!!!!!

Eh jo jag vet i allra högsta grad vad det innebär att ha en 1½ åring, både av erfarenhet och i teorin. Vår äldsta var mycket, mycket värre vid 17-19 månader än vad hon någonsin har varit mellan 2-4 år. Så kom inte och tala om för mig vad jag har en aning om och inte...

Jo det är jävligt konstigt att använda time-out på en 1-åring. Helt sjukt faktiskt. Vad tror du att du åstadkommer med det? Tror du han öht förstår varför han straffas? Nej verkligen inte! Och även om han vet att han inte får kasta tallriken (det vet han inte, för att han kan inte generalisera från en gång till en annan) så skulle han ändå inte kunna hejda impulsen! Det är fakta. Oavsett hur mycket du straffar honom eller ignorerar honom!

Hahaha

Lite vetenskapligt perspektiv på fenomenet time-out:
http://detkänsligabarnet.se/2010/nackdelarna-med-time-out-av-aletha-solter-ph-d/

Statens folkhälsoinstitut avråder från användning av time-out:
www.fhi.se/Handbocker/Uppslagsverk-barn-och-unga/Foraldrastod/

Vi har satt barnlås på alla skåp och lådor som lilleman inte får vara i. Vi lämnade några öppna som de med plastbunkar och grytor och dylikt som inte för något att han river ur. Då kan jag stoppa kameran i en låda som han inte kan öppna och jag behöver inte säga nej och där genom har vi minskat ett nej tills dess att han blir så stor att han förstår vad ett nej är. 
Allt som vi inte vill att han ska pilla på är undanplockat eller satt på hyllor högre upp. När han blir större och kan förstå ett nej kommer sakerna att flyttas ner igen men tills dess så undviker vi många konflikter genom att helt enkelt bara ha sådant framme som får undersökas.

Svampar i trädgården tillsammans med halvruttna äpplen försöker jag rensa bort varje dag eftersom lilleman också stoppar allt i munnen. När vi går på promenad får jag bara hålla koll på honom, visst tar det på krafterna men så länge det bara är ekollon så brukar jag inte säga så mycket. De brukar inte smaka så gott när han väl bitit i dem att de kommer ut fort igen.

Maten lägger vi heller ingen större vikt vid. Han äter om han vill äta. Äter han dåligt till frukost tar vi en extra frukt eller flyttar vi fram lunchen lite. Äter han dåligt till lunch lägger vi in ett matigare mellanmål och äter han dåligt till kvällsmat fyller vi på med välling innan läggdags. Häller han ut mjölken säger vi inte mycket om det utan torkar upp. Kastar han mat på golvet brukar det betyda att han är mätt och då plockar vi helt enkelt ihop och anser att måltiden är över. 

Vi bestraffar inte och kör absolut inte med time out eftersom vi dels inte tror på det och dels anser att lilleman är alldeles för liten och inte har konsekvenstänk eller impulskontroll. han förstår inte riktigt ett nej även om han anar sig till att han inte får göra det men då är det ju spännande att göra det för att se reaktioner. 
Annars är det bara tålamod som gäller. Lyfta bort och distrahera med något annat. Går han dit igen är det bara att göra samma sak en gång till och en gång till och en gång till. Men de situationerna uppkommer sällan hemma eftersom här får han göra det mesta. Även klättra upp på köksbordet som är så roligt. Jag är nära och håller koll om han trillar men vill han sitta på bordet ett tag får han göra det.

Han kommer inte sitta på köksbordet när han är femton bara för jag tillåter det nu. Han kommer inte sova i vår säng när han är femton bara för att han får göra det nu. Han kommer inte hälla ut mjölken på bordet när han är femton bara för att han får göra det nu. Han kommer lära sig, så småningom. Han kommer utvecklas i sin takt och tills dess försöker vi ta det med ro.

Tro nu inte att jag är någon superförälder för det är jag absolut inte. Det finns dagar jag rasar ner i soffan när lilleman äntligen sover och vräker i mig choklad för att kroppen är så trött att den skriker. Ibland ställer jag in alla planer för dagen om jag känner att jag inte orkar. Då är det bättre att leka ute i trädgården. Käka på en sten, smaka på sanden i sandlådan för sjuttioelfte gången den kan ju ha bytt smak. Eller bara pilla på gräset och titta på bilarna och traktorerna som kör förbi utanför. 

