Ni som gjort embryodonation, vad kostade det och var gick ni?
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-03-31 19:34
Juliette har gjort en ny tråd "Vi som gör/funderar på att göra embryoadoption". Tycker vi fortsätter där och hoppas på att den tråden kan locka lite fler.
Tråden finns här: www.familjeliv.se/Forum-7-147/m64244223.html
J-a dator som suddade hela inlägget! 
Nåja,drar vår annorlunda historik igen då:
Försökt 5,5 år. En pergokur,8 sprutbehandlingar,5 ÄP och ynka 2 ET. 6 ägg två gånger= inget ET en gång och den andra 5 av 6 befruktade! Nej till fler IVF.er p.g.a de usla resultaten och numer nej p.g.a ålder. Spontant gravid 7 ggr,men tidiga m.f och ett sent MA efter IVF. Provat flera missfallsmediciner-inget har hittills hjälp. Så vår anledning till EA är hög ålder plus m.f. Vi ska bara tina och begrava vår eskimå först.
Åh så tråkigt att ni inte kan adoptera.. Men det kommer ju med all säkerhet att fungera med EA för er del! 
Min läkare sa att i princip alla kvinnor har samma möjligheter att bära ett barn så länge man får ett helt friskt embryo. Jag tycker det känns ganska lugnande. Jag håller alla tummar och tår för er 
Jobbigt att försöka så många gånger i "onödan". Man vet ju inte det innan men ändå.. Jag känner samma med min IVF, ska jag verkligen göra det eller inte.. Jag tycker det känns så obehagligt att stoppa i mig hormoner. Har även efter det senaste IVFet kännt som en lite molande känsla i äggstockarna samt att jag är kissenödig hela tiden så nu har jag fått för mig att jag har cancer, myom, cysta el liknande. Hade inte du myom Juliette? Och hade ni valt ett sista IVF eller ÄD direkt?
. Framtiden får utvisa om vi får höra små trampande barnfötter i det nya huset, eller om det får duga med kattens små fossingar...
Nu har vi grävt oss ur deppet och gjort en 180 sväng. Nu lutar det mot att vi vänder oss direkt till unica och lägger ivf på hyllan..ingen av oss tror ju ändå på ett bra slut där.. och jag vill gå vidare! Både mot goda odds och ork att träna och må bra.
81linneaa, håller tummarna för att det ska gå bra! Visst är det en sorg att behöva acceptera att de egna äggen inte funkar, men nu kan ni ju satsa helhjärtat på ÄD - EA. En dörr är stängd, men andra dörrar öppnas!
Vi har fullt upp med flytten, så jag hinner inte vara aktiv i forumet så ofta. Ska kontakta Unica i veckan som kommer för att höra om de har hittat "vårt" embryo ännu, dvs om de har någon liten eskimå som matchar med våra önskemål om utseende, blodgrupp etc. Hoppas att jag hinner ner till Brno i april, men det är mer med flytten och huset än vi trodde från början. Så som det brukar vara när man flyttar.... 
Så sant att ny dörr öppnas! Bra tanke att ha med sig
Klart att vi ska följas åt!! Jag kommer vara som klistrad här när ni åker ner. Jag blev så glad oxå när dom sa att dom inte har semesterstängt. Då kan vi i lugn och ro kontakta dom utan att vara rädd att behöva vänta till hösten.
Det är så snart för er nu! Såå spännande
Konstigt tycker jag att det ska vara så svårt att få tag på en gynekolog.. hoppas att det blir lättare här i Göteborg.
Lycka till med allt fixande vid flytten Juliette! Min mamma har ju bjudit mig till Teneriffa så vi åker imon. Gullig hon är
Ja... Jag ligger ju istället "före" även om jag läser med här fortfarande.
Jag gjorde 11 donatorinseminationer (ensamstående) 2007-2008. Jag var då 27-28 så det fanns inget skäl att tro att det inte skulle fungera. Men resultatet var bara 3 tidiga missfall (tror jag, minnet sviker) - som ändå höll hoppet uppe om att det skulle fungera.
Jag tog ett långt uppehåll och hade dragit igång adoption istället när Vietnam stängde för adoption. Så 2010 bytte jag tillbaka till magen och IVF. Direkt visade det sig att mitt äggantal var lågt, men både IVF 1 och 2 blev det embryon tillbaka fast skörden var jätteliten. IVF 2 gav ännu ett tidigt missfall. Sedan kom IVF 3 och embryona dog dag 3. Ooops. Ja, det *kan* ju inte ske igen liksom. Men det gjorde det. Och när IVF 4 också var embryodöd gav jag upp.
Jag tänkte först vänta in att ha råd med adoption när en bekant "hittade" embryodonation och det kändes som ett alternativ och göra några sista försök. Gjorde mitt första försök och blev gravid (!!!) - men tyvärr dog fostret i ett sent missfall pga kromosomskada. Nytt försök i september 2011 - lågt försvinnande hcg - och ett tredje försök i december 2011 och ny graviditet. Som än så länge håller. Fortfarande väldigt svårt att tro att det ska gå väl - jag brände mig rätt ordentligt av missfallet för snart ett år sedan. Men eftersom fostrets hjärta fortfarande slår nu i vecka 16 är det ju egentligen mer troligt att det blir barn än att det inte skulle bli det...
Så jag har egentligen bara ramlat in tidigare och läser med ibland - men skickar in lite hopp. För jag är verkligen urkass på att bli gravid på mina ägg. Med ED har jag istället nästan känslan av att vara "superfertil" och bli gravid hur lätt som helst... Något jag givetvis önskar er andra väldigt väldigt mycket.