• Anonym (Förvirrad?)

    Min pojkvän vill behålla sin kk!?

    Hej

    Jag träffade en kille för ett tag sedan och vi klickade väldigt bra.. började dejta och har haft trevligt.. nu har det börjat bli seriöst och man kan väl säga att vi är på väg in i ett förhållande.. 

    Nu har han berättat för mig att han har en kk.. de har känt varandra i många år och så. Han säger att han inte vill förlora henne utan vill fortsätta träffa henne.. kan jag acceptera detta? Vad säger ni? Är det rimligt? 

  • Svar på tråden Min pojkvän vill behålla sin kk!?
  • Jesper f
    Anonym (ärligt) skrev 2013-07-23 09:29:58 följande:
    Jag tycker det är härligt att se att du hittat din egen väg som passar dig och ert förhållande. Jag tror att många som dömer dig och ert förhållande i den här tråden helt enkelt inte klarar av att sätta sig in i er sits. (Nu kommer säkert massor att skrika typ 'jo, jag vet absolut att jag aldrig skulle acceptera att bli behandlad som skit/respektlöst' osv osv, vilket bara bevisar vad jag menar...)
    Jag har inte varit i din sits precis, men jag har ändå upplevt en del. Och jag vet hur svårt det kan vara i början. Och det kan ta väldigt lång tid innan lojalitet flyttas över från en person som varit viktig för någon under större delen av ens liv, till någon som kanske blir ens framtid. Detta är ingen lätt process. Och då menar jag den riktiga, äkta lojaliteten. Det känns ofta som att många människor blint följer samhällets normer om hur allting 'ska vara', typ 'givetvis vill man inte ha någon annan när man är nykär' eller 'otrohet är aldrig ok' eller 'om du är hans flickvän ska allt annat blekna' osv osv... Dessa människor är oftast så fast i sina klyschor om vad som är rätt och fel och vad man 'ska' bli kränkt av och må dåligt av, att de helt enkelt inte är kapabla till att se att världen inte är så svart eller vit.
    Många kan inte se skillnaden på ett 'svin' som faktiskt bara är ute efter att utnyttja någon (för dessa fall finns såklart också, kanske är de tom fler...), och någon som helt enkelt är en komplex människa med ärliga känslor. Och saken är den, att i skrift så här, så är det väldigt svårt för oss som läser att se skillnaden. För historien kan låta precis likadan i båda fallen.
    I ena kan det vara en kille som inte är riktigt intresserad av den nya han just träffat, ser det bara som lite tidsfördriv kanske, och kanske t.o.m. tycker det är extra roligt att inse att han kan pusha sin nya till att acceptera att han har sex med någon annan. Kanske han sitter och garvar med polarna om hur korkad och lättlurad hans nya dejt är, medan han glatt sätter på andra och letar efter någon bättre...
    I det andra fallet pratar vi om en kille som tror sig verkligen ha träffat sin livspartner, men som ändå samtidigt kan tillåta sig känslor och tankar som oftast ses som förbjudna i vår samhälle. Tankar som de flesta bara skjuter bort för det är ju 'fel', vilket såklart bekräftas av alla andra som ihärdigt påtalar vilken hemska människa man är om man har funderingar i de här banorna... Killen i det här fallet funderar kanske mycket på livet, vad som är rätt och fel, vem som har bestämt detta, om det verkligen är så att man inte kan älska och respektera någon om man samtidigt begår specifika handlingar med någon helt annan, är detta omöjligt? Om något känns rätt, måste det ändå vara fel för att andra har bestämt att det är så? Osv, osv...

    Min erfarenhet säger mig att killar (och tjejer) i det andra exemplet är väldigt få och ganska unika. Vi är helt enkelt så hårt drillade av vårt samhälle och alla oskrivna regler att vi inte tillåts vara fria i våra tankar och hur vi ska reagera och känna i olika situationer. Tråkigt tycker jag...

