Vår- /Sommarbebis 2012 efter IVF

Najje, men oj, är det inte jättetidigt än? När är du beräknad? Vad har förlossningen sagt?

Kram

Jag är i v 32, går in i v 33 på tisdag. Slemproppen kan ju gå och det kan ändå vara flera veckor kvar till förlossningen. Jag har BF 1/5 men jag har från början trott att de kommer komma i v 36, vilket ju bara är 3 veckor bort. Jag är inte särskilt orolig, tror inte något är på gång. Vi har inte ringt förlossningen, det gör jag om jag börjar få värkar eller vattnet går. Men jag kommer definitivt ta det lugnt de kommande veckorna.

Wow Najje! Ett steg närmare nu då:)

Mrs Igelkott, fick du mitt mail??

Najje, åh du har inte lång tid kvar tills du får träffa dina pojkar! Gud va spännande!! Hoppas dom väntar några veckor till så dom hinner växa lite till. Nu får du ta det riktigt lugnt, bara vila dig och njut av vårvädret.  

  

Igår fick vi åka in till förlossningen eftersom jag fick förverkar. Jag gick hela dagen med sammandragningar och rejäl mensvärk så runt 15-tiden ringde jag fl och de ville jag skulle komma in på en gång. De mätte mina värkar och barnen hjärtljud och gjorde både UL och VUL.

Tvilling 1 är fixerad och livmodertappen är uppmjukad men inte öppnad ännu. Fick bricanyl för att stoppa värkarna och fick ligga kvar några timmar. Allt såg bra ut och jag fick välja om jag ville ligga kvar eller åka hem. Värkarna hade avtagit och jag hade inga sammandragningar alls efter bricanylen så vi valde att åka hem. Läkaren hoppades på att de ska stanna kvar några veckor till, livmoderhalsen är 2,5 cm så det är ingen fara än så länge, men värkarna kan påskynda förloppet. Så nu är det väl bara att ta det lugnt och känna efter.

Najje bara till att knipa ihop nu iaf två veckor till;)

Hihi, jag gör mitt bästa!

Najje, vilken tur att ni åkte in och att det gick att stoppa. Hoppas dom små vill stanna några veckor till, dom är ju så små än. Ta det lugnt nu och säg till din man att passa upp dej ordentligt ;)

Men ojdå, Najje!! Tänk att det redan börjar bli dags för dig att få träffa dina små pojkar, även om det är ganska tidigt. Men tvillingar kommer väl oftast lite för tidigt? Måste säga att du är riktigt cool, som är lugn i en situation som denna. Vad skönt för dig att du hittar lugnet och hoppas killarna håller sig i magen ett litet tag till!

Själv är jag nu i v. 26 och av någon anledning så har förlossningsoron satt sina klor i mig. Detta bottnar sig antagligen i den långa resa vi haft för att bli gravid och att detta verkligen är vår enda chans att få ett barn överhuvudtaget, det får liksom inte gå fel.
Jag nojjar över att det vid vaginal förlossning ska hända något med bebisen och har en önskan om att få göra kejsarsnitt för att minska riskerna att något går snett (jo, jag vet att snitt inte är helt utan risker det heller). Jag har hört mig för hos läkaren på mödravårdscentralen och senast idag på återbesök hos barnmorskan. De är snälla och förstående och vill skicka mig till kurator för samtal om oron och det slutar med att jag sitter och grinar över alla känslor som väller upp. Känner mig som en lipsill och det tar på krafterna att behöva upprepa och tvingas sätta ord på oron och vår långa resa dit vi är idag gång på gång.
Någon som känner igen sig, eller har det slagit slint i min hjärna av tidigare upplevelser och nu hormonpåverkan?Behövde skriva av mig lite till några som jag vet kan förstå vår situation.   

Jag tar det så lugnt jag bara kan. Jag behöver inte säga till min man, som tur är, han är otroligt överbeskyddande just nu!

Hur går det för dig med sjukskrivning och så?