December bebis 2013

Lustigt hur folk uppfattar ordval olika. Kanske förklarade jag inte tydligt nog vad jag menade så här kommer ett litet försök på en mer utförlig förklaring.

För mig betyder att vara positiv inte samma sak som att "bara skriva om gulliga mysiga saker" eller att det "ska vara puttinuttigt hela tiden". För mig handlar det om att se saker och situationer realistiskt men att fokusera på det positiva i stället för på det negativa (jag är inser ju nämligen att det nästan alltid finns två (eller fler) sidor) av samma mynt). Och jag förväntar mig verkligen inte att folk ska ljuga för mig och ge mig en redigerad version av deras verklighet, även om det kanske är lätt att tro för de som läser vad jag har skrivit. Tvärtom önskar jag öppenhet och ärlighet men om det tvunget måste serveras ihop med negativet och klagomål så kan jag faktiskt klara mig utan det. Jag hyser inga som helst föreställningar om att det som har med barnafödandet och att bli förälder är "puttinuttigt" bara för att jag är gravid för första gången men så har jag visserligen inte den föreställningen om resten av livet heller.

Om jag skulle få önska hejvilt (för det verkar ju vara det jag gör nu  ) så skulle jag även uppskatta om de som skriver, skriver ur sitt eget perspektiv och inte generaliserar. Jag har nämligen fått uppfattningen av att alla graviditeter, förlossningar och barn är olika så därför blir det för mig lite paradoxalt att läsa saker som "man vill väl gärna att allt bara ska vara mysigt och trevligt.." eller "det är ingen dans på rosor att vara gravid..." (bara två exempel men jag tror ni förstår vad jag menar) eftersom det förutsätter att alla känner på samma sätt.

Väntar en tös BF 19/12-13

Mirella85:
De har ändrat till bara ett ul i Malmö nu! Jag hade två förra graviditeten (fick barn i januari detta år) men de har tydligen just ändrat till bara ett. Har vänner som bara får ett. Men som sagt för min övervikt så får jag ett tillväxt ul också!

Plopps80:
Klart man kan önska på ;) men vi vet alla att det inte spelar någon roll om hur mycket man önskar, vi har ändå ingen makt som gör att vi kan bestämma vilka kön våra barn ska ha, så jag ser ingen mening i att önska då jag ändå inte kan påverka det. Blir bara ökad risk för besvikelse :P

Sedan så vet man ju knappast 'allt' som omföderska då alla graviditeten/förlossningar ser olika ut :) tycker det är bra att vi är blandade förstföderskor och omföderskor! Jag är nog snarare tvärt om, är mer rosa moln och gulligull nu än innan sonen, då var jag livrädd för allt som kunde gå fel osv medan jag nu känner mig lite mer lugn i situationen! :)

Jag hadr stor nytts av den erf som omfödeskorna i min förra mammagrp hade! Tycker det är roligt medven blandad grp.Sen ärväl allas upplevelse unik även om vissa saker är generella för iaf de flesta.

Jag tror stt msn skriver mrr om obehagligheter för drt har man mog syötte behov av att prata om och de som inte är gravida el i den fasen kanske inte vill lyssna om förlossningar eller har en aning. Kan känna det på jobbet tex att min kllöega som intr har bsrn o inte är i den fasen är räyt oförstående för vissa saker som attcjag inte orkar lika mkt som vanligt tex. Och vissa har glömt och har bara minnen av myset.

Alla svar.. msn hsr ju svar på vissa saker utifrån sin erfarenhet och kanske från tidigare mammagrp. Det delat man ku gärna med sig av om drt kan hjälpa någon. Jag gillsr när man får många olika svar då kan nsn själv ya det som passar.

Föresten, klippning och färg idag! Känner mig ca 100% frächare och solbrännan syns. Utväxten var inte inte rolig. Bebis biffade snällt pappan sin i handen han har varit snål med det! Tror han blir lugn av att pappa klappar och pratar... vilt liv i msgen idag då jsg undrar vad han gör känns som om ha försöket ta sig ut genom min navel..

Okej.. ja träffa en gravid som skulle ha nu i okt och hon fick två men hon var inte överviktig. men kanske va hon redan lovad två innan dom bestämde sig till ge ett bara. el så beror det på hos vem man går i Malmö.

Tycker det är tråkigt dom har tagit bort det andra.

Det har gått bättre än jag trodde. Det blev ganska så lugnt, fick lite raster så jag kunde gå och vila. Hade dessutom fått en svit!! på hotellet. Sköööönt. Men det känns bra att vara hemma igen!

Nä inte spelar det någon roll vad man önskar för kön. Det blir ju vad det blir. Men många anser ju att det är tabu att önska och det tycker jag inte det ska vara. Man får bli besviken.

Ah okej, konstigt, men tur för dom! :)

Vart bor folket här förresten? Jag bor i Malmö!

Jag var med om samma upplevelse i söndags. Full fart hela dagen, jag satt inte ner en sekund. På kvällen när jag äntligen kom till ro är det som regel full fart på bebis, men nu inget livstecken. Låg i sängen timme ut och timme in och försökte känna något (och hålla mig vaken, var helt slut). Till slut ringde jag förlossningen, som tyckte jag skulle åka in. Men då kom det ett par försiktiga buffar, så jag valde faktiskt att somna. Kände att det var mer riskabelt att sätta sig så trött bakom ratten.

Dagen efter, i måndags, var det väldigt lugnt i magen på förmiddagen. Det brukar iofs inte vara ordentligt livat före kvällen, men jag ringde ändå och fick komma in. När dom satte CTGn på magen blev det full fart! Fick en finfin kurva på bebisens hjärta och den vaknade verkligen till liv! Trots att det var full fart och hjärtat slog så fint så gjorde dom ett ultraljud och kollade flöde i navelsträng, mätte längd, kollade fostervatten... Kändes så bra att dom inte verkade tycka jag åkt in i onödan och fick ett jättebra bemötande. 

Så mitt råd om du är orolig igen, ring åtminstone in till förlossningen så kan dom avgöra om du ska åka in eller inte. Dom kanske tycker att vi är väl oroliga ibland, men det är ju trots allt det viktigaste vi har!

Haha, tabu ;)
Andra får gärna önska sina egna barn, gillar bara inte när de önskar vad MINA barn ska bli! :)