Eugenie skrev 2014-01-03 22:14:54 följande:
Men käre värld. Det är en känd sak att den afroamerikanska gruppen ställer till mest problem av alla etniska grupper i USA, vad gäller kriminalitet (de bestialiska, bisarra och helt meningslösa brotten begås nästan alltid av svarta i USA), gängstrider, arbetslöshet, bidragsberoende, dåliga skolresultat o.s.v.. Papporna försvinner tidigt, mammorna får barn med många olika män, pojkarna går med i gäng och börjar skjuta med vapen redan i 12-årsåldern, och flickorna har sin sexualdebut i samma ålder. Sedan börjar cirkeln om igen...
Den näst värsta problemgruppen är hispanierna, även om de mest ställer till problem inom sin egen grupp. De vita är mest framgångsrika, men spretar även åt olika håll. Kineserna är flitiga och fredsamma, men håller sig även de mest för sig själva. Och så vidare.
"...når all möjlig framgång..." Du har sett för mycket "The Cosby Show" tror jag...
Ska låna Ku Klux Klans definition utav negrer en stund - en relativt oduglig människa, oavsett hudfärg. Uppmanar även moderatorer och läsare att ta hänsyn till detta. Adresserar alltså ingen människa efter dess hudfärg här, genom användandet utav ordet neger, utan tilltalar mänsklig kvalité ogrundat till yttre attribut.
Det tillhör en negers lott att sitta och tänka ihop tillvarons beskaffenhet utan vare sig tillhörighet eller ens en facetterad analys. Negern lyfter gärna fram en enskild faktor och beskriver omvärlden utifrån den, för att det upplevs passande och gångbart, en faktor som sällan kommer ifrån utbildning eller någon annan auktoritär källa utav vedertaget och etablerat slag, utan en faktor som springer ur negerns huvud allena. Negrer sysslar gärna med korskorrespondens inom sin egen negercommunity, för att vinna och känna auktoritet i allmänhet, snarare än att vända sig till någon etablerad och vedertagen instans för bekräftelse och falsifiering utav idéer och tankar.
Det här med motviljan till falsifiering hör överlag till ett problem för negern och oftast redan vid första instans, då negern sällan ifrågasätter sina egna tankar utan hellre agerar utifrån dem samt på sätt och viss även tar dem för givet sanna, för att de blott har uppstått och för att de upplevs gångbara efter negerns egna förutsättningar till förståelse. Den här förbryllade envisheten med att känna sig nöjd med sin egen prestation, utan minsta tvivel, kan identifieras som negerns vargbane och vad som ständigt håller ner negern utan pardon - för där andra samhällsinvånare gärna bemöter tillvaron vetenskapligt, det vill säga söker och tar reda på tankar och idéers hållbarhet, står negern med ett uttalat beteende av att känna sig nöjd med blott tankens existens.
Över till praktik.
Som det går att se i negerns citerade inlägg så beskrivs ett samhällsfenomen helt och hållet utan samhället med i analysen, analysen utgår enspårigt utifrån genetisk kvalité och saknar vidare förklaring eller stödpresentation för den saken. Med andra så har negerns uttalade beteende identifierats - att det räcker så för en neger, då tanken och idén helt enkelt upplevs som rimlig och gångbar för negern. Samhällsfaktorer som fattigdom, samhällets tidigare historia, samhällets egna förutsättningar - i fråga om att ta sig ur fattigdom - och hur samhället dynamik fungerar i sociala termer, går att se och binda till samtliga fenomen som negern tar upp men de uteblir ur negerns analys.
Det skulle kunna gå att beskriva det här negerproblemet lite bättre genom följande konstaterande; en neger verkar anse att färre gångbara faktorer i en analys utgör en slags styrka för analysen. Ett stort problem för själva analysen och inte minst för negern själv, då en tes behöver skiljas ifrån ett axiom för att överhuvudtaget kunna bära intellektuellt.
En tes behöver fler faktorer att ta hänsyn till i sin analys än en enda som oavkortat leder till utsagan som föreslås, för att kunna uppvisa någon form av bärande behörighet - inte minst för att skapa en sorts bärande analys som talar i tesens favör, genom att utövad falsifiering har påvisat tesens antaganden, utan för att det också skiljer den vetenskaplig metoden ifrån exempelvis pseudofenomenologiska utsagor som "- Månen försvinner ibland för att den Stora Ormen slukar den som ett ägg.".
Praktikdelen leder till att följande fråga ställs till den citerade negern: Förstår inte negern att dess utsagor, byggda på hänsyn till enbart en enda faktor och som önskas hanteras som ett axiom utan uppvisad nödvändighet, upplevs innehålla samma kvalité som påståendet "- Stjärnorna ligger inte riktigt rätt för de svarta människorna här i världen." i ögonen på övriga samhällsinvånare?
Eugenie skrev 2014-01-03 22:16:49 följande:
Källa på det..? Det där är rent nonsens, för människohjärnan är långt ifrån utforskad. Dessutom har det inte varit tillåtet att göra jämförelser mellan olika raser, sedan de mer moderna undersökningsmetoderna och testerna kom. Inte heller kan varken du eller någon annan veta hur våra hjärnor såg ut för hundratusen år sedan, eller tiotusen år sedan. Eftersom inte själva hjärnan bevaras så länge.
"
Decennier av forskning har nu visat att betydande förändring sker i de nedersta neokortikala bearbetningsareorna, och att dessa förändringar fullständigt kan ändra det mönster av neuronal aktivering i respons till erfarenhet. Enligt teorin om neuroplasticitet, ändrar tänkande, inlärning, och agerande faktiskt både hjärnans fysiska struktur (anatomi) och funktionella organisation (fysiologi) från uppifrån och ner."
Det tillhör väl också en negers lott att inte ha en vidare rigorös tanke överlag, då den helt enkelt uppvisar en ovilja med att röra sig ur redan stadgade mönster, som, utan att sko sig på utomstående grund eller med en vilja att falsifiera tanke och idé, skor sig på blott egen uppfattning och förståelse om tillvaron - för den här frågan dyker nämligen upp direkt; tror den citerade negern att enbart vita människor studeras inom det vetenskapliga fältet hjärnforskning? Den orimligheten samt bristen på utstickande rapporter om hjärnans funktionalitet, säger sitt, precis som att konsensus kring rådande forskningsresultat absolut säger sitt.
Om negrer faktiskt kunde förhålla sig till kunskap och information som att någon form av studier behövs för kollekt och förpassa beteenden som pekar på att sådant anses uppstå genom blott vardaglig existens - så hade den fabulösa och tidsmässigt ofattbara naturkonstruktionen av ett organ, faktiskt kunnat uppskattas även av det citerade exemplaret neger.
Summa summarum: Varför ska någon, överhuvudtaget, lyssna på en neger som sitter hemma och snickrar ihop egna små söta teser om tillvaron, när negern till och med uppvisar sådan oförståelse för vetenskapliga metoder att en (1) faktor tas med vid analys och därmed föreslår att tesen anammas på grunder som motsvarar 1 + 1 = 2?
Om tillvaron faktiskt hanteras med analyser så simpla att de kan översättas med matematisk kausalitet så kliv bara åt sidan och lämna företräde, neger.
