Här samlas vi som antingen har diagnosen eller är under utredning för diagnosen Borderline, men även anhöriga till personer med Borderline är Välkomna :)
Jag har haft diagnosen i 3år, är sjukskriven och går i MBT terapi (grupp & individual)
Finns det fler? 
Idag har hon pratat med han men hon säger inte va dom sa eller något bara att det räcker att jag vet att dom inte pratar just nu men dom kanske kommer börja prata sen igen tror dock onte ett skit på vad hon säger.
Känns som hon bara leker med mig just nu för hon vet själv att hon har kört allt i borten och har inga pengar eller något.
Hon blir ju bara arg o iriterad när jag frågar va dom pratat om.
Hur ska jag liksom kunna lita på att det är som hon säger.
Att det inte e att hon bara leker med mig som jag tror.
Snubblade över den här tråden och har läst nästan hela. Har en syster som jag ett tag nu misstänkt skulle kunna ha borderline. Hon har så länge jag kan minnas aldrig mått bra. Anorexi, hetsätning, överträning, byter mellan olika jobb och utbildningar hela tiden, klarar inte vara ensam, hat/kärlek till sin mamma, tycker själv att hon är värdelös och ful (vilket hon inte är), har varit inlagd på psyk, gått hos flera psykologer, fått testa olika mediciner för att må bättre, osv. Jag har inte längre så mycket eller nära kontakt med henne, för jag upplever henne så krävande, självcentrerad och manipulativ, men tänker på henne ofta. Har i olika omgångar försökt prata med henne, men känner mest att hon sätter upp en fasad. Hon bor en bra bit från mig och jag tycker det är ännu svårare att hålla kontakt över telefon. Har ni något tips på hur jag kan hjälpa henne må bättre? Helst utan att hon får mig att må dåligt... Önskar att jag kunde få henne att ta den hjälp som hon erbjuds, men vet inte riktigt hur?
Ne utan det som hände sist står ju här vi bråkade o sa saker sen stack hon men va ju två veckor sen hon stack
Det är ju det jag inte vet längre om det är för barnen eller för jag älskar henne eller för jag tycker synd om henne.
Men du har rätt i att hon utnytjar mig känns så men när jag e själv med henne får jag en annan bild av henne så vet inte vs hon står o vet inte heller va jag står vet bara att det hon gjort sårat mig djupt mycket.
Sen att hon mådde så dåligt just nu när allt deta hände annars hade vi lugnat ner oss o skakat av bråket men nu kunde hon inte de.
Känns ju som det är jag som mislyckat för hon inte har blivit bättre och för hon föl tillbaka ner så långt igen