Varför är vi rädda för satanism?

Jo såklart, allt handlar om kontroll annars skulle den inte innehålla en massa regler, men hela idén med en faderlig Gud är ju att folk som inte klarar att ta hand om sig själva ska känna att de har någon som kan ta tag i deras liv åt dom. Istället för att faktiskt lyfta på arslet och göra något så ber de Gud att lösa allt, de är inte tillräckligt starka i sig själva. Något att luta sig tillbaka mot, liksom. Istället för att behöva fatta några som helst beslut själva så låter de någon annan göra det. Skrämseln är ett sätt att tvinga folk att stanna kvar och följa reglerna, i utbyte mot tryggheten i en extrapappa bland molnen.

En av de värsta sakerna är "syndens onda cirkel" som man fastnar i; eftersom synderna är idiotiska och helt emot människans natur, så blir alla syndare, varenda människa syndar varje dag. Då blir man alltså tvungen att hela tiden komma tillbaka till pappa Gud och be om ursäkt, för att sedan gå ut och synda igen. Och vilka konstiga synder sedan! Om vi analyserar de sju dödssynderna lite snabbt... (källa: zetternet.se)

Högmod - Kan jag till viss del förstå men till viss del inte. Att uppskatta sig själv och tro/tycka att man är duktig ser jag inget fel i, det är när man blir pretentiös det går över gränsen.

Girighet - Alla vill ha saker, är inte det självklart? Du får vara hur duktig och religiös du vill, men du kan inte förneka att du ändå önskar dig guld och gröna skogar (eller åtminstone kanske ett stort hus, vackra saker, en ny iPhone, ett tjusigt kök, en välfylld plånbok och en tjusig man/kvinna)

Lust - Nej. Nej. Nej. Nej. Nej. Nej. Nej. Nej. Nej. Nej... Det ligger i människans natur! Sökande av njutning, må det vara sex, choklad eller vin (eller vad tusan du nu finner njutning i), är det inget fel i. Människor älskar det vackra, det sköna, det goda. Vad är så syndigt med det? Om jag inte uppfattat det helt fel antyder många kristna att onani också är syndigt. Varför?

Avund - Om någon har en snygg klänning, är det då fel att jag också vill ha en snygg klänning? Om någon har ett bra jobb, är det då fel att jag också vill ha ett bra jobb? Nej! Tvärtom, avunden och längtan efter något motiverar! "Åh, han har ett så stort och fint hus, det vill jag också ha!" och så arbetar jag, sparar pengar och köper ett stort fint hus.

Frosseri - Jag gillar choklad. Problem med det? ALLA människor ägnar sig åt frosseri. Man har ätit en stor, dyr middag på en restaurang och bara det var mer än man behövde, men inte fan stoppar det en från att köpa en stor sliskig efterrätt också! Synd? Nope. Bara gött!

Vrede - Man kan inte rå för om man blir ilsken. That's it. Det kan väl inte vara syndigt när man inte ens rår för det? Jag bestämmer inte vad jag ska känna. Om någon skriver av mina provsvar blir jag självklart förbannad, och jag tänker definitivt hämnas (men om personen skrev av mig är nog att göra detsamma ingen bra idé eftersom h*n tycks vara sämre än jag på det, så att berätta få läraren och låta honom/henne få sitt straff får duga)

Lättja - Kom igen, vem vill anstränga sig? Ingen. Alla vill vi egentligen bara glida genom livet på en räkmacka. Dessvärre är det inte ett alternativ, men om man inte känner för att göra en ansträngning då och då, så är det lugnt. Ingen skada skedd. Och absolut ingen synd!

Hur är dom organiserade? COS har inte haft någon större aktivitet på 20 år. Anton Lavey skrev tre korta böcker och Peter Gilmore har skrivit en. Lavey sa själv att COS enbart startades för att han skulle slippa ha ett vanligt arbete.
Det finns massor av andra betydligt  bättre organiserade grupper, Order of the nine angles har släppt hur mycket material som helst, Ixaxaar släpper flera böcker per år och det finns hur många andra förlag och författare inom ockultism och satanism.
Hur menar du att ONA i princip är kristna som gjort ett annat val vem de föredrar i bibeln, hur korresponderar ONAs material med bibeln menar du?
Är det inte snarare COS som har valt den andra sidan efter vad bibeln säger, de har t om inverterat dödssynderna och budorden.

