Att leva polyamoröst?

*Puffar*

OT
Snälla TS, sluta med detta puffande, tillhör liksom inte god nätsed att göra så på ett forum. Hade tagit detta med dig direkt istället för i tråden om du inte varit anonym.
/OT

Jag har ju också funderat mycket i dessa banor det senaste året eller så, har just kommit hittat in i lite grupper för att få kontakt med likasinnade och kunna diskutera frågor och funderingar. Jag har en vän som är poly, men hennes sambo som är betydligt mer försiktig i frågan har ingen lust att träffas och diskutera. Jag och sambon vill jättegärna träffa andra par i samma situation. De personer som jag träffat på hittills är mest 20-25 år och även om praktiskt taget allt mitt umgänge är yngre än jag blir det lite skillnader i frågeställningar när man som jag är drygt 40, har barn, en fast samborelation, ett bra jobb med mycket kontakter utåt, en relativt offentlig roll osv.

Så - funderar du eller ni i dessa banor, kan tänka sig att ta en fika, bor i Göteborg eller Stockholm - skicka ett PM. Kön, ålder, relationsstatus osv är mindre viktigt än att du vill dela med dig av frågor, funderingar, svar och lösningar. 

Just nu skulle vi vara extra intresserade av att träffa personer som valt eller arbetar mot att gå från en monogam situation till en mer öppen eller polyrelation och vill diskutera vad det gör med er - helst där båda vill vara med - vore jag superglad om du/ni kontaktade mig.

(Göteborg: bor där, Stockholm: jobbar där varannan vecka.)
 

Ok. Jag ber om ursäkt. Men detta är något som jag just nu känner att jag behöver få klarhet i och som jag känner att jag måste få diskutera. 
Som du förstår, om du läst min trådstart, så går jag igenom en hel del känslosvall/ livskris just nu och behöver få mer input utav andra som kanske går igenom samma sak eller har gått igenom detta.
Jag gör det inte för att på något sätt vara otrevlig eller "jobbig" men jag är samtidigt rädd att inte få den "hjälp" jag vill ha för att folk missar min tråd.

Jag bor vare sig i Göteborg eller Stockholm men jag får hoppas att det är några här som kontaktar dig. 

Mvh 

TS: hur har det gått för dig i funderingar och diskussioner?

Har följt tråden, inte för att jag lever så själv men för att en av mina bästa vänner lever i en sådan relation. Hon är en av två kvinnor (ursprungliga frun) som har en relation med samma man, i början så har det verkat varit lite överdrivet lyckligt lull lull, bara fördelar. Men när man har skrapat lite på ytan så mår inte min kompis så bra som hon har gett sken av utåt av relationen. Hon håller väldigt mycket inom sig, hon har alltid varit extremt undergiven och han är väldigt dominant. Han är den som har drivit igenom detta för sin egen skull, hon har hakat på men sen ringer hon mig och gråter. Nu kommer jag väl bli strimlad här i tråden av alla som lever såhär, ville bara ge en lite annan bild. Sedan så har de flesta som gett dig råd i tråden varit den person som haft två partners på samma gång. Det är faktiskt inte riktigt samma sak.

Helt sant, jag har också tänkt på att alla som skrivit i tråden har varit den som sas står i centrum för relationen, och det är bra att höra andra sidans version också. Varför skulle du bli strimlad för det?

Överlag tycker jag det har hållit sig på ett vettigt plan med diskussionerna i den här tråden, i vissa trådar dock handlar det ju mest om personliga vendettor... 

Det du tar upp är ju ett av orosfokusen när man bilaren sådan relation, att någon skall må dåligt i relationen utan att uttrycka det. 

Jo precis, nu tror jag att det kan fungera riktigt bra. Men då ska det vara på allas lika premisser. Sedan kan jag störa mig enormt mycket på min väns man, han låter som en predikande sektledare och att deras leverne är det enda rätta, fast det är bara han som får ha två partners. Men som sagt, psykisk misshandel finns i alla konstellationer av relationer, men den sidan måste höras också.

