Kvinna: Varför tar du alla nätter med ert/era barn?

Eftersom jag pluggade/jobbade och har svårt att somna om efter att ha vaknat så gjorde vi så att maken tog alla nätter eftersom han kunde sova middag med barnet sen (han tog all föräldraledighet första året).

Jag kan tänka att många resonerar likadant.

Jag skrev ju att det gällde när man slutat amma annars säger det sig själv. Verkar inte vara särskilt många här som blir trötta av sina kids. Måste vara jobbiga barn sambons kompisar har :D

Jag går inte upp på nätterna. Jag vill sova då. 

Om man bara har ett barn så kanske man kan göra så ja..   

Jag tog dom flesta nätterna med båda våra barn men mest för att jag inte har nåt jätte behov av sömn, jag klarar mig på ett par timmar medans min man blir ett vrak om han inte får sova. När han va ledig på helgerna så fick jag sovmorgon om jag ville.     

Det vill de flesta men det funkar ju inte alltid så.

Ofta blir ju sömnen bättre när barnen blir äldre så därför brukar de av logiska skäl bli mindre uppvak etc när man ammar länge och slutar amma.

Vi samsover dessutom länge - har både vår 3-åring och 4,5-åring i vanliga sängar som står i kloss med vår dubbelsäng så vid orolig sömn från någon av dem så drabbas den som ligger närmast värst, men när de slutat nattamma så har det för vår del handlat om att hålla om, hålla i en hand, ha en liten knodd tätt intill etc. så då handlar det ju inte så mycket om att "ta nätter".

Varför man lägger små barn i egna rum och tvingas upp och springa när de har oroliga utvecklingsperioder vid exempelvis 1,5 och 2 år har jag aldrig begripit mig på .

I grunden är det för att jag inte har problem med att vara vaken på nätterna, medan jag däremot har varit väldigt morgontrött i större delen av mitt liv. Därför har jag tagit nätterna, medan min morgonpigge make har tagit de tidiga morgnarna.

För det är oftast jag som hör barnen på natten, min man sover djupt......... 

Nu har jag ju inte noll erfarenhet av barn, bara för att mitt eget inte har kommit än. Jag skulle vilja påstå att de allra flesta barn sover rätt mycket. Om det sen är på natten eller dagen är en annan sak, men det är som sagt det jag menar att man har möjlighet att anpassa sig efter om man är hemma.
Nu är det ju inte fråga om att någon ska dö av sömnbrist... Går ju även att passa på att sova några timmar på eftermiddagen när ens respektive har kommit hem, om det är så att man är nära döden ;)

för att jag ändå vaknar. om mannen skulle ta någon natt så skulle jag ändå igga vaken den tiden det tar för honom att lugna sonen och då pojken är van vid att mamma kommer så skulle det ta lång tid i början och det är inte värt det tycker jag.

däremot får jag alltid sovmorgon när mannen är ledig (efter att jag väckt honom så att han tar barnen för han vaknar inte av dem)