Vad ni än gör! Skaffa aldrig barn!!
Ful, degig mage med massor av bristningar. Platta, hängiga bröst med massor av bristningar. Kilon som är svåra att bli av med. Ingen sexlust på flera år. Extrem sömnbrist som gör en galen. Förhållandet går i bitar (säkert mycket pga ovanstående obefintliga sex och sömnbrist plus att man plötsligt ser andra sidor hos sin respektive som man inte vetat innan eftersom man inte hade barn ihop).
Klängigt barn som är helt låst vid en förälder som helst skall göra ALLT som har med barnet att göra HELA TIDEN, för annars blir det skrik och hysteriska utbrott. Noll energi, tålamod och livsgnista. Ingen att prata med eftersom man aldrig kan ta med barnet och umgås "normalt" med någon för att barnet måste passas på exakt hela tiden om man inte är hemma där saker och ting är barnsäkrat. (Och då är det ändå en 2,5 åring vi pratar om och ingen bebis.) Alltså finns i princip inga vänner kvar. Umgängeskretsen består av kollegorna man träffar under arbetstid, maken och barnet. Släkt ibland, när man känner att man har lite energi till att vara social (eller helt enkelt känner sig tvungen eftersom det var så längesedan man träffades sist).
Träffade en vän (som ej har barn) ute på en lekplats och hon har i efterhand berättat att hon vart helt slut efteråt. Hon fattade inte hur jag orkar ha det så varje dag, hela tiden. Inte jag heller var mitt svar.....
Längtade mycket efter barn innan, men i efterhand har jag många gånger tänkt att om jag vetat hur det skulle bli så hade jag aldrig skaffat barn.
Helst av allt vill jag spola tillbaka bandet, men det går ju inte.
Vet att jag är en vidrig människa som inte är värd att ha ett barn och att det är synd om mitt barn eftersom det inte valt att bli född. Så det behöver vi inte ta upp en miljon gånger.
Vill bara varna alla som är sugna på barn. Prepare for hell on earth!
. Problemet löst!
