Augustibebis 2012

Blev påkommen av en snokare i en annan tråd här på FL så kändes bäst att byta namn. Jag är gamla bullmamma (hann dock pga paniken byta namn en gång till emellan så tror mina tidigare inlägg står som augustimamman)...

Det är nog olika hur man känner inför KUB och inget är väl rätt eller fel. Vi ska göra vårt imorgon, känner mig inte så orolig, ska mest bli skönt att (förhoppningsvis) få se ett friskt barn där inne som sprattlar runt. Jag hoppas på att kunna sluta oroa mig så mycket då. Trots vul i v 9 så vågar jag inte tro på att vi ska få det här barnet och ja jag vet ju att ett bra kub inte är en garanti men jag tror i alla fall att jag kommer släppa oron till stor del och må bättre. 

Jag är ju också så stissig över alla mediciner och sjukdomar jag dras med så det är med en anledning till att jag vill göra kub. Däremot vet jag inte hur jag kommer reagera eller vad jag kommer vilja göra ifall resultaten är dåliga. Jag ber nog till gudarna att de inte är det helt enkelt. Jag vet i alla fall att OM de är dåliga så vet jag det helst nu så tidigt som möjligt så jag kan förbereda mig.

För min del väntar massa kontroller, extra ultraljud i slutet av graviditeten samt att de ska typ titta på hjärtat på bebisen. Kan man verkligen titta på det innan den kommit ut? Vet inte ifall hon menade titta som i att lyssna kanske... Jaja massa extra här i alla fall. Känns som man kommer springa på mvc och sjukhuset en gång i veckan på slutet!

Vad hette dokumentären?

Har också sett dokumentären nu. Så himla vacker, började såklart lipa! 
Och tänk så starka de afrikanska kvinnorna är som är gravida utan moderna undersökningar eller vetskap om hur långt gångna de är. Och GÅ två timmar till kliniken! Här gnäller man när det tar en kvart att köra... 

Känner mej lyckligt lottad efter att sett den. Samtidigt orolig över alla saker som kan gå snett.

 

Jag hittar inte dina filmer. Skulle gärna vilja se dom! :)

Jloow och FruMii: Får man lov att fråga vad det är för sjukdomar ni har? Jag har också en sällsynt sjukdomshistoria med i bagaget så kommer också få massa besök och ul. Var så mycket så jag kommer inte ihåg allt. Men blir två ul till v 28 och 32 tror jag + vanliga rul. Sen några läkarbesök och ev träff med barnläkare.
Känner med oro men försöker njuta så gott jag kan. Går för det mesta bra men man har ju sina ups and downs... 

Hej kära du! Jag har lagt upp bild och lite hur det gick i bildtråden, men allt såg fint ut! :) Kom dock på såhär i efterhand att han bara sa värdena för DS. Alla de där trisomierna (eller vad det heter) sa han inget om.  Var bara så överväldigad och lycklig då så jag tänkte inte alls på det. Men men...Vad jobbigt! Förstår din oro då.  Vad är riskerna med tillväxthämmade barn? 
Jag har en komplicerad leversjukdom samt ett tillstånd (i den sjukdomen alltså) som jag är väldigt ensam om, tror inte det finns fler än jag i Sverige som man känner till iaf, så lite av en försökskanin på medicinfronten är jag. Har i alla fall inte haft några skov på två år nu för ovanlighetens skull så det känns bra. Med en autoimmun sjukdom löper man också större risk för att drabbas av fler autoimmuna sjukdomar så jag har också haft giftstruma och fått operera bort sköldkörteln. Har så många bra läkare runt mig så jag känner mig ändå ganska trygg med graviditeten. 
 

Om jag inte missminner mig så tror jag att det räcker att det finns rödhåriga på mammas sida för att barnet ska få rött hår. Nåt sånt hehe. Min brorson har rödblondt hår men på vår sida finns inga rödhåriga. Har för mig att hon sa det då, men är inte helt säker.

Blomsterfröna: varför tror du pojk? :)

Bellatrixx: ja jag funderar också. Vi har båda fina ögon så vems h*n än får så blir nog det bra. ;) hoppas att den får hans lite lockiga hår och inte min "mussepigg-lugg". Och blir det en tjejja hoppas jag hon slipper de breda låren som både jag, mamma och mormor har. :) kul att fantisera. Min brorson är jättelik mig som barn, häftigt att se likheterna!