Läxor för eller emot?

Jodå det fick jag. Förskoledebatten? Har ju kommit massor med forskning och uttalanden från experter om att barn under 3 år inte ska vara på förskolan i onödan, helst inte alls eftersom det kan vara skadligt för dem så som förskolorna tyvärr kan se ut idag på många ställen. Menar du att forskning som visar att det är dåligt med förskola för de yngsta gynnas idag?
Kina kan du inte jämföra med, det är för många skillnader i hur hela skolväsendet där är uppbyggt för att det ska gå att dra en slutsats om att det är läxorna som gör det. De har tex regelrätt skolgång med allt det innebär för barn från 3 års ålder. Dvs när våra barn fortfarande leker hela dagarna och lär i sitt eget tempo sitter deras barn i skolbänken och lär sig skriva, läsa och räkna. Dvs deras ungar har ungefär 4 år försprång på våra vad gäller ren skolgång när våra väl börjar. 4 år är mycket tid! De har även en mycket auktoritär skolstruktur, vilket ger lugnare lektioner och inlärningsmöjligheter (men folk som samtidigt är sjukt lätta att styra).

Problemet idag också vad gäller tex att läsa är att så många fokuserar på BÖCKER. Kan inte barnet (av ointresse tex) plöja igenom en tjockare bok så "kan de ju inte ens läsa". Ser man någonsin på barnets kunskaper i andra sammanhang? Nej, ytterst sällan. Ex. Det finns ett mycket populärt TV spel som spelas vääääldigt frekvent av främst pojkar från högstadieålder och uppåt. Detta tv spel har väldigt mycket story och den sammanlagda texten i detta spel är MER text än i ALLA Harry-Potter böcker gemensamt, dessutom på engelska! Dessa pojkar kan ofta vara de som får relativt låga betyg i skolan i svenska och engelska för att de inte vill/orkar läsa tjocka böcker som man "ska" göra, men som utan problem läser all denna text. Skulle man verkligen titta på en 14 åring som läst samtliga Harry-Potter böcker på engelska på 3 månader och säga "amen, han kan ju inte ens läsa ordentligt!"? Lägg därtill att detta spel har två uppföljare som var och en av dem har minst lika mycket text och som samma personer också spelar och läser utan problem.
Har man ett barn som gillar TV spel men inte att läsa böcker är det bara introducera rollspel och han eller hon kommer läsa som faen. Men nä, just det ja, det är ju bara böcker som räknas..... (F.ö är läsande via spel på detta sätt faktiskt fördelaktigt för dyslektiker. Min man är dyslektiker och har skitsvårt att ta sig igenom även enklare böcker som är bara text. När han spelar är det däremot få bekymmer!)

Samma med matematik, det enda som räknas är att man kan få rätt svar på staplade tal sida upp och sida ner. Jag är tekniker, jag har läst massor av matematik, men jag är verkligen URUSEL på att räkna tal upp och tal ner. Jag fixar det bara inte, det är så sinnessjukt tråkigt och ger inget sammanhang. När jag däremot räknar i arbetet. på verkliga situationer så är det inga problem. Då får talen en mening. Så fungerar många barn som inte fixar matematiken, de ser inte sammanhangen och då får de heller ingen lust att lära (lust att lära = bra hållbar inlärning). När jag gick i åk 3-6 hade vi en matematik bok som hette Räkneresan. Den var kanonbra. Ungefär hälften av talen var "räkna upp och ner" tal, hälften tal med innebörd (tex "en dunk bensin innehåller 5 liter bensin, på safarin ska de köra 15 mil, varje bil drar 1 liter bensin per mil och det är 10 bilar. En bils tank rymmer 5 liter bensin och de är fulltankade när de åker. Hur många dunkar bensin måste de ha med sig på resan?") Detta är exempel på ett tal jag löste när jag gick i åk 5, dagens 11 åringar har ofta inte i närheten av sådana tal. Varför? För att det tar sjukt mycket längre tid att få barnen att lära sig matten bra nog för sådan problemlösning när talen som ska räknas ständigt saknar sammanhang och bara rabblas fram och tillbaka. Det blir helt enkelt för svårt för barnen idag får lära sig teorin men väldigt sällan praktiken. (Dvs de klarar tydligt uppställda tal men går bet så fort de själva måste få fram, ur en text, hur talet ska lösas.) När det sen gäller de internationella tester som kunskap mellan länder baseras på så har jag varit med som elev och gjort ett sådant test. Jag kan säga att vi som fått lära oss tex matematik av reella situationer och inte av staplade tal upp och ner gynnas enormt i de testen. Vilket gör att Sverige just nu skjuter sig själva i foten i internationella jämförelser när "flummet" skulle bort från skolorna...

