Varför är vi rädda för satanism?

Jag praktiserar alla ockulta metoder jag finner intressanta och har ägnat halva mitt liv åt det, det borde väl göra att jag kan kallas ockultist?
För att jag är en av dom som motsätter mig den gudomliga planen, jag motsätter mig den värld skaparguden gav till människorna. Jag följer den fallne ängelns önskan i att återta det som en gång var innan människan skapades och bli en del av det. Det gör mig till satanist.
Jag arbetar regelbundet med olika former av ockultism och genomför rituellt arbete mot entiteter som enligt bibeln klassas som demoner, de flesta vanliga människor anser att detta är djävulsdyrkan. Men jag dyrkar ingenting. Jag underkastar mig inget, jag anser inte att det finns något att dyrka. Att dyrka och bli dyrkad är ett mänskligt påhitt, för att bli dyrkad så måste man ha ett ego. Det är något som människor har. Jag arbetar med saker, jag dyrkar dom inte. Lika litet som jag dyrkar vattnet när jag duschar.

Jag praktiserar allt möjligt, saker ur Grimorium Verum, Le Dragon Rouge, drakonsk magi, kliffotisk kabbala, tibetansk tantra, ja allt möjligt. Jag har arbetat mot nästan entiteter i Grimorium Verum, mot entiteter i den nordiska och grekiska mytologin, mot Jesus Kristus.

Mycket intressant! Önskar att jag kände folk som du irl, det vore så kul! Mina vänner (och jag har typ... en riktig men annars 4) är bara intresserade av mainstream-grejer, jag får aldrig utlopp för mina filosofiska tankar eftersom djupa diskussioner är det sista man kan ha med dom... För att inte tala om vad grymt det vore att snacka om och utbyta erfarenheter av "ockulta metoder" och typ ritualer och sånt! Jag menar, jag har en vän som är satanist (som också råkar vara mitt senaste, och enda, ex) men han... nej. Han är f.d. wiccan och jag tror att han fortfarande är inne på inte så satanisk svart magi och sånt, och även om det är supercoolt och intressant så känns det lite... jag vet inte, liksom privat och... intimt. Det känns så fel att lägga sig i (och jag har inga problem med att fråga folk om deras sexliv, när de hade mens senast, deras duschvanor och toalettvanor osv... men detta känns så mycket mer privat)

Jag vill veta varför du gör det. Men okej du tycker det är roligt, okej det räcker för mig.
Men jag menar att om man lever efter det COS säger varför inte bara leva efter handlingarna i sig själv, varför kopplar man ihop det med satanism. Varför inte bara leva enligt det sätt COS förespråkar utan de ockulta symbolerna?

Självklart är rätt och fel endast mänskliga saker, det känns väldigt tramsigt att ens tänka sig att någon högre makt skulle bry sig om vad som är rätt och fel för människor.

Jag gissar att ONA är den största inriktningen idag eftersom ONA är den enda ordern som finns över hela världen.

Du kan börja med att titta på oto.se där har du svenska OTO. Men gå inte in på sidan nu eftersom de verkar ha problem med virus. Vänta någon vecka.

