• Anonym (Undrande.)

    Ni som är otrogna, varför???

    Som rubriken lyder, varför är ni otrogna?

    Ni sitter och talar om för er partner hur j-a mycket ni älskar honom/henne, att det alltid kommer vara ni, ni kan inte tänka er ett liv utan den andre.
    Nästa stund "springer" ni iväg till älskare/älskarinna.
    VARFÖR???

    Jag köper inte dedär om bekräftelse, spänning, and so on.....

    Vad är den egentliga anledningen?
    Kärleken dött ut? Varför då inte avsluta det ni har?
    Trist i sängen? Gör något åt det.
    Slentriant förhållande/äktenskap? Gör något åt det med.
    Men ge fan i andra så länge ni påstår er älska den ni är tillsammans/gift/sambo med.     

    Ja är nog jävligt trögfattad för jag kan för mitt liv inte förstå....  
          

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-03-28 14:03
    En fråga till..
    Berättar ni för "den andre" att ni har partner?
    Om inte, varför?
    Om ja, är det ok att vara "bara den andre"

  • Svar på tråden Ni som är otrogna, varför???
  • Anonym (Anna)

    Vad jag önskar att jag kunde vara där du är E .. Om 4 år ( gärna nu ) Och tänka som du..

    :) 

  • Anonym (E)
    Anonym (Anna) skrev 2013-04-03 21:09:35 följande:
    Hahaha :) Ååå tack ! Hjärta Gud vad bra skrivet .. Jag både skrattar och gråter nu.. Lustigt, jag trodde inte jag kunde känna nåt egentligen.. Fan jag har en riktig baksmälla sen ett par dagar här.. 

    Vet du E :D jag ska spara ner din text i datorn och läsa den varje dag, om det är ok.. ?
     
    Du kan känna, du vet, de finns en människa därinne En värdefull sådan, du är inte dina handlingar! Glöm för fasen inte det! ( Isf är jag en riktigt rutten människa om det vore så )

    Ja absolut, gör det. Jag blir lite rörd faktiskt att du vill det! Jag valde att utbilda mig till terapeut, just för dessa ändamål - hjälpa dem som engång var där jag var. "I want to inspire people, I want someone to look at me and say: "Because of you I didnt give up!"  {#emotions_dlg.flower}

    Medans vi ändå babblar missbruk så hade jag den här sparad på datorn.. Kan ju passa in på vilket missbruk man än har. Får rysningar när jag läser den.. 

    "Hej,
    Jag undrar om du glömt mig? Jag är din sjukdom. 
    Jag hatar möten.
    Jag hatar högre makter.
    Jag hatar alla som har ett program.

    Till alla som kommer i kontakt med mig; Jag önskar er lidande och död.
    Låt mig få presentera mig; 

    Jag är sjukdomen BEROENDE.

    Jag är listig, falsk och stark. Sådan är jag. Jag har dödat miljoner människor och JAG är ännu inte nöjd.

    Jag älskar att överraska dig. Jag älskar att låtsas som om jag vore din vän och älskade.
    Jag har tröstat dig, eller hur?     

    Fanns jag inte där när du var ensam? Då du bara önskade att dö, var det inte mig du ropade på då?

    Jag var hos dig. Jag älskar att göra dig illa. Jag älskar att få dig att gråta, eller ännu hellre älskar jag att få dig så avstängd att du varken kan känna smärta eller sorg.

    När du inte känner något överhuvudtaget, då känner jag mig riktigt nöjd och allt jag ber dig om är långt lidande. JAG har alltid funnits där för dig.

    När det gick bra i ditt liv bjöd du in mig. Du sa att du inte förtjänade allt det goda och jag var den enda som höll med dig.

    Tillsammans klarade vi av att förstöra allt som var bra i ditt liv.

    Folk tar mig inte på allvar. Hjärnblödning tar de på allvar. Hjärtinfarkt, ja till och med diabetes tar de på allvar.

    IDIOTER!!!!

    Utan mig vore dessa saker inte möjliga. JAG är en sjukdom som alla hatar, men ändå kommer jag inte oombedd.

    Du väljer att ha mig. Det är så många som valt mig framför verklighet och frid.

