• Gadget

    Augustibebis 2012

    Är det fler än jag som precis har plussat och därmed räknat ut att beräknad födsel bör bli i början av augusti?

    Själv är jag i vecka 5 (4+1 om jag förstått hur man räknar. ) och plussade på BIM-1.
    Det är första barnet och vi har kämpat länge, blev gravida för ganska exakt ett år sedan men det slutade tidigt i ett MF tyvärr. Jag känner på mig och hoppas förstås innerligt att det ska gå bättre denna gången, om inte annat plussade jag då bara svagt trots att det var på BIM+3, fick negativt på varannan sticka och som sagt blödningar från början nästan. Och nu fick jag ett starkt plus på BIM-1 så än så länge känns allt bra.

    Hittills har jag lätt växtvärk i livmodern (typ mensvärk) som också strålar ut i ryggen vilket är vanligt för mig vid mens så jag hoppas det inte är något konstigt. Brösten är ömma och tunga och jag är fruktansvärt hungrig, redan kort efter att jag just har ätit. Ska försöka sprida ut maten till lite fler mål under dagen istället. Illamående känner jag tack och lov inte än.

    Hur mår ni och hur ser er historia ut? 

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-11-26 20:49
    BF-listan hittar ni här: www.familjeliv.se/Forum-2-113/m62259058.html

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-12-27 20:51
    Här kommer länk till bildtråden: www.familjeliv.se/Forum-11-220/m62673391.html

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-01-23 11:02
    Länk till den NYA BF-listan att använda istället för den gamla: www.familjeliv.se/Forum-2-14/m63163283.html

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-05-12 20:14
    Länk till lista över våra födda bebisar, tänk att den dagen skulle komma/kommer till slut! www.familjeliv.se/Forum-3-28/m64884035.html

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-08-12 15:29
    Här kommer länk till fortsättningstråden för oss som fått våra små, fast vi hänger säkert här också ett tag till.
    www.familjeliv.se/Forum-3-20/m66164958.html

  • Svar på tråden Augustibebis 2012
  • Ellenbmt

    Bubbs- fy så elakt. Denna gången har jag vänner överallt om jag skulle ha tid, men när jag väntade dottern bar det många som bekände färg.... Alla festprissar slutade såklart ringa. Och en blev sur för att hon inte fick bli gudmor/fadder, hon har inte ens sett min dotter, som nu är tre år?! Hon hade då varit en bra gudmor va?!

  • godisbit

    Det här med att inte sova på rygg/höger sida kommer väl av att vissa gravida får problem med att magen trycker mot vena cava och att det då kan göra att man känner sig yr till exempel. Så om kroppen redan är ansträngd ska man underlätta cirkulationen och därför säger de på första-hjälpen-kurser att gravida ska ligga på vänster. Märker man att man mår dåligt av att ligga på rygg/höger så är det ju bara att välja vänster sida, men känner man sig inte dålig så ska bebben heller inte må dåligt av det enligt det jag har läst. I sömnen så vänder man sig eller vaknar om kroppen känner att allt inte står rätt till (såvida man inte tex har druckit alkohol eller tar starka mediciner). Så som jag har förstått det så krävs det rätt mkt för att man ska få problem av att ligga på fel sida.

  • LiJon

    Bubbs; Inte förlorat vänner direkt, mer att jag känner mig mer ensam fast jag inte är det. Speciellt med min syster och vår bästa kompis, vi tre har alltid umgåtts och varit supertighta, delar allt liksom och jag trodde inte det skulle förändras när jag blev gravid. Men nu umgås de rätt ofta bara de två, för att "det ibland inte är någon idé att fråga mig", när de t ex. varit ut och gått eller varit och tränat, eller som igår (fick jag se på facebook) var de till Stockholm och grönan en heldag (2 timmars tågresa härifrån) utan att jag visste om det. Jag blev jättelåg efter det, kanske verkar löjligt men jag kände mig så sjukt utanför. Det finns liksom inte på kartan att de INTE skulle säga till mig att de skulle dit, vi pratar varje dag men tydligen ändå... Jättetråkigt med din kompis! Mina har ju inte varit elaka på det sättet, det är nog mer omedvetet från deras sida. Vore jag du skulle jag nog konfrontera och berätta hur besviken du är.
    Jag och en av mina närmsta vänner sen mellanstadiet bröt kontakten för precis ett år sen av olika anledningar, först tänkte jag inte så mycket på det för jag var så besviken på henne, det är först nu på slutet av graviditeten som jag inser att jag verkligen saknar henne och önskar att hon hade varit med på den här resan. Vet inte ens om hon vet att jag väntar barn.

