Varför hatar folk SD?

1. Jag har inte någon stans hävdat att det är ok att hindra någon från att nå ut med sin åsikt. Så, ja, du tolkar in saker som jag typ femton ggr i tråden skrivit att jag inte står för.

Det gör mig dock inte så mycket, är rätt van. Men det blir inte mycket till diskussion när inlägg bygger på  missuppfattningar.

2. Ja. Skolelever försökte hindra SD att komma in på deras skolor. Läkare försökte hindra SD att komma in på vårdavdelningar. Brandmän ville hindra SD från att komma in på deras arbetsplatser. Detta är inte allmän plats.

Enligt vilken definition är det en demokratisk rättighet för makthavare att mot folkets vilja har rätt att tränga sig in överallt?

Och som sagt. Det var SD som med SÄPOS hjälp tystade och förde bort elever från deras egna skola för att de protesterade mot SD. Det var SD som med SÄPOS hjälp hindrade skolelever från att ställa kritiska frågor tll SD under ett möte på elevernas skola. Det var SD som med hjälp av SÄPO och landstingspampar tystade ansvarig läkare som ville skydda sina patienter och sin personal.
Det handlar lite om vad man anser är demokrati. Om det är folkets yttrandefrihet som främst ska skyddas? Eller om det främst är makthavares rätt att yttra sig och rätt att tysta  protester som är prioriterat?
Jag vet ju vad jag tycker.

3. Alla har rätt att yttra sig, förutom de som är emot SD och som vill protestera mot SD på allmän plats? Eller?

4. Är det den enda åsikten som man enligt dig inte får ha? Man får vara rasist eller kommunist eller nazist, och ändå gäller yttrandefriheten? Man får anse att människor med viss religion/åsikt inte ens ska släppas in i landet, och ändå ha rätt att yttra sig? Men den lilla grupp som anser att SD ska hindras från att få fram sitt budskap på allmän plats? De har inte yttrandefrihet enligt dig? Eller?
Men om vi ska hålla oss till verkligheten så är det få möten som faktiskt har hindrats från att genomföras eller som har saboterats så att ingen har hört vad som sagts.

Merparten av alla som går ut och protesterar mot SD vill ju inte sabotera. De vill protestera och markera.

Och det är ju jättemånga många möten där folk har protesterat på flera sätt, och hållit sig inom ramarna för vad som faktiskt är lagligt i Sverige, och där protesterna och protestanterna ändå har beskrivits av SD och viss liberal media som odemokratiska (trots att det vad jag vet som sagt är lagligt att protestera mot möten i Sverige).  Så som sagt, det finns nog folk på båda sidor som inte riktigt respekterar yttrandefriheten?

För egen del gillar jag inget av sätten att tysta motståndare, varken de som saboterar möten eller de som vill tysta lagliga protester. Men som sagt, om jag måste välja vilket som är viktigast i en demokrati, så kommer jag alltid slåss för folkets rätt att protestera mot makthavare mer än makthavares rätt att tysta folket.

Om SD så gärna vill samla bara anhängare och vill tala oemotsagda. Gör som Jehovas Vittnen gjorde härom året. Hyr Scandinavium! Eller någon billigare lokal. Det är ju ändå så att på ALLMÄN plats har man ingen rätt att vara oemotsagd.

För de som har åsikten att SD är rasister och att rasister inte ska få stå oemotsagda på allmän plats, de kan ju inte praktisera sin övertygelse på egna separata möten. Deras åsikt går ju ut på att protestera mot SD. Och vi har ju åsiktsfrihet i Sverige? Så de har väl rätt till den åsikten så länge de inte bryter mot lagen?

En demokratifråga. När det gäller offentlig sektor så bör naturligtvis principen 'antingen alla eller också ingen' gälla.

Skolever har naturligtvis ingen rätt att neka folk tillträde till verksamheten.

Hur skulle det se ut om en elevgrupp bestämde det? "Till vår skola får bara Mp komma". Vad händer med de elever som inte är fullt så högljudda? Ska inte de få del av demokratin då?

Själv tycker jag det rimliga är att politiska partier inte har tillträde till skolor öht. Barnen ska inte behöva ta del av deras propaganda, allra minst med tanke på skolplikten. Det är lag att barnen går i skolan. Det är inte lag på att de ska behöva möta politisk propaganda.
--

Din besatthet av Sd får dig att tappa huvudet. Du är inte ensam utan delar besattheten med rätt många andra. Man undrar varifrån detta hat kommer...

Pratade med ett av mina barn och h*n berättade att deras lärare hade sagt att SD har dåliga åsikter och att de inte är bra för Sverige.
Jag tycker att sådana lärare är betydligt farligare. Jag vill att de ska vara neutrala i skolan, barnen ska få tänka och tycka själva.

