Finns det någon annan vars 1,5 åring får raseriutbrott för att inte skon går att sätta på, mamma måste göra något annat, man inte får fram drycken tillräckligt fort etc? Min första hade inga sådanna här bryt så jag tar gärna lite tips + är det inte lite tidigt med värsta trots åldern nu?????
Du kanske kan börja med att läsa tråden. Den handlar nämligen om temperament och de flesta inser ganska snabbt att det faktiskt inte alls rör sig om någon trots. Ja alla utom du då som uppenbarligen trivs med att straffa små barn för att de håller på att växa.
Sen vill jag bara återigen poängtera att jag är långt ifrån någon superförälder. Det finns dagar då jag tappar tålamodet när mjölken hamnar på bordet och maten på golvet alternativ i håret och det är miljoner små couscouskorn på golvet. Eller när lilleman för sjuttioelfte gången på två timmar får vansinnesutbrott för något han inte får göra som att dra katten i svansen eller för att jagnte låser upp ytterdörren och låter honom gå ut eller för att han inte kommer in på toaletten och kan blaska i toan. Eller när han återigen är snabbar eän blixten och lyckas nappa åt sig något porslin ur diskmaskinen och ska hjälpa till och så går det sönder.
Det händer alla föräldrar att man tappar tålamodet ibland, det viktigaste är att man efteråt säger förlåt och förklarar att mamma/pappa gjorde fel. Ibland är det såna dagar då det kanske är bättre att bara krypa upp i soffan och titta på barnkanalen en halvtimme och bara försöka mysa lite och få tillbaka lugnet.
Ja tack, min son var katastrofjobbig vid 1,5 men trotset försvann nästan över en natt när han blev 2! Så det finns hopp! :) Nu är min tjej precis 1,5 och visar lite samma tendenser, så det kommer att bli en låååång vinter.... Bråk om kläder, var man ska sitta, hur man ska göra saker, vill göra själv... Det som tröstar mig är att jag vet att det går över!
Jag tycker att en 1,5 åring visst förstår sina handlingar i viss mån, mycket mer än bara för någon månad sen. Vi har också en regel att börjar man kasta mat så är man klar vid matbordet och lyfts bort. Sen skulle jag aldrig tro på att sätta henne i soffan en viss tid skulle hjälpa, utan det räcker med att man avbryter möjligheten till handlingen som är förbjuden. Jag skulle aldrig heller lyfta bort alla våra saker så att barnen inte når dem, utan vi tog bort de jobbigaste sakerna att vakta (typ det man är rädd om på riktigt) och lämnade kvar resten, så att barnen fått ändå lära sig att ett nej är ett nej. Det funkar hur bra som helst även på en 1-åring, men det krävs tålamod och konsekvens.
Jag tycker allt bli såååå mycket lättare (och roligare) när barnet kan prata och uttrycka sig bättre och orkar lyssna på resonemang. Lycka till med era trotsiga små!
Din unge behöver en kram. Ofta.
Vänta bara till det "bästa".. 5-årstrotset.. hahaha.. oj oj, där kan man snacka om att bli galen ibland.
Barnet har alla "svar på tal" ..