Vill du ta reda på barnets kön före förlossningen?

Med första barnet ville jag absolut inte veta men det ville min man. Jag ovade att han skulle få bestämma med nästa barn. Nästa barn var han inte lika nyfiken, men frågade ändå på ultraljud. Då vände barnet rumpan till så barnmorskan såg inte. Gjorde ett ultraljud till senare (av andra orsaker) och då ville läkaren inte chansa så vi fick inte veta då heller. Summa summarum: Det är inte meningen att vi ska veta innan.

Vi har tagit reda på könet vid bägge graviditeterna av den enkla anledningen att vi tycker det är roligt att veta.

Om man ska spinna vidare på den gräsliga "inte-öppna-julklapparna-innan-julafton"liknelsen så ser jag graviditeten lite som en adventskalender, en sån med paket varje dag, ni vet?

Typ:
+ = Hurra! Jag är gravid!
v.13 = Hurra! Bättre statistik för bebis nu!
Första sparken = Hurra! Den lever!
RUL= Hurra! Den är frisk (förhoppningsvis)!
Köns UL = Hurra! Vi kommer få tvätta trosor/kalsonger i 18 år!
Födsel = Hurra! Det är en bebis, den är här och den är vår!

För oss känns det som mer att glädjas över så, för att när bebis väl föds är man ju redan så glad att livet bara är fullkomligt.

Tycker dock att det är lite märkligt att alltid behöva "försvara" valet att reda på kön. Varför kan man inte låta alla få göra det som passar just dem bäst i den här frågan?

Jag ville verkligen veta. Det var en självklarhet för mig att få veta könet på mitt barn,för att stilla min nyfikenhet,och att även kunna knyta an till barnet lättare. Det gör mycket konstigt nog,för de mentala förberedelser och bilden man får i huvudet av sitt barn,lite fantasier och så. Och namn. Lättare det med. Min sambo ville inte veta,men jag skvallrade hehe

Nej vi har inte velat veta vilket kön barnet har som vi väntar. Varken ned nr 1 eller nr 2 eller nu när vi väntar nr 3. Jag vill att det ska vara en överraskning som man får när man legat och kämpat en hel förlossning. Roligare att kunna ringa runt och berätta "Det blev en...." än att alla redan vet. Vi har heller aldrig haft något behov av att köpa saker/kläder till bebisen utan väntar tills den är ute. Saker som passar oavsett kön har vi förstås köpt.

Att man ska knyta an bättre till bebisen i magen av att veta vilket kön barnet har är bara bull. Det finns det inga vetenskapliga bevis på (enl min bm som nyss varit på fl) snarare ett kontrollbehov hos de blivande föräldrarna.

Har inte barn, men kommer inte kunna hålla tillbaka min nyfikenhet när det är dags, så, ja jag kommer att kika! Är dessutom en planeringsmänniska med kontrolbehov. Vill inte kolla ur genusperspektiv, utan ur namnperspektiv och för möjligheten att knyta an till livet i magen.

Har ett barn och vi fick inte veta könet samtidigt ville vi inte det för det skulle känns som att man öppnade sina julklappar i juni istället för på självaste julafton, det kändes lite som själva grejen att få undra och fundera över vem som bodde i magen, ha namn klara till båda könen och få barnet som en överraskning. Med nästa barn vill nog jag veta kön om det går att se tydligt varför vet jag inte, skulle bli glad för vad som kommer ändå!

Nej, har aldrig velat veta könet!

DU tycker det är BULL.. men det tycker inte jag.. och tydligen flera med  mig. Det är inte heller att knyta an det handlar om, utan att lära känna sitt barn, att känna sig mer insatt i vem det är som är där inne.

Vetenskapliga bevis behövs inte när det handlar om känslor. Det finns inga vetenskapliga bevis på en hel massa saker, likväl är de sanningar för de som upplever dem. Jag KÄNNER att jag känner mitt barn en gnuttans bättre då jag vet könet, jag tycker ärligt talat att det är ganska nonchalant och på gränsen till kränkande (även om jag hatar att använda just det ordet) att en barnmorska gör sådana uttalanden. Jag har jobbat mycket med barnmorskor och vi har haft uppe just den diskussionen och ingen av de barnmorskorna (och då var det ändå en sisådär 3-4 st som jobbat i över 25 år) kom med så klantiga uttalanden utan det handlade mer om att det just var en känsla man ville få för sitt barn- inte kontroll (detta var långt innan jag själv var gravid vill jag påpeka så det handlade inte om hänsyn från deras sida)

Kontrollbehov anser JAG dock bara är BULL, då är det isf i mitt tycke mer kontrollbehov att gå på ultraljud. Blir det bebis så blir det och får man missfall kan man iaf inte göra något.

Men jag tror att de som anser att det hänger på kontrollbehov är också de som anser att KUB och fostervattensprov är bullshit- om vi nu ska dra det hela till sin spets.

OCH ja jag gjorde KUB och hade gjort fvp om jag fått dåliga siffror på det.

DIN åsikt respekterar jag, om DU tror att det är kontrollbehov får det stå för dig, men det är ju faktiskt flera här som vittnar om motsatsen och då tycker jag att det är ett litet övertramp att du går in och säger "JOOO det är kontrollbehov för det säger min barnmorska" utan att din barnmorska ens har träffat alla de som valt att ta reda på könet och det finns heller inga vetenskapliga bevis på just DET uttalande och som yrkesperson bör man vara väldigt försiktig med vilka uttalanden man gör. SÅ i hennes position skulle det vara på sin plats med källhänvisningar och referenser på det uttalandet, kan du be henne om det tror du?

Nej vill inte veta. Är roligare att se om ens känsla stämt eller ej när bebisen väl kommer ut

kan ju ge lite motvikt ... chefen på MIN barnmorskemottagning gjorde följande uttalande i en intervju ang könsdiagnostisering.

- Att ta reda på barnets kön var inte tänkbart för tio år sedan på samma sätt som et är i dag, säger Pia Narciniak som är verksamhetschef på det privata alternativet Barnmorskegruppen.

Enligt henne beror nyfikenheten på mycket mer än en längtan efter att i förväg välja rätt färg till barnrummet. Och de flesta som kommer till henne är omföderskor.
- Det händer till exempel ibland att det kommer flerbarnsföräldrar till oss som redan har tre barn av ett kön och som vill veta vad den nya bebisen har för kön för att bemöta fördomarna om att de förutsätts längta efter ett barn av motsatt kön den här gångne. Men många tycker bara att det är mysigt att veta också.

I en artikel i VLT från september 2010

Även chefen på KSS i Skövde har uttalat sig att de (tvärt emot vad socialstyrelsen sedan förra året ordinerar) inte talar om könet även om de ser det. Han tror att orsakerna har att göra med en slags närmare anknytning även om han reserverar sig eftersom vissa par helt klart gör det pga kontrollbehov. Han påpekar också i den intervju jag hittade att det INTE finns vetenskapliga bevis för något av detta utan det är enbart hans personliga uppfattning......Vilket jag tycker tyder på profesionalism, han tror lite av vart och det tror jag ligger närmare sanningen men det finns inga vetenskapliga bevis för NÅGOT av uttalandena.

Om nu mer än 50% av de blivande föräldrarna (finns siffror på detta) vill veta könet och de som svarar HÄR säger att det INTE är pga kontrollbehov så tycker jag att vi får lita på det iaf.