1. Förstår ditt tankesätt. Och det där är ju en politisk fråga. I dagsläget är det inte så, att offentlig sektor är åsiktsfri. Utan tvärtom är det så att våra politiker har valt att sätta tydliga värdegrunder för de olika verksamheterna. Och som i fallet med brandmännen så är det inte alls en orimlig tolkning att SDs åsikter inte överensstämmer med den värdegrunden. Då är det ju politikerna SD ska kritisera, inte brandmännen som lyder order.
Och i fallet med sjukhuset, så måste det ju vara ansvarig läkare som bestämmer vad hans patienter och personal mår bra av. Om patienterna tycker det är ok att träffa Löfven från sjuksängen så går det bra, om de blir stressade av Romson, eller Åkesson eller kommunistiska partiet eller F!, så ska inte de släppas in.

Som sagt, det är en politisk fråga. Om du vill ha ett samhälle där demokrati innebär att alla åsikter är lika tillåtna och lika mycket värda, så får du driva den frågan. För så tolkar inte våra nuvarande politiker begreppet demokrati. Åsiktsfriheten är individuell. Alla har rätt till sin personliga åsikt.

Men myndigheterna, och lagen ser inte likvärdigt på alla åsikter!

Vissa åsikter ska enligt politiska beslut uppmuntras, andra ska motverkas. Vissa åsikter om t.ex. andra folkgrupper eller religioner eller medlemmar av ett vist kön, eller hotfulla åsikter är till och med olagliga att yttra offentligt. Det är lagligt at göra reklam för vissa saker och inte för andra. Vår nuvarande demokratisyn, som utgår till stor del från FNs mänskliga rättigheter, och väger i vissa fall över mot att utsatta människors rätt att slippa utsättas för vissa åsikter väger tyngre än individens rätt att yttra vad den vill offentligt.
Du behöver som sagt inte dela den åsikten, du har rät till din åsikt. Men det är demokratisyn som präglar lagstiftning och myndighetsutövning och offentlig sektor idag.

2. Nja. De har rätt till sin åsikt. Och SD har rätt till sin åsikt.  Men jag är väldigt skeptisk till att man som varit fallet nu, kan tvinga elever (med t.ex. annan sexuell läggning eller annan "härkomst) att på obligatorisk skoltid lyssna på en person som Kent Ekeroth (eller representanter från SDU), som har yttrat ytterst tvivelaktiga saker om både homosexuella och invandrare (vilket var fallet då SÄPO tystade och förstörde den lesbiska flickans protestaktion) . Ekeroths åsikter strider ju i allra högsta grad mot den värdegrund som finns inskriven i läroplanen.  Visa mig som sagt vilken lag som ger SD rätten att tysta och tvinga bort åsiktsmotståndare från personernas egna skolor/arbetsplatser.
Och du som hävdar att alla ska behandlas lika. Varför protesterar du inte mot det tillfälle då SD använde SÄPO för att tysta de elever under ett möte som var kritiska mot SD, medans mer neutrala fick ställa frågor. Hur är det demokratiskt?

3. Kan köpa det. Politiska tal har inte i skolan att göra. Däremot väl planerade och djupt ifrågasättande möten kan vara ok. Men då måste de politiker som kommer faktiskt tåla att ifrågasättas och tillåta protester och kritik och faktiskt svara på frågor.
Men jag håller inte med dig eller skolverket om att alla partier ska behandlas lika. Som sagt vi har en lagstiftning och en läroplan som inte behandlar alla åsikter lika. Att utesluta partier eller rörelser som strider mot den värdegrunden kan ej anses odemokratiskt. Jag ser det inte, utifrån vår nuvarande definition av demokrati,  som odemokratiskt att man på skoltid får ta del av information som propagerar mot droger eller mot diskriminering eller mot intolerans eller för en sundare mathållning eller för ett mer ekologiskt leverne, och ser det inte som odemokratiskt  att drogliberala inte får komma till skolan eller att kemikaliielobbyister inte får propagera för eleverna varför de måste få stoppa kemikalier i maten och miljön.
När jag gick i gymnasiet, för tjugo år sedan,  så fick varken Kommunistiska Partiet (KPML(r), som de då hette) eller SD komma till skolan och dela ut röstsedlar. Ingen hävdade att detta var odemokratiskt. Inga ledarskribenter protesterade. För de bröt ju mot skolans värdegrund. 
Däremot tycker jag att man i det kritiska tänkandets namn ska få ta del av även "motståndarsidans" argument. Men det kan göras utan att de bjuds in till skolan. Tyvärr är ju kritiskt tänkande rätt lågprioriterat idag.

