ThereseJohansson skrev 2013-01-27 00:24:02 följande:
Usch å fy vad jag är känslosam just nu! I torsdags var det 9år sedan jag åkte hem (6mil) då 19år gammal, för att umgås med mina underbara föräldrar och på kvällen fick pappa en stor hjärnblödning när vi kollade på tv...vi vakade över han och i natt är det 9år sedan hans kropp helt sa stopp...känns så orättvist att han inte fick vara med på vårat bröllop i sommar och att han inte kommer få träffa våran lilla kille...han hade älskat att bli morfar! Kommer ihåg hur glad han var över att jag och min pojkvän hade träffats och hur mycket han tyckte om honom...tänk om han vetat att det är den killen jag gifte mig med och bildar familj med...han hade vart sååå glad för våran skull...älskade lilla pappa... Behövde bara ventilera mig!
Livet är så konstigt, allt kan förändras på ett ögonblick. Jag kan bara ana vilken sorg det måste vara att inte få dela den här glädjen med sina föräldrar.