Läxor för eller emot?

Att ha läxor får inte bli ett självändamål anser jag. Jag anser att det för varje elev bör finnas mål defineierade(samarbete mellan lärare och elev) utifrån dessa mål kommer eleven behöva jobba extra om denne ligger efter alternativt slippa jobba extra om den ligger i fas med målet. Om eleven ligger före sitt mål, bör målet justeras eftersom jag anser att människor mår bra att ha något att sträva efter, är det för lätt blir man lat. 

Målen bör således vara sådant att eleven kan uppfylla det genom att engagera sig i skolan samt lägga några timmar hemma. 

Dessa läxor bör kunna utföras utan föräldrar, men barn som har föräldrar som engagerar sig kommer naturligtvis ha lättare, men så kommer det alltid vara och vi ska ju inte förbjuda föräldraengagemang i skolan.    

Av tråden att döma är vi många föräldrar med akademisk utbildning som är för läxor (inte alla, jag vet!).

Att ta bort läxorna från skolan generellt kommer ju då inte ha någon utjämnande verkan gentemot de barn som inte har stöd hemifrån eftersom vi som anser att skoldagen inte räcker till för repetition och mängdträning kommer att se till att våra barn ändå gör "läxor" i en eller annan form ändå. T ex genom att uppmuntra barnen att läsa, öva multiplikationstabeller, traggla glosor och öva dubbelteckning. Eller varför inte genom att resa och öva språk på plats.

Sen tycker jag att det är utmärkt med läxhjälp i skolan. Det erbjuder den skola min 10-åring går i men tyvärr prioriterar han bandy på skolgården i stället för läxläsning så det blir till att sitta på kvällarna istället

De med föräldrar med högt akademiskt kapital kommer att ha ett försprång, oavsett, ja. Poängen är att skolan kan vi kontrollera och den skall bidra i möjligaste mån att göra detta försprång mindre. Det bästa vore naturligtvis att inget barn behövde ligga vaken halva natten och låtsas sova när hen lyssnar på föräldrarna gräla, men det är utanför skolans kontroll. Att sedan lägga på det barnet att dessutom räkna uppgifter med hjälp av sina föräldrar är och avkräva resultat tar bort skolan som den oas i ett kaotiskt hemliv som denna elev skulle behöva.

Jag skulle inta klassa 17,5 lektionstimmar i veckan för massor med timmar. I dessa 17, 5 timmar ingår även slöjd, idrott, musik mm. Det blir inte många timmar kvar i veckan. 

Det beror väl på vad man jämför med. Räcker det för att lära ut målen i läroplanen? Absolut.

Målen i läroplanen är ett skämt och jag har högre krav på skolan än det.

Då har du större problem än läxors vara eller icke vara. Det kanske det är problem från skolans ledning och nedåt som ställer till det och inte att elever inte räknar tillräckligt många mattetal i sig.

Nej, du nämnde inte ordet snabbt men du pratar mycket om mängdläsning samt läsutmaning i form av "mätare" som baseras på mängd och ju snabbare man läser desto större mängd så visst hänger det samman. Och är det något man vet idag så är det att läsförståelse inte på något vis kommer per automatik med mängd. Det är alltså för mig helt ointressant huruvida en elev plöjt igenom tegelstenar eller inte eftersom det inte säger någonting alls om hur väl eller mindre väl läsaren tagit till sig innehållet. Uppgifter i form av att "samla" sidor etc. har vi sysslat mycket med i Sverige och det är faktiskt inget vidare.

Nej, alla med språksvårigheter blir inte behjälpta av samma stöd. Därför sköter specialpedagoger om utredningar av barn som vi misstänker har svårigheter eftersom de kan se mer exakt var problematiken ligger och vilket stöd eleven kan behöva.

Ja, visst finns det barn med god förståelse som läser mycket, men men att hävda att barn som läser mycket per automatik har god förståelse har ingen grund alls. Jag har haft elever som varit mycket goda läsare utan att göra speciellt mycket. Det brukar vara svårt att missa eftersom det visar sig i så många sammanhang. Mer eller mindre allt i skolan grundar sig på läsning i en eller annan form - inte minst matematik. Så nej, elever med god läsförståelse brukar inte missas, däremot så kan betyget i svenska bli lidande om barnet är ointresserat av att formulera sig i skrift exempelvis eftersom det är en inte helt oväsentlig del av svenskämnets kunskapskrav. Har jag inget att bedöma så kan jag ju inte göra en bedömning.