    Kan vi som sitter här och läser veta hur din kille är? Nä, egentligen inte. Men jag tycker ändå att när man läser vad du skriver och hur du resonerar så verkar det som att du hittat en av de där få... Jag kan ju ha fel förstås, och då lär ni få problem i framtiden, men har jag rätt så tror jag ni kommer bli mycket lyckliga :)
    Jag kan absolut hålla med i mycket som du skriver, men samtidigt måste man också väga in hur vi människor är funtade psykologiskt - hur fungerar våra grott-mekaniker med det moderna livet. Óch något som driver oss alla, unviersalt, är vårt rättvise patos. Det ser vi redan från barndommen med två ungar som bråkar om en och samma bil, som vill ha samma godis, som vill ha sin glass ifred osv. Och det är en otroligt stark drift i oss. Antingen som unik individ, eller att samlas kring. Det vi uppfattar som rättvisa, verkar vara en omedveten ledstjärna. Det gäller även förhållandne, att vi vill välldigt gärna ha jämnlika förhållanden. Och frågan i ett sånt här case, blir hur väl kan TS "logiskt" anpassa sin uppfattning av rättvisepatos, mot den sociala uppfattningen ( om man ens bryr sig - inte säkert ) mot hennes faktiska livssituation - till detta förhålande - för att få ett lyckligt och fungerande liv.

    Är det så att TS kommer fram till att hon kan tänka sig att pröva leva med mannen med hans väninna, är det förmodligen ett ideligt skruvande och justerande av dessa variabler som TS måste vara både beredd, men framförallt KAPABEL till att göra - utan att direkt koppla dom till emoitionen - för att få livet att fungera på alla plan.

    Jag säger absolut inte att det är fel, jag kan inte säga att normen 2 är absolut formel för ett lyckat förhållande. Det var det en gång i tiden, när vår fortplantningsförmåga var avgörane - men idag? Förmodligen skulle vi förutom att modifiera vår syn på förhållande, också behöva modifiera urvalsprocessen - ordentligt - för att hitta rätt livskamrat/er. Sen kan jag inte säga att absoluta formeln är 3-4-7-44 st heller. Men det finns inget som förbjuder oss att PROVA oss fram. Livet GÅR att ändra. Och det är väll kanske det som i sig är synd, att så många inte ens ser den möjligheten, utan stoppar långt innan man ens funderar över det, med gamla moralistiska pekpinnar som orsak. Det är förmodligen kopplat till någon slags rädsla.

    I grund och botten handlar det om hur TS vill ha SITT liv, och det är absolut det viktigaste. Ironiskt nog, ibland är kanske inte det viktigaste att veta exkat hur man vill göra eller ha det, man kan pröva sig fram. Men att det är långt viktigare att veta hur man INTE vill ha det. Att man har klara gränser som man också står för själv.

    Därför blir i det här fallet, partners argumentation egenetligen ganska oviktig, eller tom sekundär. Det är i slutändan inte honom det handlar om, utan om TS själv. Och klassiska argumentationen för att inte prova något? Det kan vara farligt? Ja, kan det säkert vara.. Men kan också vara tvärtom.

    Men man ska heller inte spela med mer än man har råd att förlora, har min gamla mormor lärt mig, och det är väll också tillämpbart i den här situatioenn. Värt att pröva kan det säkert vara, men man måste också vara medveten om vart man tycker att gränsen går. Och funkar inte det, måste livet gå vidare. Så stark och ärlig måste man kunna vara under hela tiden, så man har den förmågan. Det är nog jätteviktigt.
  • JePaLuLi

    Ja jag menar väl jag och de allra flesta med mig antar jag... De allra flesta vill vara nummer ett för den man älskar. Är du fine med att aldrig nå upp i den andre tjejens klass (eftersom han inte kan släppa henne för din skull) så är det ju bra för dig. Tror dessvärre inte att det kommer hålla i längden... Men lycka till!

  • Ej okej
    Anonym (Förvirrad?) skrev 2013-07-23 07:58:08 följande:
    När du skriver "man", menar du "jag" då? Eller har du något objektivt facit på hur alla människor känner och tycker?

    Rent historiskt och i olika kulturer så finns det ju fler exempel på att man har haft flera partners än det finns exempel på att man bara haft en, så att det skulle vara något allmänmänskligt att man bara kan vara attraherad av en person samtidigt har jag svårt att förstås. Däremot så är jag och min kille väldigt nöjda med att vi har ett monogamt förhållande som inte är öppet! :) 
    Anonym (Förvirrad?) skrev 2013-07-23 08:40:38 följande:
    Jo, vi är två personer som har ett förhållande. Det förändras ju inte att vi samtidigt har andra relationer med kompisar, familjemedlemmar, osv.

