BF januari 2014

Skönt vi är flera i renoveringssvängen som inte redan har allt klart för bebis!

55 dagar kvar här. Sonens rum bara lite småinredning kvar, i bebisens rum ska väggar o golv spacklas o tapetseras / målas ännu, samt garderob få inredning. Börjar tvätta upp bebiskläder först när hela rummet klart. Inte nervös att inte hinna, trots att tvillingarna föddes i vecka 35. Och skulle jag mot förmodan inte hinna, så är ju nog maken kapabel att leta efter o tvätta bebiskläderna medan vi är på sjukhuset.

Men som sagt, räknar nu nog med att gå till vecka 38 minst denna gång, har flera julfester o julkryssning inplanerat i december.

Julklappar åt barnen våra har jag dock redan köpt färdigt, likaså julpyntat huset.

Glad över att få må såhär bra, och vara pigg denna graviditet. Tycker vi är mera på vift än hemma nu just, aldrig jag hade orkat vara lika mycket igång förra graviditeten. Nackdelen med att få må såhär bra är ju att jag nu inte alls känner mig klar med barnafödandet ännu, tanken på en fyra lockar redan.. Maken var väl först egentligen redan ganska nöjd med två..

Vad härligt att läsa om er! Har inte varit inne på ett tag. Kul att få göra iordning ett nytt rum till bebis... Våra två skall dela rum de första åren, vi vet att det blir en tjej till så vi behåller den rosa tapeten Måste dock köpa en spjälsäng till, nr ett har inte växt ur sin än eftersom hon bara är 1,5 år. Hon älskar sin säng och sover jättebra i den. Jag tänker dock att bebisen kommer att ligga mellan oss i vår säng de första månaderna så det är ingen panik. Tokfrans: mår du bättre nu? Jag har också känt av hugg lite då och då. Tar det mest som ett tecken på att det växer och att jag kanske borde vara lite mer stilla Annars mår jag helt ok nu. Foglossningen gör faktiskt mindre ont nu i v.33 än tidigare så det är skönt. Var illamående och yr igår och tyckte inte att jag kände bebisen på hela dan så vi åkte in för att få höra hjärtljuden. Allt såg fint ut och när vi gick så sa vi "ses i januari!" Hoppas verkligen att det blir så. Har fullt förtroende för förlossningspersonalen här!

Nån mer som blivit extra bölig de sista veckorna.

Idag har varit en skit dag och jag har varit på såå dåligt humör hela dagen. arbetskamraterna har tittat konstigt på mig och nån har frågat. De är inte riktigt likt mig. Men vi har strul med sonen på dagis han vill inte dit de är jobbigt och läskigt på dagis. Kan gråta hysteriskt i 10 min innan vi ska åka så man får trösta eller skrika i bilen på vägen dig och vägra gå in på dagis. De började andra dagen han var på "de nya dagiset"  (de är i moduler nu för dem renoverar de gamla dagiset)  Fröknarna på dagis har inte märkt någon förändring utan han är glad och leker som vanligt. Han har strula egentligen hela första året mer eller mindre och då tog jag de bra. Men nu vill jag veta vad de är han är rädd för och jag har tårarna i halsen varje dag jag åker därifrån. Vet att gravhormonerna hjälper till en hel del...

Var bara tvungen att skriva av mig lite... 

Nu har jag fått den hemska foglossningen som jag bara läst om ochaldrig upplevt tidigare. Jag kan gå, men jag går som en gammal ttant och det gör såå ont!

Det är nästan en konstant värk på "mutt-benet", vad heter det? Venusberg? Sen strålar det ut mot ljumskarna och vidare till ena höften. Jag tror jag har det ganska lindrigt med tanke på att vissa sitter i rullstol men det gör riktigt ont! Kan inte lyfta tyngre saker utan att det hugger till ordentligt.

Vad gör jag nu? Har bestämt att jag ska sluta jobba nu, men annars? Vad kan hjälpa mot denna smärta?

Var på 30 års fest i lördags vilket var jättetrevligt, men oj vad det tog på! Kom inte i säng fören halv tre och då hade jag massa sammandragningar och vaknade säkert fem gånger under natten av kramp i vaderna. Vart lite orolig ett tag. Känns som jag verkligen överansträngde mig och nu har jag fått ont i halsen och är alldeles tung i huvudet. Glömmer nästan bort att jag är gravid ibland och måste ta hand om mig lite extra..:/

Så sa min sjukgymnast med! Att det är mina muskler som gör ont inte foglossningar! Frustrerande deluxe. Vad göra liksom? Längtar tills plutten är här så man får tillbaka sin kropp en aning!

Förresten så måste jag tipsa om en grej! Som min kusin tipsade mig om! Att sova på ett sidenlakan, det blir så sjukt mycket lättare att vända sig om på nätterna då! Jag vaknar oavsett men man glider över på ett smidigare sätt! Jag har sovit med det i en månad nu och inte en chans att jag tar bort det föräns jag ploppat ut ungen! ;)

Måste bara få dela med mig av en konstig känsla. Jag har ingen som helst lust att ta fram bebiskläderna, montera spjälsängen eller fixa med vagnen och allt det mysiga som hör till innan bebis kommer.

Är i v.33 med andra barnet och har under senare delen av graviditeten haft en konstig känsla av att det är något "fel" på barnet. Att det ska vara utvecklingsstört eller ha någon sjukdom.

Någon fler som känner så? Jag har börjat koppla ihop det och tänka att jag inte har någon lust med allt fixande för att bebisen inte är okej. Jättekonstigt jag vet:/