Vi som gör äggdonation hösten/vintern 2013/2014

Oh, nu läste jag här. Så tråkigt! Tänker på dig! Stort lycka till med hysto och nästa behandling. Kram

Tack villsåg ! Lite tradigt... Minus vågen ;(. Du vet ju... Men jag tänker ta nya tag har bestämt oss att utmana min "ashermans" om inte annat för att bidra till kunskapsutvecklingen till detta mycket lilla forskningsområde.

Snart är det dags för Bambi entré!!! Kram

Usch, förstår det!! Är det Ashermans du har? Va tufft och orättvist!! Hoppas verkligen de kan få bort det i Athen. Hur tror de att du fått det? Har du gjort en skrapning som gått fel eller är det från dina tidigare förlossningar? Du är stark som orkar kämpa - men vet hur det är. Man liksom bara ställer sig upp och går vidare. Vet att man måste för att nå sitt mål. Stora kramar och återigen lycka till!

Ja det är ärrbildningar som gör det svårt. Cell död. Det går ju aldrig säga exakt varför, en orsak kam absolut vara förlossningar och infektioner som jag inte vetat om jag haft. Den första förlossningen blev ganska blodig.... Jag kommer ge detta experiment en chans . Kram o tack för pepp.

Va tufft!! Hoppas verkligen de kan få bukt med detta. Kram

Hej...

Förlåt att jag hoppar in här... Vi skulle gjort vårt andra och allra sista syskonförsök idag, men det blev inget FET för oss idag. Embryot klarade inte upptiningen.

Så fruktansvärt ledsen. Detta var vårt andra och sista försök till syskon. Det tog oss sju år, 6 egna fulla IVF:er och två ÄD försök att få till första barnet.  H*n var ett av tre embryon och de andra två frystes ned. De har väntat på oss i frysen och första försöket misslyckades i jan/feb och nu hade vi bara ett embryo kvar. Vår donator (anhörigdonator) skulle säkert vilja försöka igen, men jag tror inte det finns några sådana möjligheter i Sverige. Jag är i ett för tidigt klimakterium och detta var vår allra sista chans.

Syskonlängtan har funnits där hela tiden. Nu har vi fått svar. Lotterna som väntade i frysen var två nitlotter. Just nu är jag så fruktansvärt, fruktansvärt ledsen.

Måste försöka fokusera på det fina mirakelbarn vi redan har. Men det är tungt. H*n är fem år nu och sörjer också att h*n inte har några syskon. Alla andra småkompisarna har ju syskon. Jag kan ju inte lägga min egen sorg i knät på mitt barn. När h*n är ledsen och sörjer syskon är det jag som får trösta och försöka förklara att man inte alltid får som man vill och att mamma och pappa också väldigt gärna skulle vilja ha fler barn men det går inte. Säga detta, och samtidigt inte visa hur oändligt ledsen jag är. Vi är otroligt tacksamma för det barn vi fått, det finaste som finns. Så länge vi kämpade för att lyckas med första barnet.Så efterlängtad, så värd alla tårar.

kram till er som kämpar, håller tummarna hårt att ni lyckas.

Jättetråkigt att läsa om ert misslyckande!! Vi kämpade också många år för att få vår dotter så vet hur ledsen man blir när en behandling misslyckas. Vet inte var ni bor men bor ni i Stockholm och har gjort ÄD på Huddinge så får man göra syskonförsök där om man betalar för det och bidrar med egen donator (borde ju vara på liknande sätt även på andra kliniker, vet iaf att kliniken i Umeå gör privata försök med egen donator). Det finns ju även möjligheter till syskonförsök utomlands så har ni ekonomiska möjligheter finns ingen anledning att ge upp ännu så länge som du inte passerat den övre åldersgränsen och ni har orken kvar att kämpa. Stora kramar och lycka till!!

Hej nesistas! Beklagar att det inte gick vägen, men om donatorn finns kvar, så åk till Danmark! T ex Trianglen i cph erbjuder ÄD m egen donator när jag pratade m dem i vintras! Ge inte upp!!

Nesiatas; jag förstår inte hur ni kan ge upp hoppet, syskon kan ni få! Prova andra vägar, flera andra ger uppslag i tråden. Du begränsar dig och tar ut en sorg som ej är nödvändig. Du är ju inte färdig med barn , det höra tydligt. Att ge upp sina drömmar... Är att dö lite granna.

Nesist­as, jag önskar att du hittar framtidshopp och tröst!