Du verkar ha koll på det hela så jag antar att du vet vad som är poängen med ritualer? Där har du svaret. Det roliga med teatern är reaktionerna. Inte på ett uppmärksamhetssökande sätt, även om det verkligen kan verka så, men det är.... svårt att förklara... det är kul helt enkelt. Men - och detta är det som gör att det inte är för uppmärksamhet - det är roligast när man förklarar för någon vad det faktisk handlar om. Den bästa liknelsen jag kommer på för känslan är typ när man argumenterar med religiösa och det räcker med att man säger att Gud inte är så snäll som de påstår och så brakar helvetet loss. Jag tror att jag en gång låtsades vara homosexuell - gissa om det var kul! Inte uppmärksamheten, utan faktumet att en sådan sak skakar om vissa så mycket. Det du säger om att leva på det sättet är ju liksom precis vad man gör. Kristna följer Bibeln, muslimer följer Koranen osv, men satanister bara är. Det råkar bara finnas ett ord för en typ av människa. Det är lite som t.ex. att jag har Aspergers syndrom, jag ser det inte som något jag "har" eller "följer" utan det är bara ett ord för hur jag är och hur jag fungerar, inget annat. Symbolerna är också en grej som bara är kul. Jag har tre symboliska halsband, går aldrig utan dom, men det är varken för att "skrämmas" eller som de som går runt med kors som ett "beskydd", utan dels tycker jag att det är snyggt och dels är det som en påminnelse om vem jag är. Jag tror att alla ibland upplever att de handlar på ett olämpligt sätt, inte bara olämpligt mot andra men även mot sig själva. Det är en ständig påminnelse om att bara fokusera på mig själv. Visserligen är jag redan väldigt egoistisk och har svårt att förstå andra människor och har därmed svårt att känna för/med andra människor, men det finns ju alltid tillfällen... Helt plötsligt känner man krav från omgivningen och då fingrar jag på halsbandet och tänker "Nej, vet du vad? Det spelar ingen roll!"

Det behöver inte ens vara någon "högre makt" involverad, de flesta ateister har ju också en uppfattning om rätt och fel. Handlingar är bara handlingar, punk slut. Alla har olika åsikter om vad som är moraliskt rätt/fel.

Över hela världen som i...?

Okay, tackar! 

Något som kan vara intressant i diskussionen är djävulens syn på våra liv och hans syften.

Jag läste nyligen en bok som innehåller en intervju med djävulen. Den skrevs under den tidigare delen av nittonhundratalet men manuset släpptes först nyligen. Boken var väl olämplig på den tiden.

Om man vill veta syftet med djävulens influenser så finns det enorm upplysning i den boken även om den innehåller djävulens egoistiska perspektiv.

I början av själva intervjun så vill djävulen tilltalas Ers majestät. Det känns mycket märkligt att säga så till djävulen så jag ville helst hoppa över den biten.

Den kom ut på svenska i år, 2013, Att överlista djävulen. På engelska heter den Outwitting the devil, 2011.

Om man som jag, tycker att homosexualitet är äckligt och motbjudande, är det något fel på mig då? Är jag inte naturlig?

Det finns så skrämmande många som tycker det så det är nog rätt "normalt". Beror ju dock på hur du menar. Tycker du att homosexualitet i sig är äckligt, eller äcklas du av tanken på att göra sexuella saker med folk av samma kön? För jag kan hålla med om det sistnämnda (såklart) men jag känner på mig att det inte var det du menade. Hur som helst BORDE det räknas som konstigt att tycka sånt. Homosexualitet har upptäckts i närmare 1500 arter, medan homofobi endast tycks förekomma i en...

Detsamma gäller pedofili. betyder det att pedofili är rätt?

Jag är helt emot rätt och fel, då moral bara är ett påhitt av människor som stöd för de som inte kan fatta beslut själva. Handlingar i sig är varken rätt eller fel. Så nej, pedofili är inte rätt. Dock är det inte heller fel. Sedan kommer ju en rätt avgörande fråga: om pedofilen har sex med barn. Pedofili innebär sexuell attraktion till förpubertala barn, men bara för att någon tänder på småungar betyder det inte att personen ger utlopp för sina känslor och faktiskt gör något sexuellt med ett barn. Precis som homosexuella inte kan rå för sin läggning, kan inte heller pedofiler rå för det (och det gäller även alla andra sexuella läggningar och parafilier).

Så för att besvara din fråga: Nej, pedofili är inte rätt (eller fel), men det är negativt att förgripa sig på barn. Om barnet helt uppriktigt är med på att utföra sexuella handlingar är det inget att bry sig om tycker jag. Annars är det ju faktiskt olagligt med våldtäkt, särskilt mot barn, så precis som med vilket sexuellt övergrepp som helst får personen då bestraffas. Om personen är intelligent förstår personen att h*n riskerar att åka dit för övergrepp på barn och avstår från handlingen. Om personen är en idiot och gör det ändå så förtjänar h*n att bli bestraffad-

Pedofili i sig är varken positivt eller negativt. Det är bara känslor.