Kan lägga till med att när vi rör oss bland mycket folk eller liknande så har vi en sele med koppel till lilleman. Det kanske låter grymt men det gör att han gå och vi kan ha koll på honom utan att tjata om att hålla handen. 
Vi har sele i vagnen eftersom han vill kunna få röra sig och känna sig fri. Ibland vill han stå upp och hålla i ryggstödet och kolla lite extra och då får han det och ibland vill han absolut inte sitta och är det en situation där det känns lite så där att bara släppa honom tar vi fram sele och koppel. 

Det finns lika många teorier som det finns barn vittra lika väl som Jesper Hjuls motkämpar har ploppat upp likt svampar sen han skrev sin bok. Det är ju din åsikt och att säga att det jag gör är sjukt bara för att du inte gör så tycker jag är respektlöst. Jag har inte sagt ett dugg om dig eller dina metoder.  Bara för att du har ett barn som du upplevde som aktivt så säger det ingenting om hur min son är i förhållande och inte heller något om vad som fungerar på dem.

Jag kan tillägga att det i skolans värld har börjat ändra sig rätt markant vad gäller synen på ordning och det är nu tillåtet för en lärare att ta tag i en elev i armen, ha kvarsittning osv.

Gurkan Vi har inte mkt saker framme alls och han får göra det mesta. Han får tömma lådor med ofarliga saker osv. men han hittar det som inte finns :) . Ni får givetvis ha vilka regler ni vill hemma och jag känner vare sig till dem eller värderar dem. Själv tycker jag inte att det är ok att min som ex kastar tallrikar. mat, slår i väggar med leksaker m.m. sen är jag inte pedant och han kan äta toapapper, suga på våtservetter, äta sand, studsa i sängen osv. Men vissa saker blir ett nej.

Jag tycker inte att det skulle spela någon roll om han satt på bordet, det gör han inte, men det är för att han inte har kommit på det själv så det är inte att jag är militärisk.

Hur som helst är gurkan saklig och trevlig om hur hon tänker vittra borde tänka på hur du själv vill bli bemött i dina åsikter.

När vi har haft timeout har det främst varit vid maten då han har kastat tallrikar och mat och vi lugnt har sagt sluta utan resultat då har vi frågat om han ska ifrån bordet. Inte, har han svarat. då får du sluta kasta mat. Då har han skrattat tittat på oss och kastat igen. en gång till så får du inte vara kvar vid matbordet. så har han gjort samma igen. Min son är väldigt tidig i talet och han har förstått. Han har fått timeout i ungefär en minut och sedan fått komma tillbaka igen till matbordet. Alla får tycka vad de vill men det är inget olagligt i det jag gör och jag tycker inte att det är fel i vårt fall.

Du ställer helt orimliga krav på en 1-åring om du tror att han förstår och kan handla utifrån dina order att inte kasta tallrikar. Han förstår helt enkelt inte det. Att han fortsätter att kasta borde få dig att inse det men du verkar ju vilja straffa honom, och du verkar ju tjurskalligare än en 1-åring så...

Vad jobbigt det måste vara för dig som är så arg på människor som inte tycker som du att du måste kränka dem och kalla dem grisiga. Tycket det är mer skrämmande om vi skall ha en diktatur värld där alla bara får tycka som dig.. Det finns flera teoretiker som menar att barn kan komma in mycket tidigare i testperioder osv och han är fortfarande inte ett år gammal. Men jag har bättre saker för mig än att prata med otrevliga personer som kränker. försök hitta på något kul istället!

Undra vem som inte ser det kompetenta barnet, det är ju du som tror att han inte fattar någonting alls..

Gurkan vi har också sele men det fungerar så där. Han ogillar inte den i sig men om han inte kan gå dit han vill ex mitt ut i vägen kastar han sig på marken istället och då kommer vi ingenstans :)