Nya läsvaneundersökningar visar att så få som 1/3 läser godnattsaga för sitt barn och att barns läsande minskar.
Hur ofta läser du för ditt barn som är yngre än " läsa själv-åldern"?
Ni som inte läser godnattsaga, läser ni inte alls utan är läsningen kanske förlagd till annan tidpunkt på dagen? Eller gör ni något annat i stället?
Sen är det ett kanon sätt att väcka deras läslust på, väljer man rätt böcker så kan de lära sig att läsa väldigt tidigt.
Jag har fyra barn och tre av dem har läst precis när de nyss har fyllt fyra en ena var just fyllda fem, jag tror att det är för att de blev nyfikna på det tidigt faktiskt.
Högläsning stimulerar barnets språkutveckling och är också en avkopplande situation för både barn och vuxen. Du kan fortsätta läsa högt för ditt barn även när det läser självt.
Barnets språk utvecklas i samspel och tillsammans med människor som står barnet nära. Att prata med barn, även små spädbarn, är den bästa stimulansen för språkets utveckling hos det lilla barnet. Vardagsprat där du kommenterar saker ni gör tillsammans; badar, byter blöjor eller tar på skorna är en bra början att fånga in barnets omgivning och sätta ord på upplevelser. För små barn finns många bra böcker med rim och ramsor som är anpassade både i längd och språknivå.
Vid nio till tio månaders ålder vet barnet redan hur man bygger upp ett samtal, hur man kommunicerar genom ord. Nu kan du även läsa enkla bilderböcker och pekböcker. Prata om bilderna. Läs så länge det är lustfyllt. Ett mellanting mellan läsning och prat är att pratläsa - prata och berätta om en eller två bilder, inte hela boken på en gång.
Från det att barnet börjat prata (ofta strax efter ettårsdagen) och så småningom börjar sätta ihop ord till meningar går språkutvecklingen snabbt framåt. Nu börjar barnet pröva hur orden kan användas i olika sammanhang och betydelser. Två och ett halvt-åringen börjar redan kunna delta i små samtal och treåringen pratar på för fullt. Nu kan du börja läsa böcker med lite mera text och bilder. Prata runt bilderna, låt barnet komma med sina egna kommentarer och funderingar. Handlingen i många småbarnsböcker är ju ofta vardaglig och det kan hjälpa barnet att minnas och prata om situationer det själv varit med om.
En fyraårings ordförråd växer snabbt. Samtal och läsning hjälper till. Många barn börjar även känna igen bokstäver och skriver sitt namn. Grunden för den fortsatta språkutvecklingen är att ordförrådet utökas. Läs högt så ofta du och ditt barn orkar. Läsningen tränar barnets fantasi, kreativitet och uppmärksamhet och barnet får genom nya ord ökade möjligheter att beskriva komplicerade händelser och känslor.
Även sedan de flesta barn lärt sig att läsa själva är det viktigt att fortsätta högläsningen. Läser ni högt tillsammans kan du som vuxen välja en berättelse som är aningen mer komplex än barnet själv skulle ha valt. Pratar man om handling och känslor tillsammans kan man tränga in i berättelser och händelser som är mer mångfacetterade än om barnet bara läser på egen hand.
Försök att variera läsningen, varva deckare med historiska berättelser. Låt ditt barn uppleva historier från hela världen. Det är inte bara killar som vill höra äventyrsberättelser eller tjejer som vill höra om hästar.
Läs inte bara innan sängdags. Kanske kan ni ha en kväll i veckan då TV:n får stå avstängd och ni läser högt för hela familjen istället. När barnet har börjat läsa själv kan det vara givande för både dig och ditt barn att ta en stund och diskutera boken. Låt barnet berätta för dig vad boken handlar om. Om barnet inte orkar lyssna får du anpassa dig efter det. Om barnet inte kan koncentrera sig blir läsningen inte rolig för någon av er. Läs då hellre små korta stunder, det är bättre än att inte läsa alls.
Barnen lär sig ju oerhört mycket när man läser för dem.
Min son vet vad en livboj är, han kollar alltid var de är placerade och han vet hur de ska användas eftersom vi läst boken "Vadå 112?"
Jag funderar lite på läsningens betydelse och jag tror att om det överhuvudtaget finns ett "läsklimat" i familjen så är det mycket lättare att få barnen att vilja läsa även om man inte läser för dem så ofta. Mina föräldrar läste aldrig för mig men vi var en läsande familj det fanns alltid böcker, vi gick ofta till biblioteket tillsammans och vi uppmuntrades att tycka om böcker och läsa. Jag lärde mig läsa när jag var fyra år, tidigast av alla mina syskon, och sedan dess har jag läst! I bokslukarålden (9-13) läste jag ALLT och sedan blev det lite mindre men jag måste allid ha en bok på gång eller veta att det finns en eller ett par böcker som "väntar" på mig.
Vi läser nästan varje dag för våra barn, de är precis fyllda 8, och det blir ju roligare och roligare böcker de vill vi ska läsa för dem så ofta är vi lika taggade som dem! Trots uppmuntran, trots att vi läst för dem så är et först nu det börjar lossna för dem med läsningen men vi känner att det skulle kanske ha varit svårare för dem om vi aldrig läst för dem. Nu har vi introducerat dem i böckernas värld, vi har hittat favoritserier tillsammans och det har gjort att de självmant vill läsa de böckerna.
Vi läser aldrig gonattsaga då det inte passar lilla fröken (synd, jag hade gärna velat) men vi läser nog mellan 10-15 böcker varje dag...ofta samma favoritböcker om och om igen (dottern är 1½år).
Hon verkar bli minst lika mycket bokmal som jag själv var och det är jag hemskt glad över för läsandet har varit otroligt viktigt i mitt liv och gett mig väldigt mycket!