Ja, ingen relationstyp är ju i sig en frälsning! Misshandel och förtryck, missbruk,ojämnheter, missförstånd etc förekommer ju i alla relationer. Jag blir själv helt allergisk när folk beskriver en relationstyp som den enda allenarådande och frälsande. Och det kan man ju särskilt märka hos ultrakonservativt religiösa (om heterosexuella relationer), men även en tendens hos homosexuella att se ner på det man kallar heteronormen.
Spelar roll, så länge man lever lycklig. 

Och gällande tresamhet så tycker jag att den har en hel del strukturella fördelar, men samtidigt kan jag inte se mig leva så med två andra personer - den tresamheten skapades av just oss. Och jag måste tillägga att alla relationer förändras, och jag kan inte se om den kommer att se sådan här ut om ett par år...

Jag har med intresse läst denna intressanta tråd!

Jag är själv gift sedan ungefär 10 år och jag och min partner har nyligen kommit i polytankar utan att alls ha funderat över det eller pratat om det innan. Det började med att vi träffade ett par som vänner som vi lärde känna genom att vi umgicks alla fyra en kväll. Den ena av oss kände en av dem som ingår i paret sen tidigare, men mer som bekant, och personen ifråga hade vid några tillällen flirtat med min partner. Efter detta möte väcktes det mer och mer (i snabb takt!) tankar om partnerbyte med dem hos oss. Det smög liksom på oss stegvis, och när vi träffade dem igen blev känslorna ännu starkare, nästan som en nyförälskelse hos båda av oss. Var och en av oss är intresserad av en av de respektive som ingår i paret (det ena paret av oss är samkönat och det andra tvåkönat, så det finns både homo-, bi- och heteroinslag här, om det nu egentligen spelar någon roll).

Först trodde vi att det enbart handlade om en sexuell grej, att vi ville ha partnerbyte med dem sexuellt, liksom som swingers, och sen inget mer. Efter långa diskussioner (inte mycket tv här heller!) och särskilt efter att vi träffade dem ytterligare en gång har vi kommit fram till att det snarare är ett slags polyamoröst förhållande vi skulle vilja ha med dem. Båda paren har barn, och det är inte alls fråga om att vi alla skulle bli tillsammans på samma nivå, bo ihop eller något sådant, utan att de har sitt parförhållande och vi vårt, och att vi är vänner med dem, umgås mycket för att vi trivs ihop som människor och och tycker om varandra, men även har sex med varandra (till en början i två par och i olika rum, har vi tänkt, men när vi kommer in i det vore även samma rum och andra konstellationer möjliga). Jag känner mig förälskad, dels i den partner som blir "min", dels i dem som par. Det känns nytt och lite underligt, men helt rätt samtidigt, och min partner känner likadant. Vi har ett mycket stabilt förhållande med väldigt bra kommunikation, så svartsjuka känns som något vi kan hantera väl emellan oss.

Den här konstellationen skulle alltså vara en fyrsamhet (i partnerbytesform, inte alla med alla) som omdefinieras med jämna mellanrum utifrån alla inblandades känslor.

Kruxet är att det här än så länge till största delen bara är på tankestadiet. Sist vi träffade dem flirtade vi båda med dem och fick dem att förstå att vi båda var intresserade av dem (tidigare har bara flirt förekommit mellan ett av paren, det var ju egentligen så det hela började). Vi vet dock inte alls om de är intresserade av fyrsamhet/vad de är intresserade av med oss..(??) Det vi kan gå på är en oerhört stark känsla, starka energier och att de omedelbart nästa dag skrev ett meddelande till oss tillsammans som var mycket positivt och dagen därpå föreslog den ena för den ena av oss (de två som har den typen av kontakt) att vi måste göra om det mycket snart. Det tyder ju definitivt på att de inte är bortskrämda i alla fall, men det kan ju ändras... Förutom oss två är det två personers känslor till som ska med i ekvationen. Just nu känner jag (som man brukar vid en nyförälskelse) att jag inte vill något hellre att träffa dem och ha sex med dem (med den av dem jag ska ha sex med, samtidigt som det känns upphetsande att veta att de andra paret har sex samtidigt) och kan inte tänka på annat. Sen tänker jag att chansen att de känner som vi är så liten, partnerbyte, poly och sånt är ju lite extremt och så emot normen. Undrar om de vågar? Håll tummarna för mig!

Vore mycket glad för alla bidrag och tankar från andra! Jag är totalnovis på det här området!