NP-utredningar

Ja det är mycket blandade känslor. Man vill ha rätt hjälp för sitt barn, men det gör också ont att höra dem säga att ens barns beteende avviker.
Vad har ditt barn för svårigheter?

Ja, det är inte så roligt, men man har ju samtidigt känt att det är något som är speciellt med honom från start.
T var redan från start hyperaktiv, svår med sömnen, maten, humöret osv. För ett år sedan fick han diagnosen adhd av kombinerad typ, men gränsade i utredningen till autismspektrumstörning. Det senaste året har de autistiska dragen (såvitt vi förstår det iaf) blivit mer framträdande så det är det som ska kollas upp. Jag fick en aha-upplevelse då jag läste på om asperger och hur det kan ta sig uttryck, men vad vet man? Hans speciella sätt är iaf i vårt tycke annorlunda än "bara" adhd. Men vi får se. Vardagen är krävande och vi grubblr mycket. Sen har jag använt mig mycket av bilder hemma för att hjälpa honom och det är verkligen effektivt.

Vad menar du med att använda er av bilder? Är det för att förbereda honom på olika situationer?
jag förstår precis vad du menar med att man själv känner när något avviker med ens barn, precis så har det varit för oss med!
Min dotter har inte svårt för förändringar, tvärtom. Hon älskar nya situationer och att resa. Just därför har jag haft svårt för att ta till mig att hon ev. har Asperger, men jag fick det förklarat för mig på ett bra sätt igår. Terapeuten sa att hon troligtvis bygger upp mycket krav på sig själv runt rutiner samt att hon kanske har lite tvångstankar kring vardagssaker som vi gör varje dag. Det är inte säkert att man ser de här sakerna, men när man börjat luska lite hittar man dem. Om vi åker på semester får hon vila från alla krav på sig själv och alla tvångstankar kring rutiner och därför mår hon bättre i nya situationer som det inte finns ett uppbyggt mönster runt.
Förstår ni?

Mamasnest: vad olika våra barn är. :) min son titta inte ens på henne och sa inget utan bara satt där till hon fråga om han e klar. Då sa han nä och så fråga hon om han ville ha en till bit. Då nicka han. Ja förstår vad du menar med din dotter o hennes rutiner och så. Här går det inte alls att åka bort lika bra. Han tycker inte om att åka tåg o buss heller. Men är det nåt jättekul brukar det iofs funka rätt bra. Vi brukar oftast dela upp oss. Vad bra den där föräldrahjälpen verkar. Nåt sånt skulle man ha här. Fast vet inte om han skulle bete sig likadant med främmande människor i närheten. :s

Ja min dotter var också väldigt passiv, men just där pep hon lite i alla fall.
Min dotter tog inga egna initiativ alls och när testet var i stort sett slut bad plötsligt min tjej om att hon som gjorde testet skulle leka kalas med henne. Min dotter lekte och lekte och trodde att den andra kvinnan var med och lekte, men hon bara satt där. De sa att hon antagligen uppfattar "att leka med andra" som att man leker sin egen lek brevid någon.
Hade ni den där kaninen som plötsligt kom skuttande? Eller typ något helt oväntat som händer? Min dotter låtsades inte om när Batman började flyga runt hennes huvud när hon lekte.
Jag kanske ska tillägga att kvinnan som lekte med min dotter under testet är hennes sjukgymnast som hon träffar ofta för sin migrän. Hade det varit en helt okänd människa kanske det hade blivit annorlunda?!

Nä det gjorde inte min son heller. Nä vi hade ingen Kanin el liknande med. :) Ja det kanske hon hade gjort. Vi hade ju hon som vi träffat dem två ggr innan sen var det ju en annan tjej med som iakttog o skrev.

Ja samma här, en som lekte och en som skrev. Jag fick läsa igenom testet innan för att se vad de tittade efter, det var rätt intressant. Spännande att se vad de gör när de ska utreda min son på 14, antar att det inte blir kaniner som hoppar då.

Åh, du fick du titta igenom det först. Vad tittar dem efter? :)

Jag minns inte riktigt, det var ju liksom skrivet för sådana som jobbar med sådant där. Men det var typ hur de samarbetar, tar eget initiativ, var deras blick är, hur de tar ögonkontakt osv. Sedan poängsätter de alla moment och räknar ut hur många poäng barnet får sammanlagt. Jag tror att de måste ha ett visst antal poäng för att få en diangos. Detta sa min kusin till mig och hon jobbar med sådant här.

Ja, vad olika det kan vara. T är rutinbunden hemma, och behöver tydlig struktur och där har bilderna hjälpt till. Han fungerar bättre då har vi lärt oss. Det var nödvändigt ganska tidigt eftersom han varken sov eller åt som han skulle.Rutinerna har hjälpt mycket då det blir mer förutsägbart så att säga, och han vet att när vi har badat så är det saga och godnatt osv. Bilder använder vi också för att visa tex på-och avklädning, toalettbestyr och sånt. han ser tydligt delmomenten och vi slipper tjata och påminna lika mycket. Win-win.

Däremot tycker han att det är jättekul att göra grejer (om han är på rätt humör;)) och brukar vara superduktig på kalas och liknande. Han vill gärna förberedas innan och då blir det ofta jättebra. Det vi märkt är att han blir oerhört trött och "bakis" om det blivit intensivt. Han blir väldigt svajig i humöret osv. Vi var på en veckas sol-och badsemester för något år sedan. Det gick fantastiskt bra! Förstår vad du menar med att få vila från krav och tvång.:) Intressant hur det funkar!