    Mer än du hatar mig, så hatar JAG alla som har ett tolvstegsprogram.
    Ditt program, Dina möten, Din högre makt.

    Allt detta sviker mig och JAG kan inte arbeta på det sätt jag är van vid.

    Nu måste jag hålla mig i ro här. Du ser mig inte, men när du bara EXISTERAR  då växer JAG  mig större än någonsin.

    När du LEVER då bara existerar jag. 

    Men jag finns hääär.

    Tills vi möts igen, Om vi möts igen önskar jag dig lidande och död."
  • Anonym (E)
    Anonym (Anna) skrev 2013-04-03 21:17:33 följande:
    Vad jag önskar att jag kunde vara där du är E .. Om 4 år ( gärna nu ) Och tänka som du..

    :) 
    Du KOMMER att vara där jag är om du kämpar på! Lovar dig. Från att sitta i en nedspydd pundarkvart med nålen i armen med noll livsgnista eller framtidstro, till att leva det liv jag alltid drömt om. Trodde aldrig livet kunde bli så bra som de är idag. {#emotions_dlg.flower} Det tar bara lite tid Tog 1år att komma från rännsten till kungatron och livet fortsätter att bli bättre och bättre! {#emotions_dlg.flower}
  • Anonym (Anna)
    Anonym (E) skrev 2013-04-03 21:21:55 följande:
    Du kan känna, du vet, de finns en människa därinne En värdefull sådan, du är inte dina handlingar! Glöm för fasen inte det! ( Isf är jag en riktigt rutten människa om det vore så )

    Ja absolut, gör det. Jag blir lite rörd faktiskt att du vill det! Jag valde att utbilda mig till terapeut, just för dessa ändamål - hjälpa dem som engång var där jag var. "I want to inspire people, I want someone to look at me and say: "Because of you I didnt give up!"  {#emotions_dlg.flower}

    Medans vi ändå babblar missbruk så hade jag den här sparad på datorn.. Kan ju passa in på vilket missbruk man än har. Får rysningar när jag läser den.. 

    "Hej,
    Jag undrar om du glömt mig? Jag är din sjukdom. 
    Jag hatar möten.
    Jag hatar högre makter.
    Jag hatar alla som har ett program.

    Till alla som kommer i kontakt med mig; Jag önskar er lidande och död.
    Låt mig få presentera mig; 

    Jag är sjukdomen BEROENDE.

    Jag är listig, falsk och stark. Sådan är jag. Jag har dödat miljoner människor och JAG är ännu inte nöjd.

    Jag älskar att överraska dig. Jag älskar att låtsas som om jag vore din vän och älskade.
    Jag har tröstat dig, eller hur?     

    Fanns jag inte där när du var ensam? Då du bara önskade att dö, var det inte mig du ropade på då?

    Jag var hos dig. Jag älskar att göra dig illa. Jag älskar att få dig att gråta, eller ännu hellre älskar jag att få dig så avstängd att du varken kan känna smärta eller sorg.

    När du inte känner något överhuvudtaget, då känner jag mig riktigt nöjd och allt jag ber dig om är långt lidande. JAG har alltid funnits där för dig.

    När det gick bra i ditt liv bjöd du in mig. Du sa att du inte förtjänade allt det goda och jag var den enda som höll med dig.

    Tillsammans klarade vi av att förstöra allt som var bra i ditt liv.

    Folk tar mig inte på allvar. Hjärnblödning tar de på allvar. Hjärtinfarkt, ja till och med diabetes tar de på allvar.

    IDIOTER!!!!

    Utan mig vore dessa saker inte möjliga. JAG är en sjukdom som alla hatar, men ändå kommer jag inte oombedd.

    Du väljer att ha mig. Det är så många som valt mig framför verklighet och frid.

    Mer än du hatar mig, så hatar JAG alla som har ett tolvstegsprogram.
    Ditt program, Dina möten, Din högre makt.

    Allt detta sviker mig och JAG kan inte arbeta på det sätt jag är van vid.

    Nu måste jag hålla mig i ro här. Du ser mig inte, men när du bara EXISTERAR  då växer JAG  mig större än någonsin.

    När du LEVER då bara existerar jag. 

    Men jag finns hääär.