4. Jag hatar väldigt få saker i livet. Flera av mina närmaste vänner har röstat på SD. Kan i allra högsta grad, i de flesta fall, skilja på sak och person.
Det rör sig inte om hat. Det rör sig i de flesta fall om rädsla.
För egen del hatar jag inte SD. Jag är inte rädd för SD. Jag är inte ens speciellt fascinerad av SD. Som jag skrev till FMGA ovan så tycker jag att man borde sluta fokusera så mycket på SD och på de kanske 15% av folket som kan tänka sig att rösta på dem. Man borde i högre grad istället fokusera på de 85% som inte kan tänka sig att rösta så. Man borde inte bara vara EMOT rasism, utan mycket tydligare visa vad man är FÖR. Jag hade älskat om fler seriöst debatterade om mångfaldens fördelar och nackdelar, och om hur man får vårt mångkulturella samhälle att bli mer jämlikt och fungera bättre.
Att jag trots allt debatterar Sd så mycket beror inte på att jag är fascinerad. Det beror nog till stor del på att jag inte får utlopp för min debattlusta i mitt nuvarande jobb. Och då får jag ta den debatt som finns till hands. Just SD-debatten är levande på ett sätt som få andra. Jag hade egentligen hellre diskuterat marknadsekonomi och andra ekonomiska system, eller internationell jämlikhet, eller mångkultur, eller pacifism, eller antinationalism, eller kritiskt tänkande, eller feminism, eller miljö, eller tusen andra saker. Men det är nästan omöjligt att få igång en debatt om dessa ämnen. De inlägg jag skriver står ofta ignorerade och oemotsaga, eller så får man "goddag yxskaft"-svar eller hot.
Så därför ramlar jag in här igen och igen...

Detta händer nog tyvärr rätt ofta. Hade själv en folkpartist som samhällskunskapslärare, som propagerade mot kommunism och socialism.

Elever har rätt att få båda sidors åsikter ifrågasatta och synade.

Däremot så får man säga att det inte är helt lätt för lärarna, för å ena sidan ska de vara neutrala och stärka elevens egen rätt att välja åsikt. Å andra sidan har ju skolan idag enligt läroplanen även en uppfostrande  funktion. Det finns en värdegrund i läroplanen som lärarna ska föra över till barnen. Hur ska då en lärare göra om ett eller flera partier bryter mot denna värdegrund?

Du bygger dina slutsatser på felaktigheter.

Från Skolverkets riktlinjer:

"Om rektorn beslutat att ta emot partier kan rektorn säga nej till ett annat parti om man på goda grunder kan hävda att det partiets besök kommer leda till att ordningen inte går att upprätthålla på skolan. Det har JO slagit fast genom att ange att det ska finnas ”klart påvisbara” skäl men har inte definierat det ytterligare. Det är därför upp till rektorn att i varje enskilt fall avgöra om det finns klart påvisbara ordningsskäl. Däremot möjliggör inte lagstiftningen att säga nej till ett parti enbart på grund av dess åsikter."

Du har alltså fel.

När det gäller bevisat nazistiska partier - och detta är naturligtvis en definitionsfråga: Hur definieras nazism? - så kan inte de komma på fråga eftersom de bryter mot skolans värdegrund. När det gäller Sd så är det ett demokratiskt parti som är invalt i Sveriges Riksdag och som just fått 9,7% av rösterna till EU-parlamentet. Det mest polemiska med Sd:s politik är väl att man vill minska invandringen till Sverige. Skulle det bryta mot skolans värdegrund, menar du? Isf vore ju Sverige inte en demokrati utan en diktatur!

Om vi ska ha invandring till Sverige och  vilken omfattning vi i så fall ska ha det, är ju just en POLITISK fråga, som VÄLJARNA beslutar om indirekt, via val till Riksdag och kommuner.

1. Nu skrev jag ju redan ovan att jag inte håller med skolverket om deras tolkning av reglerna. Och det är jag inte ensam om:

"Objektivitetsprincipen får självklart en helt annorlunda innebörd när det är fråga om organisationer, som politiska partier, och särskilt rasistiska och fascistiska grupperingar. Men framförallt har Skolverket totalt missat att göra en avvägning mellan objektivitetsprincipen och andra viktiga principer i grundlagen som bl a skall skydda barn från vuxnas antidemokratiska hat och hets. Som exempel kan nämnas myndigheternas ansvar att verksamheten utövas med respekt för alla människors lika värde och att verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden.

Skolverket bör studera Europadomstolens avvägningar där domstolen vid flera tillfällen har vägt olika rättsliga principer mot varandra och Skolverket måste snarast upphöra att sprida påhittet att just objektivitetsprincipen skulle vara överordnad andra rättsliga principer som skyddar barnen och demokratin. För varje incident där antidemokratiska krafter bereder sig tillträde till den svenska skolan faller ansvaret nu tungt på Skolverket. Varje ansvarskännande rektor och lärare skall kunna känna sig trygg i att det självklart finns ett tydligt stöd i den svenska grundlagen att inte släppa in nazistiska, fascistiska och rasistiska partier i den svenska skolan.