    De är vänner, inte "mer än vänner".
    TS!  Vad roligt att era känslor var tillräckligt starka för att gå vidare med varandra MEN du måste förstå att vår (vi som följt tråden) nyfikenhet är stor. Du sänder oss dubbla budskap.

    Å ena sidan säger du att ni har ett monogamt förhållande, ej ett öppet förhållande och att de är bara vänner men å andra sidan att de är vänner som har/haft sex. Du säger också att du inte tror att de har haft sex under ert förhållande men att du inte vet. 

    Det jag undrar över är om du och din kille nu är överens om att JA - självklart ska du få ha kvar din vän men NEJ - jag vill inte ha ett öppet förhållande och vill inte att du ligger med din vän? Och att din kille har accepterat det? Eller har ni inte kommit överens om något och du hoppas att hans känslor för dig är så starka att han väljer att inte ligga med sin vän?

    Du får gärna berätta mer om hur ert förhållande och översenskommelse (?) ser ut - vi är som sagt nyfikna på hur det går för er och hur ni tänker. Och vi - i varje fall jag - vill er/dig bara väl.



  • Cecilialia
    Anonym (Förvirrad?) skrev 2013-07-23 07:24:06 följande:
    Har du inga killkompisar? Det här är en nära vän till min kille. Sen är det ju en sak för sig att de också har/har haft sex.

    När jag skapade tråden kände jag mig osäker och ville ha råd, men nu har det ju gått ett tag och jag har skapat mig en egen åsikt. Delvis tack vare alla kloka synpunkter i den här tråden <3

    Jag blir inte irriterad, men jag tycker det är konstigt att så många i den här tråden uttalar sig tvärsäkert, men inte har några direkta belägg annat än "hur det ska vara" eller "hur det känns".
    Jag har killkompisar. Men jag har inte sex med någon av dem längre, eftersom jag har en pojkvän som jag älskar.

    Bra att du kommit fram till din sak. Sorgligt beslut, men det är absolut ditt val! Lycka till med allt!  
  • Dragonball
    Anonym (Förvirrad?) skrev 2013-07-23 07:24:06 följande:
    Har du inga killkompisar? Det här är en nära vän till min kille. Sen är det ju en sak för sig att de också har/har haft sex.

    När jag skapade tråden kände jag mig osäker och ville ha råd, men nu har det ju gått ett tag och jag har skapat mig en egen åsikt. Delvis tack vare alla kloka synpunkter i den här tråden <3

    Jag blir inte irriterad, men jag tycker det är konstigt att så många i den här tråden uttalar sig tvärsäkert, men inte har några direkta belägg annat än "hur det ska vara" eller "hur det känns".
    Ni ska göra som ni tycker, inget annat. Bara ni är överens.
  • Anonym (jag)

    asså jag tro att de flesta människor väljer sin dröm typ att de vill ha en familj med en pappa och en mamma (eller en mamma och en mamma eller nåt) och barn, och när detta händer så bli de ju inte så när ska denna mannen sticka iväg och ha sex med sin kk? När det är fredagsmys eller när det är Bettans 1 års dag. 

    Du fattar

    Men du kanske inte tänker på framtid med barn och allt det där just nu eller så gör du det men som sagt de finns massor kvinnor/män som bor med två män och en kvinna och har ett förhållande med kvinnan eller så finns de två tjejer och en kille och de har killen tsm eller så finns de en kille som har flera förhållande men kvinnan är inte intresserad av de och även om hon skulle så skulle hon inte få. 

    Jag tycker att de är synd såklart, att en kvinna eller man inte får ha ett förhållande eller ha sex med vem hon vill när hennes partner får det. Men som sagt det är min åsikt. Jag kan inte komma på med råd eftersom jag aldrig själv vart i sits och väldigt svårt med att veta vad du vill ha hjälp med eller ville ha hjälp med. 

