Första barnet - BF Mars 2014

flickflack: vad tråkigt att höra att du mått så dåligt :(. Med tanke på hur orolig du verkar vara så tror jag att det är bra som sagt att få prata med någon som är utbildad så du kan börja må bättre, för dig och bebisen i magen.

Idag går jag in i vecka 10 Fick gå hem från jobbet förkyld och väldigt yrslig. Mår illa som sjutton... men som sagt 9 hela veckor klara

Fy vad tråkigt! Hoppas verkligen att du känner dig bättre snart! Du får inte ge upp riktigt än!

Fruktansvärt dålig stil! Är inte alls i samma sits men kan tycka att det är oerhört barnsligt. Är dessa personer singlar? Ja. Det finnas avundsjuka? Är det en sorg om du förlorar dessa vänner? Jag kan känna att vissa har jag "växt ifrån" och det är inte lika mycket sorg i detta. Sen har jag ett par kompisar som som aldrig kommer skaffa barn själva men som är bland mina närmsta ändå. Även om det är svårt så måste man nog stå på sig och fundera över vad det är värt.

SussiH: jag förstår precis vad du menar! Har själv varit less på att festa de senaste 2 åren och baralängtat efter familj.de flesta av våra vänner är ännu inte där vad gäller familj och tyvärr blir det nog så att vi kommer glida isär. Kanske hittar varann när dem senare får barn. Min närmsta vän bestämde sig för 2 veckor sedan att dem ska börja försöka såndet känns iaf kul :)

Längtanefterlilladig: hoppas du mår bättre och det "bara" är växtvärk. Håller tummarna!

Så, nu blir det väl bara värre..
Har mått illa sedan mitten av juni och det har bara ökat. De senaste dagarna har jag varit nära på att spy flera gånger och i natt fick jag springa på toa och spy. Vaknade ganska nyss och kände hur min mage försökte trycka upp sitt innehåll igen, klarade dock att hålla emot. J

ag kan inte ta omeprazolen som jag tar mot magkatarren då jag sedan innan mår illa av att ta tabletter (jag har en gång spytt av det innan). Jag vet inte vad jag ska göra för jag har verkligen haft svårt att få i mig mat det senaste och nu är det värre. Jag får sån ångest för att jag kanske inte får i mig allt jag behöver för att bebis ska må bra... Samtidigt kommer jag nu få ligga med magsmärtor från magkatarren och må skit.

Jag kan inte ens få i mig folsyran längre så vet inte hur jag skulle få i mig något mot illamåendet heller. Ska ringa bm och prata med henne senare idag och se vad hon säger, men blir det inte bättre får det bli akuten då jag verkligen måste få hjälp med magkatarren och få i mig näring.. Det senaste har jag inte fått i mig mycket alls och det får mig att känna mig så dålig och dum. Jag vill inte skada bebis.. Samtidigt tycker pappa och killen att det är mitt fel och att jag borde ta mer ansvar för maten osv, men det går inte när jag nästan spyr bara av tanken på det..

Efter den förra graviditeten (som dock slutade i missfall) så trodde jag aldrig att jag skulle må så här kasst..

Har ett gammalt presentkort som går ut i slutet av augusti, på en resa + övernattning till Gotska Sandön. Vågar man åka nu? Kan ju vara lite trixigt att komma från ön om det är dåligt väder. Det blir ju inte lättare nästa år heller....

Jag beundrar också det, jag oroar mig nästan hela tiden. Vill bara se och höra att bebis lever. Killen tycker att jag är knäpp och inte ska tänka så och visst är man knäpp. Ibland utbrister han "du är verkligen gravid" så något annorlunda är det ju med en. Haha. Men börjar ändå bli lite lugnare, händer det något med bebis så gör det ju det, vi kan inte göra så mkt då. Imorgon är det två veckor kvar till UL då kommer jag vara i v 11+3. Fram tills dess kan jag inte göra annat än att försöka få i mig mat och ta hand om mig själv och njuta av att jag ÄR gravid :D
Måste försöka vara positiv! :D 

Ska antagligen göra VUL imorgon. Är då i vecka 7+5. Nu tycker jag att jag har mer ryggvärk. Börjar undra om det är foglossning. Jag tar crinone och det har börjat komma ut mer & mer klumpar & de är aprikosfärgade (ursäkta om ni som mår illa mår ännu sämre nu. Någon mer som tar crinone som har samma?

Är så nervös så jag snart smäller av.