Inpius: Jag är ateist och tror inte på någon gud eller nått övernaturligt alls. Jag bryr mig inte om vad som är en synd för vissa eller inte, däremot följer jag lagar och regler som finns här i sverige. Till stor del är religion en dålig sak men knappast enbart dålig. Vissa människor behöver en tro för att må bra, och då får man låta dem ha den tron. Sen finns det många som missbrukar det och använder det till sin fördel, och andra som mår dåligt över att alltid känna skam och skuld, det är omöjligt att leva rätt.
Sen att jag tycker att satanism är märkligt är för att om man inte tror på gud, varför blir man satanist? Vill man ha något övernaturligt att tro på? Typ leta reda på någon tro som passar en bäst? Tänker man att: Ja, men det här lät ju bra, det ska jag tro på!
Blir inte det lite krystat?  

Vad skulle det vara för aktivitet, hade du tänkt? Ska det aktivt hålla högmässor? Det är snarare kristna som har behov av att hela tiden hålla på med grejer. Gilmore har snackar lite i radio, varit i tidningen och gästat podcasts när han blivit tillfrågad, men det är ju inte alls nödvändigt egentligen. Jag skrev en sammanfattande text om dess filosofi; inklusive en kort redogörelse om LaVey's familj och bakgrund blev det bara 8 A4-sidor. Det behövs inte massvis av tjocka böcker, ännu en gång är det för andra religioner, folk som känner behov av att se på papper vad de ska göra och vad de ska tro på
Klart det finns fler, men de är mer "underground" och - som jag uppfattat det - mer ute efter annat än en livsfilosofi, nämligen
1. Att skrämmas och verka coola och mörka
2. Ha en ursäkt att ligga runt, supa och skjuta upp heroin (okej, det var lite orättvisa exempel men du förstår vad jag menar)
Jag vet att de är organiserade och sånt, men de är ändå mer som en blandning av den kristna kyrkan och några vilsna gymnasieungar som bestämt sig för att träffas i mörka källare med tända ljus och leka Anden i glaset. Jag är rätt övertygad om att fler hört talas om COS än exempelvis ONA och liknande, för de är mer folk som vill vara mörka och creepy och "busiga". Å andra sidan, jag skulle behöva prata med dom för att förstå vad de är ute efter. Kanske de har en helt annan uppfattning om Bibeln och tror att Satan/Lucifer är god och Gud är ond? Inte för att jag skulle säga emot det, men jag tror inte på Bibeln i och med att den är en samling smörja som inte alls är vettig på något sätt. Bara som ett exempel: Gud skapade hela världen poff från ingenting men behövde ett revben för att skapa en sak till? Hur som helst, jag tycker inte att det baseras på mängden material utan snarare dess innehåll och kvalitet. COS är den enda officiella organisationen, det är min poäng. 

För övrigt,  ONA är knappast mer aktiva, de är nämligen tillbakadragna, väldigt "underground" och jag skulle nog likna dom vid typ Illuminati; tillbakadragna och underground med en "new world order"-attityd och knappt längre existerande mer än i rykten. Om de inte redan dött ut skulle jag tro att de snart gör det. Tänk på exempelvis Aleister Crowley, han var under sin tid mycket framgångsrik (på sitt sätt), många följde honom och han har onekligen satt en del spår. Men hur många är det idag som följer Thelema? Han är mer en symbol, ett fossil, i dagsläget men hans religiösa system är dött (okej, några kanske fortfarande följer det men de är så pass få i så jag skulle nog ändå påstå att det är utdött).

I och med att COS helt avfärdar Bibeln kan man nog inte påstå att de "vänt på den", det enda de gör är att säga "Den här boken är bara en massa nonsens, bara sagor, dessutom är dessa synder saker man inte alls borde undvika och och dessa regler är dumma".

Lite OT vill jag även tillägga att trots att jag inte gillar Bibeln (eller jo, på ett sätt, den är ju en rolig bok på samma sätt som andra böcker, men jag gillar inte generellt vad den representerar) så tycker jag att en del grejer i den är bra. Det finns absolut en del positiva element och bra "life lessons" i den, men allt det idiotiska drar ner den för mycket. 

