• Kampis

    Augustibebis 2012

    Det finns väl en risk för att jag får äta upp detta, men detta verkar vara en lika lugn bebis som sin syster var ( i magen, när hon  väl kom ut trodde jag inte det var samma unge. Inte varit lugn en sekund från första stund).  Jag har känt rörelser nu sen v 12, och de är fortfarande inte starkare puffar utan rätt svaga fast de kommer på lite olika ställen och högre upp såklart.  Trist bara att det kommer typ en, och sen nr man väl ska känna efter så blir de inge mer :-/
    Med dottern kände jag inte förrän v 22 poch hon gav mig aldrig en spark som gjorde ont eller ens i närheten, tryckte inte på revbenen eller nåt. 

  • Kampis
    Sommaren12 skrev 2012-03-08 09:28:00 följande:
    Vaknar deppig idag. Lite panik. Rädd för att sakna friheten utan barn, rädd för att bli en dålig mamma och rädd för att jag och min man ska glida ifrån varandra. Vi älskar varandra så mycket. Usch det är ingen rolig känsla det här, vill bara vara lycklig. Det är jag med mest hela tiden men idag känner jag mig orolig för allt som kommer att förändras. :(

    Försök tänka så här: du har  ett gemensamt frö söm växer i dig för varje dag och utvecklas och snart kan visa sin enorma tillit och kärlek till er. Känslan av att få första leendet, en puss och  en kram från sitt barn är obeskrivlig :)

    Jag tänker inte sticka under stol med att det säkert kommer kämpiga stunder då ni är trötta, slitna och griniga och kommer vara irriterade på varandra, men sen kommer ljuset i tunnlen och lyser på er starkare än någonsin :)

    Och ja, livet kommer att föändras, men med säkerhet till det bättre :) 
  • Kampis

    Vad kul Sandrina!

    vad avis jag blir, har 2 veckor kvar tills vårt :(
     

  • Kampis

    När jag hämtade dottern på dagis inna började jag grina..

    Hon är väldigt framåt och tuff av sig, men samtidigt osäker när det ska göras nya saker.
    Likaså vil hon inte kissa på dagis, hon är blöjfri om dagarna men där börjar hon gråta och vill inte kissa, sen när on väl sitter går det jättebra och hon blir lad när det kommer kiss. Så idag skulle de ha "minispa" och de skulle bada, direkt när hon såg baljan bröt hon ihop, för hon ville bada - men inte kissa innan!
    Likaså innan när en av fröknarna sagt "titta en kisse" blev hon jätteledsen för hon trodde hon skulle kissa...

    hela grejen är jättekonstig, för hemma älskar hon att kissa på toan och vill göra det hela tiden, likaså vid hämtning/lämning på dagis går vi ju med henne och då kissar hon gladeligen. Men inte med fröknarna.. trots mycket pepp och uppmuntran      

    Nu till varför jag börja gråta då.  Ungefär så här gick samtalet:

    - mamma jag badade inte
    -Varför inte då?
    -  För att jag var ledsen
    - varför var du ledsen då? varför ville du inte kissa?    
    -För att du inte kom   

    Hon tittade rakt på mig och var gravallvarlig, stackars lilla tjej.

  • Kampis

    Tifan: Vi kör på som vanligt (lika sällan som vanligt enligt min sambo ;) ) intetänke vi leva i celibat i ett halvår :)

    Tesdy: Så kändejag det när jag hade UVI , visserligen efter förlossningen och jag har aldrig haft det innan eller efter, men du kanske skulle kolla upp det efytersom UVI inte är bra under grav?

  • Kampis
    A R skrev 2012-03-08 17:36:29 följande:
    Jag har varit gynakuten vid de fyra tidigare blödningarna och allt ser bra ut, livmodertappen har inte öppnat sig, inga sammandragningar utan allt har bar sett bra ut. Skritten där inne har sprattlat, hjärtat slagit och storleken har varit bra. De tror att moderkakan ev släpper lite i kanten när livmodern växer, att den inte riktigt följer med. Men de kan inte säga säkert bara antaganden. Nu har jag fått en tid på tisdag för att träffa en läkare på mödravården, min BM propsade å det och jag tror inte jag blir så mycket klokare men det är ju alltid bra att prata med någon. Känner mig tätt ledsen nu över all oro. Jag tror jag nämnt det tidigare att vi har en son som har en hjärntumör och slutade med cytostatika i feb. Har liksom föreställt mig graviditeten som något positivt i vårt liv och längtar såååå efter lilla pyret men så kommer bara oro och rädsla. Jag är annars en väldigt positiv människa men det är väl alla graviditetshormoner som spökar och hör det hela lite jobbigare.

    Långt och tråkigt inlägg men jag är glad att ni finns här!

    Vad tråkigt att höra om er son, hoppas iaf att prognosen ser ljus ut :)
  • Kampis

    Var ute och gick med hund+barn innan i ca en halvtimme, började känna lite i rygg+höfter på slutet och nu kanjag knappt gå..

  • Kampis
    Aprilia1977 skrev 2012-03-08 18:31:02 följande:
    Måste bara fråga (ska även prata med min BM). Enligt den läkaren som jag träffade idag, så talade han om för mig att jag inte fick ligga på höger sida och sova, utan rygg + vänster sida. Enligt honom belastar jag levern extra mycket om jag ligger på höger sida. Och stoppar blodtillförseln, då levern har stora blodkärl. Låter för mig så orealistiskt.. men jag vet inte om det är högre risk om fostret ligger längre in i livmodern.

    Tror ni att min läkare har rätt??

    Idag sa en kollega till mig att hon tycket att det var konstigt att graviditeten knappt syntes på mig. Vecka 18 och knappt en mage..... hmmm.... och tänk, jag blev superledsen över vad hon sa... hmmm (KÄNSLIG)     

    Det har jag aldrig hört talas om, däremot kan det vara svårt at ligga på rygg i slutet av graviditeten för att det trcks emot stora kroppspulsådern och man kan bli svimfärdig, men det med levern var då nytt...

    Ang magstorlek, förra gången trodde folk inte på mig när jag sa att ag skulle ha, och första gången nån lade märke till magen som inte visste om det var efter v 30. Nu är jag i v 18 och de syns verkligen inte om man inte vet om det, och knappt då ens :)  
Svar på tråden Augustibebis 2012