astro skrev 2012-07-08 22:54:52 följande:
NiniMe, tack för att du vågade belysa en riktigt riktigt svår sak.
För det mesta är förlossningspersonalen helt ok ... men det finns ett problem, nämligen att den födande mamman har en tendens att förlåta vad som helst i efterhand bara mamman och barnet klarade sig. Jag tror att det är en instinkt.
Det är bara att läsa "lyckliga" förlossningsberättelser. Det är fullt av saker som: "jag hade blivit lovad EDA i god tid men läkaren kom aldrig och sen var det försent, nej nu får du bara föda sa de", "jag fattade ingenting och plötsligt låg det två BM och tryckte på min mage", "jag och maken trodde bebin var på väg men BM ville inte komma, det är långt kvar sa hon, sen när hon kom och tittade efter blev det panik för bebin var på väg ut".
- I efterhand tänker mamman ofta på dessa saker som "helt ok" fastän det inte alls skulle vara ok i andra delar av vården. "Det gick ju bra", "alla begriper ju att det gör ont att föda barn".
Föreställ er att man ska göra ett smärtsamt ingrepp, patienten är rädd, man utlovar smärtlindring men sedan blir det "för bråttom" eftersom läkaren inte hade tid och istället görs ingreppet utan bedövning. Acceptabelt? Nej.
Om t ex min tandläkare gjorde så så skulle jag ögonblickligen byta tandläkare samt anmäla honom.
Av det skälet tycker jag att man bör försöka vara lika kritisk vid en förlossning som man skulle vara i andra vårdsammanhang. Även om det inte känns nödvändigt. Som födande mamma har man rätt att bli lyssnad på, rätt att bli behandlad med respekt, rätt att bli informerad om behandlingsalternativ innan behandling sätts in.
Just vad informationen angår tycker jag att svensk vård är ganska usel och just mödra- och förlossningsvården under all kritik. Inte sällan måste man som patient jaga info själv på nätet om t ex biverkningar av olika bedövningar och sådana saker. Så borde det verkligen inte vara!
Detta kan jag verkligen skriva under på! Jag har, av många anledningar, alltid inställningen att ifrågasätta vården och dubbelkolla de anledningar och den information som ges. Jag skulle aldrig i livet godta någon info som fakta bara för "att min barnmorska sa det". Helt enkelt för att de alla är människor och det är jag, ingen annan, som bestämmer över min kropp, och nu också bebisen som befolkar den.