     
    Jag tänkte att jag kunde ge nåt eller ja ..

    Det kan hända att du bli plötsligt svartsjuk för att han är med henne även om du gillar henne och så tänker du inte och är otrogen, har ljugit för han eftersom du kanske inte får göra samma sak som han får. Du kan tycka synd om han sen efteråt. Det kan vara en sak att de inte är bra att han är med henne.
    eller att han kanske får känslor för henne eller att ni kanske inte pratar igenom det helt så han kanske tro han får sätta på andra med.

    Jag tycker ifall att prata om det så de inte bli missförstånd och om du känner dig bekväm med det så låt han få ha sex med henne några gånger men bara att du inte bli ledsen, sviken, känner dig obekväm  då ska du inte säga ja.   

  • Ej okej
    Anonym (Förvirrad?) skrev 2013-07-22 16:58:22 följande:
    "Kräver"? Han har sagt att det är möjligt att de kommer att vara fysiska med varandra, eftersom de har en sån relation. Jag har sagt att det är okej. Jag har inte pratat om saken närmare med kompisen.
    Ursäkta TS jag missade ditt svar ovan.

    Om det är så att du sagt att det är okej att de ligger med varandra så är ni väl inte i ett monogamt förhållande? Då har man bara sex med en person inte med flera? Har ni pratat om detta på sistone? Har han fortfarande samma syn på saken och hur tror du att du kommer att känna den dag han berättar att de har legat med varandra. Kanske när du är höggravid med ert gemensamma barn eller är nyförlöst och inte kan ha sex ännu?

    Eller har du sagt att du inte vill veta när det händer? För det verkar som om han inte ger dig något alternativ - han kommer att ligga med henne, frågan är bara när.

    Jag tycker fortfarande hans resonemang är jättemärkligt. Det finns ingen som helst anledning för honom att ligga med en vän. Nu har jag förstått att detta bara skett några gånger på flera år men varför inte avstå även dessa gånger då?

    Så länge som du känner dig okej med det så fine men jag tror att du bör tänka lite längre fram i förhållandet och försöka tänka dig in i olika scenarier som kan uppstå pga ditt löfte till honom och vilka konsekvenser det kan få för dig och för ert förhållande.

    Förstår fortfarande inte att han tycker det är viktigare att få ha sex med sin tjejkompis än att vara tillsammans med dig - det var det jag menade med att du var hans andrahandsval. Han skulle, i varje fall i början av ert förhållande, ha dumpat dig om du inte sade att det var okej att ligga med henne - han valde mao henne framför dig. Och märk väl - det var inte deras vänskap som var viktigast för honom utan sexet. För om han varit sjysst så hade han nöjt sig med att ha kvar henne som vän och valt bort sexbiten - men det var han inte beredd att offra för dig. 

    Jag önskar dig all lycka och hoppas att du inte kommer att bli sårad den dag han berättar för dig att han legat med henne. Men kanske tillhör du de lyckliga få som är okej med att din kille ligger med andra och sedan kommer hem till dig och säger att han älskar dig? Villkorad kärlek från hans sida samtidigt som han motsätter sig att du får samma frihet/rätt. Han vill att du är exklusiv men känner inget behov att återgälda det?  
  • annvian
    Ej okej skrev 2013-07-23 18:10:00 följande:
    Ursäkta TS jag missade ditt svar ovan.

    Om det är så att du sagt att det är okej att de ligger med varandra så är ni väl inte i ett monogamt förhållande? Då har man bara sex med en person inte med flera? Har ni pratat om detta på sistone? Har han fortfarande samma syn på saken och hur tror du att du kommer att känna den dag han berättar att de har legat med varandra. Kanske när du är höggravid med ert gemensamma barn eller är nyförlöst och inte kan ha sex ännu?

    Eller har du sagt att du inte vill veta när det händer? För det verkar som om han inte ger dig något alternativ - han kommer att ligga med henne, frågan är bara när.

    Jag tycker fortfarande hans resonemang är jättemärkligt. Det finns ingen som helst anledning för honom att ligga med en vän. Nu har jag förstått att detta bara skett några gånger på flera år men varför inte avstå även dessa gånger då?