    Tills vi möts igen, Om vi möts igen önskar jag dig lidande och död."
    ÅÅÅ den var bra ! Jag ska VERKLIGEN spara den :D !
    Vad duktig du varit E ! Jag vet inte och har ingen blekaste aning om vad jag ska göra med mitt liv.. Det enda jag vet just nu är att utan kärlek är jag inget. Så sjukt.. Hur kan man leva på det att knulla.. Hahah vad sjukt. ! Och hur kan man knulla ihjäl sig nästan.. ? sjukt det med, det finaste man har säger folk.. Jo jag tackar.. Min värsta fiende. Fyfan vad dåligt jag mår just nu över allt jag gjort.. Konstig den där missbrukaren, och ALDRIG nöjd ! Kunde den fått nog nångång ? Som att vara besatt och styrd av något annat -Rätt ner i graven.
    Jag minns den tid faktiskt då jag kände kärlek på riktigt när det var mer kvar av mig missbrukaren var en liten del en liten jävul och som gärna kom fram då jag druckit och var omdömeslös. Nu för tiden behöver jag inte ens tappa omdömet av en sup jag har inget ändå.
    Jag går precis rätt emot min egen uppfattning om moral etik och allt jag står för -Jag är min egen raka motsats.. 
    Jag sitter och tänker på alla gånger jag både knullat och haft oralsex offentligt, mitt på ljusan dagen överallt. Och är fascinerad på nåt sätt att jag inte åkt dit. Hur kan man inte åka dit.. Då jag tittar mig omkring i soligt väder som idag så ser jag hur lätt jag skulle se om nån hade sex i skogen eller billen eller på en slänt.. Men jag såg INTE det då.
    Hur är det möjligt ?
    Hur är det möjligt att vara så inihelvete äcklig så man kan gå från en säng till en annan ha oralsex och allt sen åka hem möta sin man.. HUR kan man samla ihop sig komma undan med det och hitta på alla lögner. Hur fan är det möjligt. !? Jag förstår det verkligen inte.
    Jag är inte den som gillar offentlighet jag är inte den som är social jag är inte den som är fåfäng, ja allt som missbrukaren är. Jag är min egen raka motsats. Så jag förstår att min man inte ens i sin vildaste fantasi kan föreställa sig.. Eller ens misstänka liknande, ok att misstänka att jag ev vart otrogen, men det här ..
    I mig finns en sån ledsen människa så det är helt bottenlöst, utan liv, vänner och jobb helt utan självförtroende och lögner. Som alltid är ful och värdelös. Utåt ser jag ut som en människa som har allt. Som tar det den vill ha fylld av självförtroende och rak kommunikation. Vacker och värdefull.
    Alla människor som jag jagat och samlat på som en skalpjägare. Bara för att jag kan. Bara för att tillfredställa min missbrukare och hålla ångesten borta som flåsar på mig. Alla människor som jag skiter i. Allas liv som jag skiter i. Alla som saknar betydelse som jag intalat att de betyder allt. Att de är bäst. Fyfan vilka ruiner.. :(
    Beroende på vem jag möter och hur så kan jag tänka:
    Knulla mig då.. Och så ser jag till att det blir gjort, så jag slipper förväntans ångesten, för jag vet ju att det kommer att hända. Och det händer, nästintill oavsett vem det är. och oavsett så är det en seger. Jag vann.
    Han ska jag ha ! Jag fick han, jag vann. Var det fel inblandade familj fru barn hus pengar. Ju mer desto bättre.
    Eller så ska jag helt enkelt lära någon kärlek så de får en dos så de får leva lite.. Ja vägarna är många.
    Jag vinner alltid
    Fast, jag förlorar alltid.
    För desto fler jag vinner över desto mer dör jag. En liten bit varje gång, och en liten bit längre bort kommer jag och mitt liv som vanlig. Och en del av det som gör att jag dör lite är att jag gjort nåt jag inte vill. Förstört ett liv en familj. Jag kan just nu och ibland göra VAD SOM HELST för att göra det ogjort. Det är inte jag som gör det.

