liljan1975 skrev 2012-06-10 14:23:59 följande:
Han har barn sedan innan och ville inte ha fler med henne... Och han gjorde en vasektomi. Det är ett större ingrepp på en kvinna med. Så det mest givna var ett snitt i honom än att söva henne. Narkos är ändå alltid en risk.
När de skiljde sig så blev livet annorlunda när han träffade mig. Jag klargjorde från början att jag ville ha barn och han klargjorde att han inte ville ha barn. Vi sa att vi tyckte om varandra tillräckligt mycket för att stanna kvar och vi blundade lite för varandras "krav". Det slutade med att vi satte oss ner för att diskutera om vi skulle gå skiljda vägar eller inte. Det slutade med att vi sa att vi ska skaffa barn när jag känner mig redo. Han vet redan vad som väntar och kände sig redo direkt.
Jag vet att det är ett tag kvar tills jag känner mig redo. Men jag ville ändå kolla upp det för jag har känt att jag vill börja i tid och inte känna mig som värsta försökskaninen i ett laboratorium...
Det enda jag känner mig besviken på är hans tidigare relation... Men det är väl en del av sorgearbetet. Jag vet inte... Att huset kostar pengar, det hade kostat hur vi än hade gjort! Men det som är värst är att man ser alla som får göra sina bebisar genom en kärleksakt. Inte genom ett provrör! Eller de som råkar bli gravida...
Mitt liv omges av avundsjuka just nu...
Det verkar som om jag får ta fler tester och det verkade lite som att om mannen gör en vasovasektomi och hans simmare fungerar så kan jag få mitt bekostat om jag har problem...! Och det sparar vi 45 000:- på under de första tre försöken!
Jag har även läst om sprutor för att öka hormonet som håller kvar ägget och det skulle tas en gång i månaden osv. Och jag är väldigt tacksam att de reder ut mig ändå! Älskar min barnmorska! <3 Eftersom det inte står i några papper att min man har gjort en vasektomi och vem det är jag försöker med så kör de på! Och jag är evigt tacksam för det! <3
Jo jag vet att sterilisera kvinnan är ett större ingrepp, min syster gjorde de i Januari när hon fick sitt tredje barn.
Hennes man väntar nu på att få göra de oxå då dom tycker att ska en sån sak göras så ska båda göra de.
Varför e du besviken på hans förra relation?
Sen känns de lite som att han just nu gått med på bebis för din skull,mn han egentligen inte vill ha fler barn o han är klar med bebis.
DU skrev att du klargjorde att du vill ha barn, o han klargjrode att han INTE ville ha barn.
Sen pratatde ni om o gå isär o sen ändrade han sej.
Att skaffa barn måste verkligen vara fullhjärtat från bådas sidor, för annars fungerar inte ett förhållande i längden.
Missförstå mej inte för om ni BÅDA är säkra så är de ju bara roligt,mn i ditt inlägg skriver du både om va ni klargjorde i början,sen pratade gå skilda vägar o då ändrade han sej.
Sen att du är besviken på hans tidigare relation.
Han har haft o levt ett liv innan ni träffades o de är nått man måste förstå o acceptera.
Att han valt skaffa barn med henne,va ju hans val o nått han ville.
Hur ser du på barnen?I med du är så besviken på hans tidigare relation?
Kan du ta dej an hans barn?
OM ni inte skulle lyckas bli gravida, ni har ju väldigt mkt odd emot er, kan du då släppa din besvikelse, o ta dej ann hans barn?
Jag hoppas du inte tror jag "dömmer" dej lr ja vill inte låta som en hemsk människa, utan jag frågar bara frågorna som jag tror många undrar o tänker efter ditt inlägg.
Vi finns här för att stötta o peppa, o vi vill ju att alla ska få en egen liten bebis.
TYVÄRR finns de många som får ge upp,välja antingen spermadonation,äggdonation,adoption osv.
Jag hoppas allt går bra o om ni ska göra ivf så välj en klinik med bästa erfarenheten,inte efter penga delen.
Lycka till.
slå
Välkomna in till oss.
Blir så nojjig nu när det är så nära... rädd att minsta lilla ska gå fel.
