Augustibebis 2012

Jag tror att jag slår er allihop. 106 kilo påklädd, ser ut som en badboll med ett par pinnar under.

Det oroar mig inte, däremot har jag börjat dra på mig lite vatten och det gillar jag inte alls. Det har förstås varit en ganska förskräcklig vecka här så antagligen är jag bara överansträngd. Känner mig ganska deppig också. 

Min kompis läste någonstans att det e hormoner i kroppen som gör att man går upp. Sen är de från person till person oxå. Jag har lätt att gå upp i vikt. Så allt handlR inte bara om skiten man äter:)

Knasigt att många av oss verkar ha kommit i en svacka just en här veckan! Men det är SÅÅ skönt att känna att man inte är ensam! :D

Min dag igår var ju inte världens bästa, men sen på kvällen så fick min fru mig att gapskratta <3 Vi kollade in teve-tablån, och det skulle komma en dokumentär om olika människor som höll på att förvandlas till jättar, jag säger att "jag tror vi redan sett den" varpå hon svarar: "Tror du verkligen det? Det måste ju finnas många dokumentärer om jättar!" Hahahaha, sekunden efetr hör hon hur knasig hon låter ;P Skrattade säkert en halvtimme :P

Idag kommer min bästa vän, hennes man och deras 11-månaders son hit till jobbet på lunch, kommer bli rååå roligt! Plus att jag slutar tidigt och kanske ska på bio i eftermiddag :D så idag känns mycket roligare än gårdagen! :D 

Var det i den här tråden det diskutterades vilken sida man skulle sova på? Jag läste något i början på graviditeten som fick mig att börja nojja, (något om minskat flöde till moderkakan och tryck mot vena cava omman sover på höger sida eller på rygg) så jag frågade min BM. Hon sa att om man inte får obehag av att sova som man vill så ska man inte oroa sig. Känner man däremot smärta, yrsel eller annat man inte brukar känna så ska man ändra ställning. Jag sover alltid automatiskt på vänster sida så jag oroar mig inte längre :D 

       

Här är en till som börjar närma sig 100 kilo, eller jag hoppas klara mig under men inte så troligt. Sist hos BM (för två veckor sen) vägde jag 89 kg. Längtar också oerhört att ge mig ut och springa och komma igång med träningen. Men men....det kommer och j-vlar ska vi peppa varann! :)

Usch, har inte sovit många timmar inatt och här spöregnar det och är endast +6 grader. Men skönt med fredag iaf, maken har lovat mig sovmorgon imorgon så det ser jag fram emot. Hoppas ni andra får en fin dag trots krämpor och svackor. Kram på er alla fina!

Min skitvecka forstätter...

Vet inte om vi mätar järnvärdet på samma sätt här -- mina papper säger i alla fall 9.0g/100ml för hemoglobin och 6ng/ml för ferritin och jag fick en riktigt "utskällning" av personalen på labbet. Jag skulle till apoteket på en gång och hämta ut järntabletter och sedan skulle doktorn imorgon (så idag) antagligen ge mig en spruta med järn...?

Någon som är bra på sånt här? Jag äter massor med grönsaker (alla olika "färger") och bönor minst en gång per dag. (Ofta till frukost.) Kött/fisk sammanlagt kanske tre till fem gånger per vecka. Sedan blir det absolut onyttigheter som en muffin eller chokladbit, men jag tycker att jag oftast väljer det nyttiga alternativet och jag fattar inte alls hur jag kan ha en sådan järnbrist att jag måste ha en spruta???

@ Bubbs och alla andra som förlorat "vänner" pga graviditet... usch, vad sorligt. Jag tror och hoppas dock att ni hittar nya vänner som delar de livsmål, värderingar och intressen som ni har idag. Jag har märkt att min vänskapskrets har skiftat; vissa som jag umgåtts mycket med har helt slutat höra av sig medans andra som jag knappt kännt innan har blivit mycket varmare och trevligare.

Vi får komma ihåg att det är vi, som från deras perspektiv, har "förändrats".

Känns som jag med kommer landa över 100 kg, känner mig redan deppig över att få ställa mig på vågen på måndag hos bm. Vill inte, har sagt till mig själv och inte tänja på vikten men det går på auto. Men allt har satt sig på magen denna gång. När man väntade tösen gick hela jag upp. Försökte träna i går men fick en massa sammandragningar istället. Får stå ut de sista veckorna bara 8 veckor kvar nu :0)

Märkte också med första barnet att många slutade att höra av sig. Men nu är man mest vän med såna som redan har barn så jag har inte märkt någon skillnad än iaf. Man får se det som de som inte finns kvar inte var riktiga vänner.

Äntligen fredag men inte några skattepengar på konton än :0(

Skönt att man svimmar mitt när BM lyssnar på lillens hjärtljud

Jag sa i början av graviditeten att jag vore glad om jag inte gick över 80 sträcket. Det innebär för mig +16 kg vilket ju är överkanten av de "normala" 10-16 kg. Men nu med 8 veckor kvar är det bara 3 kg dit så det känns som om det spricker. 
Jag tyckte det kändes stort att komma in på 70 kg, men nu bryr jag mig inte faktiskt utan väger mig mest bara för att jag tycker det är intressant att följa min "kurva". Det får bli som det blir.
Tycker även jag läst om så många som säger precis som du NiniMe att med första barnet åt de så mycket skit mot andra barnet och ändå går de upp lika mycket. Så det verkar inte nödvändigtvis bero på hur man lever utan mycket är nog genetiskt. Sen ska man kanske inte gömma sig bakom det och därför äta hur mycket skit som helst, men ja... Lagom och inte noja sig så mycket.

Vi har sista tiden haft så himla mycket skräp här hemma och jag har också bakat endel. Så det känns som om jag skulle behöva en liten sockeravgiftning och lite nya vanor - typ ta en kopp te på kvällen istället för att börja gräva i skåpen efter godis och kex. Jag tänkte ju dessutom försöka följa min BMs råd att slopa snabba kolhydrater fr.o.m. v 36 vilket skulle vara bra för någon hormonproduktion som påverkade förlossning och amning så det är väl lika bra att börja trappa ner nu. Men inte alltid så lätt. Särskilt inte med en man som är smal som en sticka (vilket han förvisso inte heller är lycklig över) oavsett vad han äter och som därmed köper hem och äter massor av onyttigt ibland.