(jag ber om ursäkt om detta är osammanhängande eller om jag glömt något, jag börjar bli lite trött såhär på kvällen och gick in på Google för typ var tredje mening eller nåt för att kolla saker, exempelvis om Thelema, och försvann på Facebook och Twitter några gånger)

Först vill jag säga: bra inställning! Strunt i vad folk ser som synd och följ lagen istället (jag är ju helt för lag och ordning).

Du har absolut rätt, religion är inte bara dåligt . Till att börja med finns det ju många religioner med olika inställningar, och som jag nämnde i mitt tidigare inlägg (se ovan) så finns det absolut bra element i alla religioner, mer i vissa än andra (FYI, skulle jag tvingas in i någon av de stora världsreligionerna skulle jag föredra buddhism). Och som du säger, till stor del är det dåligt ;) Skam och skuld som du tar upp är perfekta exempel som mer eller mindre sammanfattar vad som är så idiotiskt med exempelvis kristendomen; den bygger på skuld. Att det är omöjligt att leva rätt håller jag inte med om, men alla har ju olika uppfattningar om hur man lever rätt så det är ju såklart relativt.  Enligt de flesta religiösas uppfattning är det omöjligt att leva rätt.

Nja, det är väl inte riktigt så det fungerar. Till skillnad från de största religionerna - som man tror på helt enkelt för att det är vad man blir lärd och inte begriper bättre -  så blir/är man satanist för att det passar en. Vem som helst kan bli muslim (vare sig h*n gillar Koranen eller inte, h*n blir helt enkelt uppfostrad till det och får lida av det) men eftersom man inte direkt får "satanisk uppfostran" så är man satanist för att det passar en, inte för att någon sagt till en det sen man föddes. Så kort sagt, du blir jude eller hindu eller nåt sånt vare sig du gillar det eller inte för det är vad du blir lärd, men alla som är satanister är det för att de passar dom.

Jag tror på gud, men inte på den kristna guden. Det handlar väl inte om att vilja utan om att vara nyfiken och testa och sedan märker man det ger något, då vill man gå djupare i det.

Förlåt att jag lägger mig i men mitt intensiva intresse för religion gör att jag inte kan låta bli att fråga vilken gud du tror på? Tillhör du någon särskild religion eller är du en sån som bara "känner att det finns något där uppe"?

Du missar poängen med synd. Synd är tankarna som driver dig till att slösa bort ditt liv. Negativa tankar alltså. 

Om du med högmod sätter dig över andra så kommer du att ha ett mycket begränsat liv på jorden. Eftersom att alla människor är värda så kommer den som utser sig till något speciellt att få problem med människor omkring sig och livet blir surt i slutändan. Du kan säkert bli en framgångsrik företagare men ändå stå utan vänner. De som är ödmjuka har alltid fler sanna vänner enligt min uppfattning. Om du får människor att känna sig betydelsefulla så vill de vara med dig och de kanske till och med ger tillbaka några goda ord utan att man själv behöver hävda sig.

Om du med girighet roffar åt dig vad du kommer över och vill ha mer så får du även där problem i ditt liv. De som är givmilda har betydligt fler vänner som ger tillbaka och ger uppskattning vill jag tro. Den som vill ha saker för att ha möjligheten att ge mer har en sundare attityd till prylar.

Om du ägnar ditt liv åt att mätta din lust så försvinner enorma mängder tid till sådant som kommer i vägen för din framgång. Att njuta av en bit mat är inte samma sak som att ägna sina dagar åt att mätta sin matlust. Dagarna kommer inte tillbaka och lusten går inte att mätta.

På liknande vis fortsätter det. Kontrollerar du eller är du under kontroll?

Jag praktiserar magi och ockultism. Jag tror att skaparguden existerar men jag delar inte den abrahamitiska bilden av den allsmäktiga guden, jag anser att skaparguden är det system som låser människan till den fysiska världen. Jag tror på några gudar, jag arbetar med olika ockulta strömningar vilka av vissa kallas för gudar eller demoner. Men jag ser dom inte som gudar. Det handlar egentligen inte om att tro utan om att testa och utforska.

Vad vill du finna? Några söker inre frid eller kanske makt över andra människor men vad söker du?