    Så många av er ( igen ) som råkat ut för otrohet kanske av mig.. Det beror inte på er, hur ni är och allt det där. det beror på mig. Inte dig eller din fru / man. Missbruket är så jävla lismande och omöjligt att föreställa sig så jag förstår att ni inte kan det.. Och att ni kanske tänker : Min man var otrogen han gjorde ett val, han valde bort mig och var otrogen. han hade troligen inte ett val om det var mig han råkade ut för.
    Jävulen som lismar, psykar och manipulerar och förvandlas till en kvinna man bara kan drömma om som uppfyller allt man nånsin kan önska sig - din spegelbild och motsvarighet.Det bästa av dig. Jag tar fram det bästa av dig.

    Usch.. Vad jag skriver.. men ja, orkar man läsa så gör man annars inte.. :)  
  • Anonym (Undrande.)
    Anonym (E) skrev 2013-04-03 21:21:55 följande:
    Du kan känna, du vet, de finns en människa därinne En värdefull sådan, du är inte dina handlingar! Glöm för fasen inte det! ( Isf är jag en riktigt rutten människa om det vore så )

    Ja absolut, gör det. Jag blir lite rörd faktiskt att du vill det! Jag valde att utbilda mig till terapeut, just för dessa ändamål - hjälpa dem som engång var där jag var. "I want to inspire people, I want someone to look at me and say: "Because of you I didnt give up!"  {#emotions_dlg.flower}

    Medans vi ändå babblar missbruk så hade jag den här sparad på datorn.. Kan ju passa in på vilket missbruk man än har. Får rysningar när jag läser den.. 

    "Hej,
    Jag undrar om du glömt mig? Jag är din sjukdom. 
    Jag hatar möten.
    Jag hatar högre makter.
    Jag hatar alla som har ett program.

    Till alla som kommer i kontakt med mig; Jag önskar er lidande och död.
    Låt mig få presentera mig; 

    Jag är sjukdomen BEROENDE.

    Jag är listig, falsk och stark. Sådan är jag. Jag har dödat miljoner människor och JAG är ännu inte nöjd.

    Jag älskar att överraska dig. Jag älskar att låtsas som om jag vore din vän och älskade.
    Jag har tröstat dig, eller hur?     

    Fanns jag inte där när du var ensam? Då du bara önskade att dö, var det inte mig du ropade på då?

    Jag var hos dig. Jag älskar att göra dig illa. Jag älskar att få dig att gråta, eller ännu hellre älskar jag att få dig så avstängd att du varken kan känna smärta eller sorg.

    När du inte känner något överhuvudtaget, då känner jag mig riktigt nöjd och allt jag ber dig om är långt lidande. JAG har alltid funnits där för dig.

    När det gick bra i ditt liv bjöd du in mig. Du sa att du inte förtjänade allt det goda och jag var den enda som höll med dig.

    Tillsammans klarade vi av att förstöra allt som var bra i ditt liv.

    Folk tar mig inte på allvar. Hjärnblödning tar de på allvar. Hjärtinfarkt, ja till och med diabetes tar de på allvar.

    IDIOTER!!!!

    Utan mig vore dessa saker inte möjliga. JAG är en sjukdom som alla hatar, men ändå kommer jag inte oombedd.

    Du väljer att ha mig. Det är så många som valt mig framför verklighet och frid.

    Mer än du hatar mig, så hatar JAG alla som har ett tolvstegsprogram.
    Ditt program, Dina möten, Din högre makt.

    Allt detta sviker mig och JAG kan inte arbeta på det sätt jag är van vid.

    Nu måste jag hålla mig i ro här. Du ser mig inte, men när du bara EXISTERAR  då växer JAG  mig större än någonsin.

    När du LEVER då bara existerar jag. 

    Men jag finns hääär.

    Tills vi möts igen, Om vi möts igen önskar jag dig lidande och död."
    Lånar den jag med..

  • Anonym (Undrande.)
    Anonym (Anna) skrev 2013-04-03 20:23:19 följande:
    Ja man blånekar trovärdigt gång på gång.. Och man svarar trovärdigt och inte det han har förväntat sig.. Till sist så går magkänslan bort, ja inte bort kanske fast han litar ju inte längre på den.. Han har ju haft "fel " i drygt 15 år..

    Ja jag tycker du ska prata med honom, för hur det än är så ska man inte leva så där i ett förhållande med hyshhysh .. Då fattas ju något även om det inte är otrohet så är det ändå en brist som inte riktigt är ok..

