Varför förlovar man sig?!

Jag förstår det inte heller. I min värld är man inte förlovad om man inte tänker gifta sig utan då har man bara bytt ringar med varandra. Jag tycker att man i så fall kan byta armband eller ha ringarna på andra fingrar.

Och jag tänkte mer som dig när jag var 16 men har ändrat uppfattning som äldre. När jag var 16-17 så var jag väldigt inne på förlovning ett år innan bröllop, ett storstilat bröllop och självklart skulle man gifta sig. Nu, som snart 50-åring så har jag helt annan uppfattning, dels för att jag har mött många som har annat synsätt, men att jag har släppt det romantiska i äktenskapet, utan ser det mer krasst som ett juridiskt avtal. Sedan vill man gärna göra det fint och ha en fest och klä sig fint, fånga upp mysiga traditioner och göra det som ett minne för livet, vilket jag både respekterar och tycker är en underbar tanke.
Men jag är inte intresserad av att gifta mig, för jag vill inte ha det där juridiska. Jag skulle köpa hela konceptet och gärna bli titulerad fru om det inte var för juridiken.
Men så finns den där underbar medelvägen, man förlovar sig, man får ett namn på sin relation (ja, det skulle vara härligt att säga fästman istället för sambo, det är också endast juridiskt, säger inget om ens relation till varandra). För mig är förlovning kärlek, man får visa omgivningen att man är lite mer än sambo och föräldrar. Och jag får bära en ring som valts ut av min sambo på vänster ringfinger.
Romantiskt ja, jag tar helt enkelt russinen ur kakan och eftersom förlovning inte är juridiskt, så är det helt rätt att använda detta ord.

Och jag tycker förälder är 100 gr tyngre än både fru, fästmö och sambo. Förlovning tycker JAG känns fjortis. Vi skippade det helt. Så olika det kan vara 

Det är alltså där skon klämmer, du vill både behålla kakan och äta upp den.
Du är enbart ute efter att få en "fin" tittel till ditt förhållande utan att ta ansvar för vad de tittlarna faktiskt innebär.

Du kan inte ändra ett ords betydelse bara för att du gillar tiiteln, han kommer inte att vara dina fästman efter att ni bytt era ringar, för ni har inte förlovat er då, eftersom ni inte lovat varandra ett bröllop.

Vi kan leka lite med mitt nya ord, livslovning.. Ni livslovar er, och blir livspartners, du blir hans liva och han blir din live, om det bara är fina tittlar du vill ha så borde det duga aldeles utmärkt för er.

Bara för att en företeelse inte är juridiskt bindande betyder det inte att man kan ta det namnet till något annat.

Precis som många andra som jag känner har gjort.
Fast jag ser lite skillnad, jag (säkert inte ensam) är väl medveten om vad ett äktenskap innebär. Dvs både för och nackdelar. I vårt fall är det mer nackdelar med att vara gift.
Nu behöver man inte konstruera ett nytt ord på FL, eftersom många med mig väljer den här vägen, att endast förlova sig.
Det är ett etablerat sätt att visa sin kärlek och är helt OK (även enligt vett och etikett), dvs man kan vara förlovad oavsett om man har för avsikt att gifta sig eller inte, förlovningsbegreppet urholkas inte, de som endast vill förlova sig om de skall gifta sig är fria att göra det och det är inte fel.

Detta med förlovning och efterföljande vigsel är något som kommit tillbaka, vi är många som varit med om endast förlovning och ser inget fel med detta. Det är det jag vill ha fram, att endast förlova sig var helt OK för 23-30 år sedan, det var ingen som öht ifrågasatte detta.
För mig är förlovning ett sätt att deklarera sin kärlek för vandra.

Det är alltså där skon klämmer, du vill både behålla kakan och äta upp den.
Du är enbart ute efter att få en "fin" tittel till ditt förhållande utan att ta ansvar för vad de tittlarna faktiskt innebär.

Du kan inte ändra ett ords betydelse bara för att du gillar tiiteln, han kommer inte att vara dina fästman efter att ni bytt era ringar, för ni har inte förlovat er då, eftersom ni inte lovat varandra ett bröllop.

Vi kan leka lite med mitt nya ord, livslovning.. Ni livslovar er, och blir livspartners, du blir hans liva och han blir din live, om det bara är fina tittlar du vill ha så borde det duga aldeles utmärkt för er.

Bara för att en företeelse inte är juridiskt bindande betyder det inte att man kan ta det namnet till något annat.

Uppenbarligen behövs det ett nytt ord.
Förlovning har nämligen redan en betydelse och det är inte att sitta med gulliga ringar o fina tittlar till varandra utan det är för att man ska gifta sig i framtiden.
Det du beskriver är ingen förlovning hur mycket du än gillar det ordet, så du får ett helt nytt ord utav mig

OK, men bland min bekantskapkrets har det fungerar i säkert 30-40 år. Så det behövs inte och det verkar som att det var helt OK vid den tiden. Så varför uppfinna något som inte behövs?