 

Andreas Pettersson, jurist och forskare vid Umeå universitet"

nyheter24.se/debatt/768763-skolverkets-hallning-om-nazistpropaganda-i-skolor-saknar-stod-i-grundlagen

2. Nu får du bestämma dig. Om du följer Skolverket, och citatet du bidrog med ovan. Så måste även nazister och kommunister och satanister och alla få tillträde. Men OM man ska gå efter de offentliga verksamheternas värdegrund, då är det en bedömningsfråga. Och många bedömer att SD inte överensstämmer med denna värdegrund.

3. Att du skriver det om och om igen, gör det inte sant. Det är inte den minskade invandringen som folk oroar sig om angående SD. Begränsad invandring är så gott som alla för. De två senaste regeringarna har båda två infört restriktioner mot invandringen, och varit med i EU och röstat fram sådana. Utan att någon spelar saxofon på deras torgmöten eller hindrar dem att komma in på skolor.

Jo, jag har väl ganska bra koll på dina åsikter sen tiden i samtalsgruppen asylmissbrukskramarna här på FL, i den gruppen var det ibland möjligt att vara oense utan att någon nödvändigtvis måste ha del - och ibland var det inte möjligt

Jag håller med om i stort sett allt du skriver i ditt inlägg, men jag blir inte riktigt klok på vad du tycker om att överrösta Åkesson, där velar du fram och tillbaka, tycker jag. Jag syftar enbart på torgmötena, att en läkare försökte stoppa Åkesson från att komma in på geriatriken i Umeå var ansvarsfull och hedervärt - eller att man vill slippa se honom på sin arbetsplats.

Jag struntar egentligen fullständigt i huruvida man definierar aktionerna mot Åkesson som odemokratiska eller inte. Jag är heller inte särskilt intresserad av gruppsykologin som innebär att man som enskild deltagare i en grupp kan göra sån´t som vore otänkbart om man var ensam, oavsett om det handlar om en fotbollspublik, en lynchmobb eller bara åskådare som överröstar Åkesson.

Sverigedemokrater och liknande brukar ofta försöka få fatt på den svenska nationalkaraktären, något de aldrig kommer att lyckas med, trots att de enligt min uppfattning har den framför näsan. Det är den de hatar och föraktar - och det är den de aldrig kommer att bli en del av.

Jag upplever att det finns en genuin svensk kultur - eller snarare att det finns en gemensam grundton i svenska kulturyttringar: En svag, svag klang av tolerans, den är förmodligen aldrig dominerande men ändå så tydlig att den kan fungera som en riktningsangivelse. Fan vet vad den har för ursprung, kanske den föddes i socialliberalismens och arbetarrörelsens tankar om mänskligt värde, kanske den är en rest från det gamla folkhemmet eller en konsekvens av en ofattbart lång tid i fred? Det är förmodligen samma grundton som gör att vi svenskar aldrig riktigt kan ta nationalism och patriotism i samband med oss själva på allvar.

I den bästa av världar skulle ingen tvingas fly hit, i den näst bästa av världar skulle de som flyr hit vara medvetna om att de flyr från förtryck till tolerans och välja Sverige av detta skäl. Det vill säga att de delar toleransens värderingar - eller om man så vill, att de kan höra grundtonen och inte misstar den för självförakt som en del tondöva svenskar gör. Men så är det inte, utan en del av dem som tar sig hit utnyttjar och missbrukar vår tolerans men vi kan inte göra annat än att försöka modifiera regelverket på så vis att det bara är de som utnyttjar systemen som drabbas - alternativet att börja bedöma människor utifrån etniskt ursprung och sannolikheten för att någon inte bör få asyl av dessa skäl vore förödande.

Så var jag tillbaka vid de som överröstade Åkesson på mötet jag iakttog. Även en folkmassa som överröstar Åkesson består av enskilda individer som har ett personligt ansvar för hur de uppträder - och den eventuella grundton av tolerans de var en del av den försvann i så fall där och då.

Det som är unikt med den svenska kulturen är att samtliga riksdagspartier utom SD (och med en viss reservation för delar av KD och V) har förmåga att identifiera grundtonen av tolerans som riktningsangivelse, även om de tolkar vägvalet rätt olika.

Jag skulle vilja påstå att den unika svenska kulturen är det mest värdefulla tillgång vi har - och jag menar att de som överröstar Åkesson blivit så tondöva att de inte längre hör vad som är riktigt viktigt.