    Till viss del har min magkänsla rätt, likaså du...

    Efter att jag gått och lagt mig igår hörde jag hur han började prata i telefon, lade inte så stor vikt vid det förens jag hörde att han berättade om sina yrken... misstankarna for igång, detta är ingen kompis eller förälder, detta är en brud från nätet.

    Samtalet fortsatte om allehanda saker och mot slutet kommer då det jag satt och väntade på, önskemål om bilder, inte bara de han kunnat se på nätet , sen svarar han "men du har ju inte önskat några, men de kan jag försöka fixa".

    De fortsätter en stund till och avslutas med att han säger något i stil med "ska gå och duscha nu, har du tur får du ett par bilder du kan mysa med ikväll, men då vill jag ha bilder tillbaka".... 

    Vad han gör innan duschen kan jag ju bara fantisera om, men från att han gick in o låste dörren tills vattnet började låta tog en stund..... Likaså från att vattnet tystnade tills han kom ut, sammalagt var han där inne mer än dubbelt så länge än han brukar....

    Tanken jag hade imorse att behöva ställa mig i samma dusch, fast det bara varit han där....

    Nu har jag kommit dit jag verkligen inte ville, min sambo, mannen jag älskar, han som sagt att han älskar mig, skulle aldrig vara otrogen, är ju det ändå.
    Det är nu Anna jag verkligen behöver allt de där om missbruk, jag ska gå tillbaka och läsa allt igen...
    Det jag sagt innan att jag visst kan se att det handlar om missbruk, lik mitt alkoholmissbruk, är som bortsuddat.

    Jag tror återigen att det handlar om ego, avsaknaden av samvete jämtemot andra människor i sitt liv, allrahelst de man säger sig älska.  

    Sitter här och känner ingenting.... Vet inte om jag ska skratta, gråta, skita i det, skita i allt, gapa, skrika, vara tyst, har en obeskrivlig energi som jag inte vet var jag ska göra av, samtidigt vill jag inte göra något.
    Känner mig inte ens lurad, bara missförstådd, utanför, bortglömd....
    Obeskrivligt...      

           
  • Anonym (.)

    Därför att dessa människor är sjuka på något vis

  • Anonym (Anna)
    Anonym (Undrande.) skrev 2013-04-04 10:02:43 följande:

    Till viss del har min magkänsla rätt, likaså du...

    Efter att jag gått och lagt mig igår hörde jag hur han började prata i telefon, lade inte så stor vikt vid det förens jag hörde att han berättade om sina yrken... misstankarna for igång, detta är ingen kompis eller förälder, detta är en brud från nätet.

    Samtalet fortsatte om allehanda saker och mot slutet kommer då det jag satt och väntade på, önskemål om bilder, inte bara de han kunnat se på nätet , sen svarar han "men du har ju inte önskat några, men de kan jag försöka fixa".

    De fortsätter en stund till och avslutas med att han säger något i stil med "ska gå och duscha nu, har du tur får du ett par bilder du kan mysa med ikväll, men då vill jag ha bilder tillbaka".... 

    Vad han gör innan duschen kan jag ju bara fantisera om, men från att han gick in o låste dörren tills vattnet började låta tog en stund..... Likaså från att vattnet tystnade tills han kom ut, sammalagt var han där inne mer än dubbelt så länge än han brukar....

    Tanken jag hade imorse att behöva ställa mig i samma dusch, fast det bara varit han där....

    Nu har jag kommit dit jag verkligen inte ville, min sambo, mannen jag älskar, han som sagt att han älskar mig, skulle aldrig vara otrogen, är ju det ändå.
    Det är nu Anna jag verkligen behöver allt de där om missbruk, jag ska gå tillbaka och läsa allt igen...
    Det jag sagt innan att jag visst kan se att det handlar om missbruk, lik mitt alkoholmissbruk, är som bortsuddat.

    Jag tror återigen att det handlar om ego, avsaknaden av samvete jämtemot andra människor i sitt liv, allrahelst de man säger sig älska.  

    Sitter här och känner ingenting.... Vet inte om jag ska skratta, gråta, skita i det, skita i allt, gapa, skrika, vara tyst, har en obeskrivlig energi som jag inte vet var jag ska göra av, samtidigt vill jag inte göra något.
    Känner mig inte ens lurad, bara missförstådd, utanför, bortglömd....
    Obeskrivligt...      