  • cupcakekiller

    Bubbs: Jag är ju 19 men har gått om en klass så går med 17-18 åringar och ingen har hört av sig på över en månad och frågat hur jag mår/om vi ska ses.
    Men ärligt talat gör det mig inte så mycket, jag tyckte att de var omogna innan, så nu är de ännu värre.
    Blir sjukt störd över att så fort jag är i skolan så är de "MEN OMG HEEEEEJ ÅH VAD VI HAR SAKNAT DIG!" osv men ingen hör någonsin av sig annars.
    Menmen!

    Jag har bara kvar mina två riktiga "bästisar" som jag har kännt i 6 år, alla kompisar/bekanta har dragit.

  • Bubbs
    Ellenbmt skrev 2012-06-07 18:14:06 följande:
    Bubbs- fy så elakt. Denna gången har jag vänner överallt om jag skulle ha tid, men när jag väntade dottern bar det många som bekände färg.... Alla festprissar slutade såklart ringa. Och en blev sur för att hon inte fick bli gudmor/fadder, hon har inte ens sett min dotter, som nu är tre år?! Hon hade då varit en bra gudmor va?!
    Men haha, ja, hon verkade ju väldigt engagerad...

    Jag antar att man helt enkelt ska släppa taget om dessa människor, för de tar bara massa energi, men det är så svårt att släppa någon man varit vän med i 15 år.
  • Bubbs
    LiJon skrev 2012-06-07 18:25:14 följande:
    Bubbs; Inte förlorat vänner direkt, mer att jag känner mig mer ensam fast jag inte är det. Speciellt med min syster och vår bästa kompis, vi tre har alltid umgåtts och varit supertighta, delar allt liksom och jag trodde inte det skulle förändras när jag blev gravid. Men nu umgås de rätt ofta bara de två, för att "det ibland inte är någon idé att fråga mig", när de t ex. varit ut och gått eller varit och tränat, eller som igår (fick jag se på facebook) var de till Stockholm och grönan en heldag (2 timmars tågresa härifrån) utan att jag visste om det. Jag blev jättelåg efter det, kanske verkar löjligt men jag kände mig så sjukt utanför. Det finns liksom inte på kartan att de INTE skulle säga till mig att de skulle dit, vi pratar varje dag men tydligen ändå... Jättetråkigt med din kompis! Mina har ju inte varit elaka på det sättet, det är nog mer omedvetet från deras sida. Vore jag du skulle jag nog konfrontera och berätta hur besviken du är.
    Jag och en av mina närmsta vänner sen mellanstadiet bröt kontakten för precis ett år sen av olika anledningar, först tänkte jag inte så mycket på det för jag var så besviken på henne, det är först nu på slutet av graviditeten som jag inser att jag verkligen saknar henne och önskar att hon hade varit med på den här resan. Vet inte ens om hon vet att jag väntar barn.
    Jag förstår precis, känns tråkigt när man inte ens blir tillfrågad, och man känner sig utanför, precis som du säger.
    Jo, jag borde konfrontera henne.. Tycker det är konstigt hur man först kan tycka någon är så dum som skaffar barn, och sedan verkar hon ändå vilja vara så delaktig.
    Fast hon är väl avundsjuk, hon har själv velat ha barn länge men hon är inte i något förhållande, så hon tycker väl att det var hennes tur att få barn för att hon anser sig själv mer mogen för rollen, tydligen.
    cupcakekiller skrev 2012-06-07 18:26:02 följande:
    Bubbs: Jag är ju 19 men har gått om en klass så går med 17-18 åringar och ingen har hört av sig på över en månad och frågat hur jag mår/om vi ska ses.
    Men ärligt talat gör det mig inte så mycket, jag tyckte att de var omogna innan, så nu är de ännu värre.
    Blir sjukt störd över att så fort jag är i skolan så är de "MEN OMG HEEEEEJ ÅH VAD VI HAR SAKNAT DIG!" osv men ingen hör någonsin av sig annars.
    Menmen!

