Om någon kräks offentligt?

Jag blir själv väldigt sällan (har varit vad jag tror magsjuk tre gånger i mitt liv) magsjuk så jag oroar mig inte. Däremot är jag blyg och skulle kanske därför inte säga eller göra någonting. Tråkigt men sant! Övar dock på att bli mer social så kanske (förhoppningsvis) skulle jag fråga om jag kunde göra något - försöka att ordna med vatten, pappershanddukar och liknande. Det är i alla fall vad jag önskar att jag skulle göra, rädd för magsjuka är jag i alla fall inte.

Nej det gjorde du inte - men jag tolkade det du skrev såsom "Jag blir minsann inte arg, så då borde inte ni heller bli det" - men sorry om jag misstolkade dig! 

Jag själv har förståelse för att fobier yttrar sig på olika sätt. Någon kanske gråter av rädslan över fobin - och någon annan kanske reagerar med ilska mot personen som gjort det man är rädd för. Tycker inte det ena är konstigare eller värre än det andra. Människor är olika och reagerar olika på allt.  

Så sjukt många som verkar ha fobi mot kräk... Dags att ta tag i era rädslor? Jag säger inte att alla måste rusa fram och erbjuda den kräkandes hjälp bara för att jag skulle göra det, men så många här skulle ju uppvisa ett inte bara kränkande utan rent av omänskligt beteende om någon kräks. Gå undan, fine, fly om ni måste, men att sedan hata personen i fråga och göra det jobbigt genom att skälla, skrika eller liknande - så gör man faktiskt inte! Kan ni inte uppföra er offentligt p.g.a. denna fobi så får ni söka vård för det! Jag har väldigt svårt att tro att någon alls vill spy offentligt.

Absolut. Men jag vidhåller dock att jag inte tycker att det är okej att utagera hur som helst, oavsett orsak. Jag jobbar med svårt psykiskt sjuka och utsätts för återkommande hot om våld mm, detta är naturligtvis aldrig heller okej, oavsett diagnos, så varför skulle fobiker vara undantagna från vissa uppförandekoder?

Är det någon här som skrivit att de skulle skälla ut personen i fråga ens ?
Frågar för att jag inte har läst igenom tråden!

Jag själv skrev tidigare att jag hade blivit arg om någon hade kräkts nära mig - men inte arg PÅ PERSONEN - dvs. jag hade inte skällt ut honom/henne, men jag hade blivit arg över att jag fått mina skor/kläder nedkräkta och typ gråtit av frustration för att det skulle vart en så jävla vidrig händelse för mig.
Så - situationen hade gjort mig arg, jag hade inte tagit ut ilskan på personen.
Tycker inte det är en konstig känsla att bli arg om man får någon annans kräk på kläderna exempelvis, ofta måste man ju hem och slänga av sig allt för det stinker...   

Jag förklarar mig bara så ingen behöver missförstå i onödan.         

Jag själv tycker ej det är okej att skrika på människor hur som helst - dock förstår jag att det KAN hända i pressade situationer ... Det verkar inte helt ovanligt att reagera med ilska när man blir rädd, alltså rent spontant. 

Säg att ex. någon hade kräkts ner mina skor -
då hade det kanske hänt att jag sagt "men vad i helvete .." rent spontant.
Inte för att medvetet kränka personen, utan det hade varit en reaktion på HÄNDELSEN.     

Anonym (rädsla) du är ju typ min själsfrände i denna frågan.

Haha vad skönt att det finns någon som är lika rädd som jag  man känner sig lite mindre ensam ...
Har man denna fobi så är man ju i princip omgiven av oförstående människor.   

Det är ju inget man kan rå för. Personligen skulle jag fråga om personen ifråga ville ha hjälp.

Jag hade nog inte gått fram, faktiskt.

Jag tycker att det är jävligt obehagligt med spyor - så klart, och skulle inte vilja riskera att bli utsatt. Har dock ingen anledning att vara det eftersom jag inte varit magsjuk i hela mitt liv, men ändå.

Jag har själv kräkts offentligt några gånger. Under min första graviditet innan jag lärde mig hur min kropp fungerade kräktes jag dessutom offentligt UTAN PÅSE, vilket jag skäms för (mest för att jag tycker synd om de som fick städa undan och för att det var pinsamt). 

Under denna graviditeten går jag ingenstans utan kräk-påse.

Det har jag i och för sig för vana att göra annars också, eftersom vår son kräktes i stort sett varje dag hela förra året, pga åksjuka.