• lillaminipyttelitis

    Downs syndrom - mindre värda ?!

    Subblade över en tråd ang abort för att barnet lider av DS, jag kan själv inte sätta mig in i hur det skulle vara att få det beskedet om att mitt kommande barn lider av just DS men tankarna fariväg när man läser att det är ¨många som väljer bort barn med denna diagnos, varför ?

    mindre värde ?
    oönskat ?
    rädsla ?

    Min första tanke är att jag som person nog aldrig (man ska dock aldrig säga aldrig) skulle kunna välja bort ett barn pga av detta men vill verkligen inte svartmåla eller trampa på tårna för den som väljer bort livet på sitt kommande barn pga av en diagnos som DS.
    Har själv jobbat med barn och äldre som har denna diagnos och det finns nog få så glada och positiva människor.

    Så min fråga är vad tycker ni, hur ser ni på saken ? :)              
    Någon som gått igenom just detta och vill dela med sig av tankar ? 

  • Svar på tråden Downs syndrom - mindre värda ?!
  • 130214

    Jag har ingen möjlighet att ta hand om ett så pass handikappat barn eller vuxen.

    Lider själv av ett medfött hjärtfel och vet vilken tid, kostnad och energi bara det tagit mina föräldrar - och det är ett enkelt fall gentemot DS.

    Det kostar massa pengar att vara hemma all den tid som krävs, det har vi inte råd mer.

    Det tar oerhörd tid från befintliga barn att åka in och ut på sjukhus för behandlingar och kontroller och även hemma krävs en helt annan fokus.

    Det är också väldigt påfrestande att leva ett liv med denna extra börda och det tär på en själv och familjen.

    Intressen kan man glömma.

    Och vilken typ av förälder är man då, till de barn man har och DS barnet? Ingen vidare. För självklart gör man allt man kan och lite till för sitt barn!

    Och till sist - hur påfrestande det än är för föräldrarna är det sällan inget mot hur dessa individer mår med alla följdsjukdomar osv!

  • Odjur1
    Tow2Mater skrev 2013-01-15 19:20:44 följande:
    Ja, riskerna ökar med åldern. Over 40 är det ännu storre risk än mellan 35 och 40 t ex. Men barn med DS fods oftare till unga foräldrar, man tror det har att gora med att de inte testar (och foder ovetandes en del barn med DS), medan äldre testar och väljer bort barn med DS i större utsträckning.
    Jaha då förstår jag !
  • Anna Paulita

    Jag skulle aldrig behålla ett barn med en för mig känd diagnos. Dels för att jag vet hur mycket jobb det kan bli, det finns en enorm spännvidd när man talar om barn med DS, vissa klarar sig väldigt mycket själva; kan jobba, bo själv med lite stöd, ha vänner och partner. Andra är sjuka i hjärtfel, har autism, inget tal etc.

    Jag är inte villig att ta risken att vända upp och ner på mitt liv så pass.

  • viseversa

    För att jag inte vill ha barn med Downs kanske?? Inte det minsta konstigt. Jag vill ha friska barn.

  • Looktok
    lillaminipyttelitis skrev 2013-01-15 17:43:21 följande:
    Subblade över en tråd ang abort för att barnet lider av DS, jag kan själv inte sätta mig in i hur det skulle vara att få det beskedet om att mitt kommande barn lider av just DS men tankarna fariväg när man läser att det är ¨många som väljer bort barn med denna diagnos, varför ? mindre värde ? oönskat ? rädsla ? Min första tanke är att jag som person nog aldrig (man ska dock aldrig säga aldrig) skulle kunna välja bort ett barn pga av detta men vill verkligen inte svartmåla eller trampa på tårna för den som väljer bort livet på sitt kommande barn pga av en diagnos som DS. Har själv jobbat med barn och äldre som har denna diagnos och det finns nog få så glada och positiva människor. Så min fråga är vad tycker ni, hur ser ni på saken ? :)               Någon som gått igenom just detta och vill dela med sig av tankar ? 

    Nej, inte mindre värda alls, de är ju lik väl människor, blöder rött om de skär sig, precis som dom med 46 kromosomer. Och dom flesta är ju väldigt snälla och goa, trevliga människor. Har själv aldrig fått ett ds barn, eller varit gravid med ett. Däremot kan jag mycket väl förstå de som gör valet att selektera bort graviditet med påvisad ds. Det kommer bli en hel del bekymmer och oro. Barnet kommer förbli ett barn, kommer aldrig kunna klara sig själv. Inte skaffa egna barn. Konstant oro alltså ( kan jag tänka mig personligt alltså) och ofta så har ds barn fler fysiska åkommor, hjärtfel och sånt. Blir kirurgi ( skrämmande som förälder) Sen en oförstående omgivning, retning, barnet förstår inte varför. Jobbigt det där. Själv kan jag faktiskt inte säga hur jag skulle gjort om jag visste att jag väntade ett ds barn. Tackar lyckan att jag aldrig ställts inför en sån situation, har fått friska barn och ska inte skaffa fler.
  • En struts

    Inte mindre värda, men jag tror att de är väldigt ansträngande att ha hand om. Det är det som är det besvärliga. Men sen brukar det säga att de (kan. Allt handlar väl om personlighet också) skänker mycket glädje. Och det är klart samhället behöver glädjespridare. Det är värt väldigt mycket.

  • Jempan

    Kotthare: Och vad ger dig rätten att kalla mig idiot? För att jag har åsikter som alla andra? Du borde kallas för idiot eftersom att du förespråkar att föda skadade foster och för att du går till attack mot andra människor med andra åsikter än dina.
    Och varför dra in min mamma i detta? Hur gammal är du egentligen??
    Jag börjar fundera på vilken uppfostran du fått, eller inte fått. 

  • KristenTjej84

    Nej, de är inte mindre värda! de är lika värdefulla som friska barn!! De kanske får lite tuffare liv än friska barn, behöver mer träning och sånt för att lyckas, men de kan komma långt och få lyckliga liv bara man ger dem mycket kärlek!
    här är några av mina favorit låtar som berör mitt hjärta och handlar om just barn med Downs Syndrome. 


     


     



    Jag tycker barn med Downs Syndrome är speciella, men såå fina!! hade en tjej med Downs på ett av mina jobb, och hon var den gladaste och mest underbara unge som fanns!
     

  • Skarprättare

    Ett liv är ett liv och visserligen har någonting gått fel när det gäller kromosomala mutationer, men abort är att döda. Jag vill inte vara en mördare, och skulle aldrig döda mitt eget barn, eller låta döda det via ombud, vilket abort är (dödande via ombud).

    Jag kan förstå att man som förälder självklart vill ha ett friskt, normalt barn. Men jag tvivlar inte en sekund på att man älskar ett barn med ds lika mycket som ett "normalskapt"  barn. Sedan beror det självklart också på hur tidigt i en graviditet som det upptäcks. Ju senare, desto värre med abort.

Svar på tråden Downs syndrom - mindre värda ?!