Jag tror på att läxor OM de ska ges ska ha mening. Jag kan ärligt säga att av de glosor och matematikläxor jag hade när jag växte upp har jag inte lärt mig ett skit. Det jag kan avseende språk och matematik lärde jag mig i helt andra sammanhang. Mycket av engelskan lärde jag mig av att läsa böcker JAG var intresserad av istället för böcker jag tvingades att läsa. Jag lärde mig även mycket av att se på odubbade engelska barnprogram (varför i hela friden ska alla jäkla serier för barn dubbas idag?).
Jag gick på en helt vanligt kommunal skola i låg och mellanstadiet men med lite "alternativt" tänk kring pedagogik som genomsyrade hela skolan. Jag tror enormt många barn hade gynnats av en skola likt den jag gick i. Vi hade två läxor i veckan, matematik och glosor samt en läsutmaning över en hel termin (alla barn läste valfria böcker och fyllde sedan en "mätare" som satt i klassrummet för att visa hur mycket vi läst. Vare barn hade ett mål för terminen uppsatt efter sin förmåga gjord för att vara en utmaning men inte ouppnåelig). Thats it! Det var alla läxor vi hade och om jag ser på hur mina klasskamrater och jag själv klarat oss i livet kan jag säga att avsaknaden av läxor verkligen inte påverkat.

Jag är emot. Barn går i skolan massor med timmar, det finns inget skäl att inte hinna med undervisningen på skoltid, inklusive inläsning och repetition.

Problemet med läxor är att de barn som har sämre förutsättningar, som försummande/överarbetande/icke läskunniga föräldrar, en instabil hemsituation, etc. Dessa barn tatuarar ofta inte in detta i pannan heller, så det kan vara svårt att veta.

Så mina argument: Med en bra upplagd undervisning skall allt hinnas med på skoltid och läxor bara ökar utsattheten för redan utsatta.   

Jag är ingenjörsstuderande och får nog säga att jag är mest emot läxor. Pluttelis argumentation emot läxor tycker jag är vettig. Bäst är om läxorna uppstår för att man inte gjort vad man ska på lektionen. Men barn som sköter sig i skolan tycker jag ska slippa läxor. Hur kul är det för vuxna att ta jobbet med sig hem? Däremot vill jag nog som förälder ha insyn i vad mina barn håller på med i skolan och då är ju läxor en enkel lösning men det borde gå att fixa på annat sätt.

För läxor. Är jurist och jobbar i domstol. Jag anser att den mängdträning som krävs i vissa ämnen, språk och matematik inte kan förväntas hinnas med under de relativt korta skoldagarna.

Och bara för att det finns barn som inte har stöd hemifrån med läxläsning tycker inte jag att alla andra barn ska behöva stå tillbaka.

Jag är för läxor från start. Har universitetsutbildning.

Med en bra upplagd undervisning behövs det inte, även mängdträningen, i den mån den behövs, hinns med under skoltid.

Nu jobbar jag som lärare i svenska bland annat på högstadiet och jag håller faktiskt inte med dig det minsta. Jag VET hur man bedömer läsförmåga. Det är min profession. Jag missar inte pojkar som kan läsa bara för att de ogillar att plöja tegelstenar. Visst kan de vara insnöade på TV-spel, men nog kan jag bedöma om de kan läsa eller inte, om de har förståelsen eller inte. Det märks på så många sätt. När jag påtalar för en förälder att deras barn har svårigheter med läsning så har han/hon faktiskt det i grunden. Huruvida barnet plöjer tegelstenar snabbt eller inte är fullkomligt irrelevant. Man kan läsa en förfärlig massa sidor utan att faktiskt förstå särskilt mycket. Det är dessutom ett rätt vanligt tecken på barn som inte förstår vad läsning handlar om.....barn som är måna om att tala om hur fort och hur många sidor de läst.

Att vara dyslektiker, som din man, kan man hjälpa genom att exempelvis ge stöd via lyssnandet, men jag har många ungdomar som faktiskt har rejäla problem med grundläggande förståelse. Den dyslektiker jag har, har det inte. Att bara mängdläsa och ha mängd som mål tycker jag är rent förkastligt om jag ska vara ärlig. All forskning talar ju i motsatt riktning. Alla länder som är föredömen vad gäller läsförståelse arbetar med läsning på ett helt annat sätt - modellering av lässtrategier framför allt. Tidigt. Det har vi varit dåliga på i Sverige. Är fortfarande.

Jag tog ett exempel där, bland många.
Jag har också dyslexi, fast en annan form än min man. Att ha stöd i ljud är helt värdelöst för mig men fungerar för honom. Jag plöjde mängder med böcker som ung och gör fortfarande, har en kanonbra läsförståelse och bra betyg i både svenska och engelska, det tog tills jag var 12 år innan skolan fattade att jag på allvar hade en språkstörning.

Jag är f.ö själv utbildad lärare i svenska för lägre åren, men jag arbetar inte som det för jag fixar inte hur skolan är idag, det är inget jag vill pyssla med. Sen om du kan bedöma läsförståelse osv. ändå,bra för dig, men faktum är att det ändå är ett reellt problem att mycket kunskap bedöms utifrån uppgifter och övningar idag som många är helt ointresserade av och därför inte presterar på fast de egentligen besitter kunskapen. Sen vet jag inte varifrån hela grejen om att läsa snabbt kommer? Jag skrev inte ett ord om snabbt... Men i exemplet om tv-spel så handlar det ju inte bara om att läsa utan självklart även om att förstå, annars fixar man inte spelet.

Emot. Det är lätträknat de läxor jag gjorde genom skolgången, trots det fick jag bra betyg rakt igenom.
En kompromiss skulle kunna vara att de uppgifter man inte hinner med på lektionen får man göra hemma, men är man klar så är man klar, då kanske barnen blir mer taggade att inte prata och flamsa på lektionerna.