lillaminipyttelitis skrev 2013-01-15 17:43:21 följande:
Subblade över en tråd ang abort för att barnet lider av DS, jag kan själv inte sätta mig in i hur det skulle vara att få det beskedet om att mitt kommande barn lider av just DS men tankarna fariväg när man läser att det är ¨många som väljer bort barn med denna diagnos, varför ? mindre värde ? oönskat ? rädsla ? Min första tanke är att jag som person nog aldrig (man ska dock aldrig säga aldrig) skulle kunna välja bort ett barn pga av detta men vill verkligen inte svartmåla eller trampa på tårna för den som väljer bort livet på sitt kommande barn pga av en diagnos som DS. Har själv jobbat med barn och äldre som har denna diagnos och det finns nog få så glada och positiva människor. Så min fråga är vad tycker ni, hur ser ni på saken ? :) Någon som gått igenom just detta och vill dela med sig av tankar ?
Nej, inte mindre värda alls, de är ju lik väl människor, blöder rött om de skär sig, precis som dom med 46 kromosomer. Och dom flesta är ju väldigt snälla och goa, trevliga människor. Har själv aldrig fått ett ds barn, eller varit gravid med ett. Däremot kan jag mycket väl förstå de som gör valet att selektera bort graviditet med påvisad ds. Det kommer bli en hel del bekymmer och oro. Barnet kommer förbli ett barn, kommer aldrig kunna klara sig själv. Inte skaffa egna barn. Konstant oro alltså ( kan jag tänka mig personligt alltså) och ofta så har ds barn fler fysiska åkommor, hjärtfel och sånt. Blir kirurgi ( skrämmande som förälder) Sen en oförstående omgivning, retning, barnet förstår inte varför. Jobbigt det där. Själv kan jag faktiskt inte säga hur jag skulle gjort om jag visste att jag väntade ett ds barn. Tackar lyckan att jag aldrig ställts inför en sån situation, har fått friska barn och ska inte skaffa fler.