           
    Om du visste hur jag faktiskt lider med dig.. :( 
    Jag tror till viss del att det handlar om ego, det måste bara göra det.. Men missbruket känslan förälskelsen euforin är så stark. Jag förstår att det är svårt att föreställa sig..
    Men den är så stark.. ! Den suddar bort allt ! Allt ont, all vardag, all ångest allt dåligt självförtroende.. Ja ALLT.
    Och den suddar all etik moral empati och rätt och fel fel respekt för andra sin partner. Det är verkligen så !
    Det är som att det är ett så stort hål i själen med en saknad man inte ens visste / vet att man har. Plötsligt så är ensamheten som bortblåst. Det går ibland sakta sakta, man höjer ribban för ok. Växer in i det tills all sunt förnuft är borta. Han är nästan där nu.. MOTA OLLE I GRIND TS.  Plocka ner honom. På ett klokt sätt och håll hysterin i chack.
    Man är inte längre ensam.
    Känslan fyller alla tomrum. Den där jävulen missbruket. Har tagit över, fast man vet inte det själv. Inte förens man har mönstret upprepningen, och då det klingar av. När det klingar av så ser man plötsligt det man har, det växer fram sakta. Och så tippar vågskålen över till det normala, men i mitt fall är det så pass lite normala jag kvar så det går trögt..

    Men jag tror att ALLA som inte kan låta bli att flörta / nätflörta / porrsurfa osv.. har en brist. En dysfunktionalitet som de kanske inte vet om. Alla utan undantag av de som håller på trots en partner. ( Visst sen finns ju de som har extremt dålig moral osv, men de är en liten klick.  ) De saknar något och det är inte säkert att de vet vad. Jag vet inte vad jag saknar jag vet bara att jag är "fel programmerad" 
  • Anonym (E)

    Ska svara så fort jag får tid på ditt inlägg sen Anna.

    Skymtade bara förbi nyss och läste om att ni tror det är ego.

    JA! Missbrukaren ÄR EGO! Så är det bara. Klart man är ego, när man är missbrukaren. Där räknas bara ens egna behov och alla andra får stå åt sidan.  

  • Anonym (Undrande.)
    Anonym (Anna) skrev 2013-04-04 11:14:53 följande:
    Om du visste hur jag faktiskt lider med dig.. :( 
    Jag tror till viss del att det handlar om ego, det måste bara göra det.. Men missbruket känslan förälskelsen euforin är så stark. Jag förstår att det är svårt att föreställa sig..
    Men den är så stark.. ! Den suddar bort allt ! Allt ont, all vardag, all ångest allt dåligt självförtroende.. Ja ALLT.
    Och den suddar all etik moral empati och rätt och fel fel respekt för andra sin partner. Det är verkligen så !
    Det är som att det är ett så stort hål i själen med en saknad man inte ens visste / vet att man har. Plötsligt så är ensamheten som bortblåst. Det går ibland sakta sakta, man höjer ribban för ok. Växer in i det tills all sunt förnuft är borta. Han är nästan där nu.. MOTA OLLE I GRIND TS.  Plocka ner honom. På ett klokt sätt och håll hysterin i chack.
    Man är inte längre ensam.
    Känslan fyller alla tomrum. Den där jävulen missbruket. Har tagit över, fast man vet inte det själv. Inte förens man har mönstret upprepningen, och då det klingar av. När det klingar av så ser man plötsligt det man har, det växer fram sakta. Och så tippar vågskålen över till det normala, men i mitt fall är det så pass lite normala jag kvar så det går trögt..

    Men jag tror att ALLA som inte kan låta bli att flörta / nätflörta / porrsurfa osv.. har en brist. En dysfunktionalitet som de kanske inte vet om. Alla utan undantag av de som håller på trots en partner. ( Visst sen finns ju de som har extremt dålig moral osv, men de är en liten klick.  ) De saknar något och det är inte säkert att de vet vad. Jag vet inte vad jag saknar jag vet bara att jag är "fel programmerad" 
    Anna, det värmer att du trots ditt missbruk lider med mig, jag menar det är ju du som är bedragren, inte den som blir bedragen.