    Jag har bara kvar mina två riktiga "bästisar" som jag har kännt i 6 år, alla kompisar/bekanta har dragit.
    Jag gick också om en klass för att jag bytte program, och mina vänner i klassen var också lite så där. Nu när vi tagit studenten så är det alltid "ahmen guuuud, vi MÅSTE ses någon daaag" men ett år har gått sedan studenten och det är ingen som tagit tag i någon träff ännu.
    Men där känner jag att jag själv inte varit särskilt aktiv heller för att få ihop någon träff, så all skuld ligger faktiskt inte på dem.

    Skönt att ha bästisarna kvar iallafall, det är inte roligt att vara ensam! Jag är glad att jag åtminstone har min sambo, annars skulle jag vara helt förstörd nu.
  • Ellenbmt

    Jag och tjej som ville bli faddermamma hade varit bästa vänner i vått å torrt i sex år ungefär, även haft en kärleksaffär som slutade i fortsatt vänskap då vi trivdes bättre som vänner, trodde jag skulle dö utan henne, men som sagt, hon var inte värd energin. När jag blev för trött för krogen och fester så slutade hon höra av sig.... Sjukt.... Men jag överlevde.

  • Sommaren12

    Bubbs: Fy fan... Jag tål inte alls att ha ovänner och skulle må otroligt dåligt om nån svek mig så. Undrar vad det kan handla om, avundsjuka? Så himla himla tråkigt... :( Hoppas att du kan gå vidare utan henne. Hon är uppenbarligen inte värd dig! Kram!

    Nu har jag börjat boa lite igen. Har en liten gästtoalett som vi mest använt som förråd/städskrubb. Känns ju onödigt med en gästtoalett tycker jag i en trea på 81 kvm! Men efter velandet fram och tillbaka mellan tvättmaskin och ett bra utrymme för skötbord så har vi nu bestämt oss för att röja i "skrubben" och tillslut göra det till toalett/skötrum. Så nu har jag städat, tvättat porslin, skruvat ner hylla, krokar m.m. och spacklat hål och i helgen ska sambon måla om från den äckligt sjukhusgröna färgen till vitt så det blir lite fräscht. Sen ska vi till IKEA och köpa nya krokar, förvaring mm och så köper vi en brio vegga som får va bakom toan och som jag ska pimpa. Lite söta tavlor och nån mobil å sådär så är vi nog hemma. :) Fyndade en fin 40-talsspegel på loppis förra helgen också. Skönt att äntligen få saker gjort!  

  • Kampis

    Är lite mycket irriterad på sambon just nu.
    han har länge sagt att han vill ha en pool, en sån där ovanpåmarkenhistoria. Jag har sagt tvärnej - såna och små barn hör inte ihop tycker jag (dottern är 2 ½) . Det räcker ju lisom med att jag går in en inut och hon drar fram en stol och hoppar i..  Han har sagt att jag är såååå löjlig och att dottern är "ovanligt klok och riskmedvten"! som sagt, 2 ½ år....
    Min kusindotter hittades med fötterna upp i en sån när hon hade en "flytkudde runt midjan" (en sån med två koner på ryggen) när hennes mamma kom ut efter att ha gått in och hämtat sin mobiltelefon. Detta vet sambon om.

    Däremot vill jag skaffa e sån liten barnpool som blir typ 25 cm djup och sen sätta kompostgaller runt den när den inte används. Dels för att barn har ju inte den där förmågan att veta upp/ner och kan drunkna i 5 cm vatten, men också för att hunden inte ska trampa sönder den ;)

    Nu ringde han till sina föräldrar   och önskade en sån stor i födelsedagspresent nästa vecka, men hans mamma avrådde också. Så  nu ska vi inte ha nån , för att HON sa det!  Och så berättade hon om det där med att barn inte förstår upp/ner i en vattenpöl (vilket jag sagt 10000 gånger) så nu ska vi inte ens ha en sån liten grund barnpool.

    Såhär är det med mycket, jag kan säga en sak och är helt fel ute/löjlig/överbeskyddande osv men sen när de säger samma sak lyssnar han på det. 
    Kul kul :(

    Och så var jagöverbeskyddande när jag fick ett utbrott på honom när han inte tyckte att hon behövde hålla handen idag när vi gick på en brygga med djupt vatten på båda sidor. " Hon är ovanligt klok för sin ålder!"  "Vi hinner ju ta henne om hon skullehamna i vattnet!"

    ÅÅÅHHH!

    Så, nu har jag öst ur mig färdigt!