Sedan är svenska elevers läsförståelse ett problem utan tvekan. Och det är reellt.....och beror inte på att de egentligen kan men inte får uppgifter i form av dataspel etc. Det handlar om att tidigt i åldrarna arbeta med lässtrategier och modellering. Vilket är något som är mycket bristfälligt i svensk skola. Vi är duktiga på att lära barn den inledande lästekniken, avkodning etc. men sedan är vi inte särskilt duktiga på att jobba vidare med läsutvecklingen. Läsning har handlat mycket om just mängdläsning, bänkboksläsning etc.

Att jag skrev om tex läsutmaningen (som sagt, den var inte samma för alla) är ju för att så många i tråden hela tiden tar upp vikten av att ha läsläxa för att annars lär man sig inte att läsa. Jag har inte skrivit ett ord om läsförståelsen eller hur man lär sig den, jag har alltså enbart skrivit om att lära sig läsa. Hur står det själv till med läsförståelsen? Du har iaf lyckats rätt bra med att läsa in massor av saker som jag inte skrivit. Jag har tex inte ens låtit påskina att barn som läser tjocka böcker per automatik har bra läsförståelse, de är ju dock onekligen bra på att läsa (läsa = avkoda).
Vi hade ju som en del i läsutmaningen att varje bok skulle beskrivas med en sammanfattning av innehållet för att visa att vi förstått vad vi läst och faktiskt läst hela boken. Det jag faktiskt framförallt menade med mitt exempel om spel är just det du själv säger, att plöja tjocka böcker har inget med faktiskt kunskap att göra och det går utan tvekan att tillskansa sig språkets viktiga kunskaper på andra sätt än genom läsläxor.

Det står bara bra till med min läsförståelse, tackar som frågar.

Jag förstår faktiskt inte vad du menar, för du säger ju emot dig själv. Läsa är för det första mycket mer än att enbart avkoda och är du lärare så borde det vara en självklarhet. Dessutom svarade jag på ditt inlägg #61 där hela läsexemplet handlade om pojkar på högstadiet och dessa bör ha kommit förbi avkodning så därför tog jag för givet att du därmed menade läsa på ett djupare plan = förståelse. Och ja, det är alldeles väldigt möjligt att en 14-åring som läser samtliga Harry Potter böcker på 3 månader (på svenska eller engelska) faktiskt inte kan läsa ordentligt.

Vad gäller läsläxa så har man i svenska skolor för det mesta regelrätta läsläxor just under den period då man håller på att lära sig just avkodning = grundläggande färdighet. Detta är bra att träna regelbundet och ofta. Jag tycker personligen att det är en rätt vettig läxa. Det kräver dock en förälders närvaro och engagemang och det är väl i så fall den enda invändningen jag har mot just det. Eleverna behöver få mycket av denna färdighetsträning i skolan för att alla ska ha möjlighet att nå kunskapskraven.

Jag ger läsläxor på högstadiet också. Det får man självklart tycka bu eller bä om. Jag ger mycket sällan andra läxor i de ämnen jag undervisar i, men läsa förväntar jag mig att mina elever gör till viss del hemma. Anledningen är rätt enkel. Det är rätt gedigna kunskapskrav som ställs i år 9 och det är dessutom ett rätt massivt ämnesinnehåll som vi är ålagda enligt lgr11 att ge eleverna. Det är helt enkelt svårt att hinna allt på den undervisningstid vi har. Vi skulle i praktiken nästan enbart hinna läsa. Jag utgår då inte enbart från E-kraven utan att eleverna även ska ges möjlighet att nå upp till A.

Och ja, jag är fullkomligt övertygad om att läsning är en oerhört viktig kunskapskälla och att det även är bra att vidga sina vyer lite grand och faktiskt läsa olika typer av skönlitteratur liksom facklitteratur. Jag visar inte heller film enbart efter eleverna önskemål. Jag visar film som jag anser kan ge eleverna något på ett eller annat plan, som kan leda till goda samtal och diskussioner och som inte alltid är deras första val (=det de ser dagligen).