    Så länge som du känner dig okej med det så fine men jag tror att du bör tänka lite längre fram i förhållandet och försöka tänka dig in i olika scenarier som kan uppstå pga ditt löfte till honom och vilka konsekvenser det kan få för dig och för ert förhållande.

    Förstår fortfarande inte att han tycker det är viktigare att få ha sex med sin tjejkompis än att vara tillsammans med dig - det var det jag menade med att du var hans andrahandsval. Han skulle, i varje fall i början av ert förhållande, ha dumpat dig om du inte sade att det var okej att ligga med henne - han valde mao henne framför dig. Och märk väl - det var inte deras vänskap som var viktigast för honom utan sexet. För om han varit sjysst så hade han nöjt sig med att ha kvar henne som vän och valt bort sexbiten - men det var han inte beredd att offra för dig. 

    Jag önskar dig all lycka och hoppas att du inte kommer att bli sårad den dag han berättar för dig att han legat med henne. Men kanske tillhör du de lyckliga få som är okej med att din kille ligger med andra och sedan kommer hem till dig och säger att han älskar dig? Villkorad kärlek från hans sida samtidigt som han motsätter sig att du får samma frihet/rätt. Han vill att du är exklusiv men känner inget behov att återgälda det?  

    Läser detta sista inlägg o undrar vad som sker...

    Han får men inte du. Varför ställer du upp på det? Det jag läser in är att han sätter reglerna och du är tacksam över att få vara med honom. På vilka premisser som helst.

    Inte speciellt jämlikt förhållande.

    Ditt "nick" är "Anonym (Förvirrad?)" så någonstans har du inte tyckt att beteendet varit ok från början men under vägen har något förändrats (läser in att tonen ändrats). Hoppas du känner dig helt och fullt tillfreds med ditt beslut, vad det nu än blir. Om du väljer att det är fine med dig, då kan du inte ta upp det vid senare tillfälle eller ha det som en sticka i ögat.

    Lycka till!
  • Anonym (OJ)
    Anonym (Förvirrad?) skrev 2013-07-23 08:40:38 följande:
    Jo, vi är två personer som har ett förhållande. Det förändras ju inte att vi samtidigt har andra relationer med kompisar, familjemedlemmar, osv.

    De är vänner, inte "mer än vänner".
    Klart dom är "mer än vänner" om dom knullar ibland.
    Det förstår väl du oxå?

    Vilken dum kille som anser att han måste få knulla henne ibland men inte att du får knulla ngn annan....
  • Anonym (Men gud nej.)
    Anonym (OJ) skrev 2013-07-24 09:07:34 följande:
    Klart dom är "mer än vänner" om dom knullar ibland.
    Det förstår väl du oxå?

    Vilken dum kille som anser att han måste få knulla henne ibland men inte att du får knulla ngn annan....
    Men ts är ju lika dum som försvarar honom. Så varför lägger vi ens ner energi på att säga åt henne att han gör fel.
    Lika bra att lägga ner tråden haha. 
  • Anonym (Samba 2)

    Om man inte mår bra utav ett sådant gemensamt beslut, eller om TS måste offra sina egna känslor på grund utav det här, eller blir ledsen ,då är det inte bra

    Man kan resonera hur mycket som helst gällande sådant här, men utelämna känslorna .

    Tycker  killen om dom båda?TS kommer i längden inte att vinna själv på det här.Ett sätt för att behålla

    killen är att säga ja.Till   sist kan det sluta med att det blir på deras villkor sedan, och TS får allt mindre

    att säga till om 
          

         

  • Lindsey Egot the only one

    Jag tycker TS ska prata med killens KK så inte hon är hans flickvän

  • Ej okej
    Anonym (Förvirrad?) skrev 2013-07-22 16:58:22 följande:
    "Kräver"? Han har sagt att det är möjligt att de kommer att vara fysiska med varandra, eftersom de har en sån relation. Jag har sagt att det är okej. Jag har inte pratat om saken närmare med kompisen.
    Hur går det ts? Är ni fortfarande tillsammans och hur har er relation utvecklats? Är du fortfarande okej med att han ibland ligger med sin ex-kk?
Svar på tråden Min pojkvän vill behålla sin kk!?