    Samma minut han klev ur bilen på uppfarten bestämde jag mig för att inte säga något nu på lunchen, han är dock bara hemma 20 minuter och jag känner att jag kan vara så pass "mogen" och vuxen att jag ger honom tiden att förklara ikväll, när vi i lugn och ro utan tidspress kan prata.

    Vi satt och pratade som vi brukar, jag var otroligt nog väldigt lugn, mådde skit vilket jag talade om och ja det gjorde jag, blodtrycket var skyhögt, likaså pulsen och han tyckte kanske det var dags att söka hjälp, men jag sa att det kom för en timme sen, och det brukar gå över och det gör det, men oftast sitter det kvar ett par dagar, men idag vet jag ju varför.... Stressen, oron tankarna över det som hänt, det måste vara det som triggat igång mitt bltr och puls.

     Jag satt och tittade på denna mannen jag älskar runt jorden och tillbaka, tankarna for runt, VARFÖR???

    Tänk om det ännu en gång var en av mina mardrömmar... likt de jag hade för 6 månader sedan, då det verkligen var mardrömmar..
    Helikoptrar som störtade i vår trädgård, barnen blev mördade, jag blev jagad med allehanda vapen, älsklingen dog när han var på utryckning och givetvis otrohet.

    När jag vaknade på natten eller morgonen om jag lyckats sova genom allt så var jag rädd för att gå ner och titta så det verkligen inte låg en helikopter på gräset, låg barnen levande i sängarna, de veckor älsklingen hade jour var ja livrädd när han var tvungen att åka på utryckning, tänk om polisen kommer och ger mig ett besked jag inte vill ha, eller att de kommer när han är iväg på hv och de har sina skjutövningar, något har gått snett... 
    Jag hade drömmar att jag gått genom hans mobil och dator, jag kan inte ens hans lösenord.  

    Ska jag återgå till ego, ja men visst, jag som gammal alkoholmissbrukare vet att jag bara tänkte på mig själv, bara jag fick dricka bryr jag mig inte om andra, skiter fullständigt i vad de tycker och tänker, det är min ensak.....
    Jag drack aldrig när barnen var vakna, bortsett från lite öl till maten, men det tycker jag är ok oavsett vem det gäller, men så fort de lagt sig hämtade jag ölen eller vinet och drack...
    Jag tålde ju en del, så jag blev sällan väldigt påverkad.
    Aldrig att jag drack starksprit.

    Jag måste återkomma till magkänslan igen...
    Den är så stark just nu så jag kan nästan ta på den...
    Ja, han satt och pratade med en random brud igårkväll, ville ha bilder, antar att skickade bilder han med, möjligen att det var nakna bilder, att han var tvungen att runka till dem, hellre de än att han kåt kom och ville nuppa.

    Var det verkligen ett så fruktansvärt samtal nu när jag tänker efter?
    Jag hörde aldrig ett ord om att de ville ses inte ett ord om sex, däremot hörde jag något i stil med "jag har ju vatt ganska trevlig/snäll mot dig de senaste dagarna" och det är en tolkningsfråga...
    Men jag vet vad han menar med de orden.....    
     
    Men någonstans är jag verkligen redo att ge honom en chans att rätta till det, prata, visa mig att han tar bort bilderna, tar bort sin profil på dejtingsidan, talar om för den här bruden att det är färdiglekt.

    För i slutändan är det faktiskt mig han säger att han älskar, mig han sover bredvid, det är jag som får kyssar, kramar, det var han som ville att jag flyttade hit för 8 månader sedan, det är vi som planerar renovering av huset, semestern, det var han som såg till att min ena son fick ny cykel, skridskor, nya kläder när han flyttade hit för en månad sedan, för att jag är sjukskriven och inte själv har de så fett med pengar just nu. 

    Inte att jag på stående fot kommer att förlåta honom, han har verkligen lyckats att knäcka förtroendet, men jag är så jävla vansinnigt förälskad i karlafan så det gör ont.
    Jag vill verkligen inte vara utan honom, han är mitt allt.....

    Usch, detta blev ju lite dubbelmoral känns det som och långt, ber om ursäkt för det.
    Men nu har jag fått ut mina tankar lite....     
Svar på tråden Ni som är otrogna, varför???