Errol Flynn skrev 2014-03-15 10:33:33 följande:
Jag har en kompis från Irak som själv är egen företagare och pratar perfekt svenska. De flydde till Sverige pga de är kristna. Han har vänner som bott här i 10-20 år och inte kan många ord svenska, en del kan ingen alls. En del har aldrig varit utanför Rosengård. De tycker att HAN är en idiot som jobbar för det behöver man inte i Sverige. Då talar vi om män i sina bästa år. De vill hellre röka vattenpipa och kolla på irakisk tv. De har 0 ambitioner. Min irakiske vän skulle ni förmodligen ge stämpeln "vit kränkt man" om han bara uttryckte sig i skrift och ni inte såg honom. Han säger själv att majoriteten av de irakier som Sverige släpper in är de med lägst status i Irak. De ses som smuts i sitt hemland (av de andra irakierna).
Pratar man med invandrare så har de en nyktrare syn på detta än svenskar. De berättar öppet om bidragsfusk/asylfusk osv och undrar om svenskar är blinda och döva. Då är frågan, vad ska man göra åt detta? Integrationen fungerar inte och Sverige ställer inte tillräckligt höga krav. Att det ens är kontroversiellt att kräva att man lär sig språket är pinsamt. Och ja, det är fjantigt med svenskar som flyttar till Mallis och inte lär sig spanska men de är i alla fall självförsörjande och är inga kostnader för nya hemlandet. Och jag skulle gissa på att kriminaliteten är närmare 0.
Du skulle aldrig vara kompis med din irakiske vän om han var muslim, va? Och vad han säger om de irakier som släpps in, det är väl hans personliga syn på dessa människor? Han känner säkerligen ett hat mot muslimska irakier och kan aldrig ge
dig en mer rättvis bild av dem.
Hur som helst, det andra har jag också hört - invandrare som vittnar om bidrags- och asylfusk. Men det ska alla veta, att om läget vore perfekt i hemlandet, hade ingen satt sin fot här. Inte i Sverige. Och gällande asylfusket. Många vet att de inte skulle ha någon chans om de var 100% ärliga. De vet att de inte skulle ha det bra i sitt hemland och de vet också att deras skäl till att få leva här inte skulle accepteras. Så de hamnar i "kläm" så att säga. Det är inte lika lätt för "asylfuskarna" att bara flytta till ett annat land och leva ett rikt svenssonliv, som de svenssons som flyttar till andra länder utan att behöva ha några tunga skäl mer än att de bara vill bo i det utvalda landet. Så "asylfuskarna" måste överdriva en del fakta för att faktiskt ha en chans att få bo här och skapa sig ett drägligt liv. Migrationsverket är jävligt hård ska du veta. De delar verkligen inte ut PUT till höger och vänster och jag har sett de hemskaste historierna få avslag.
De flesta av dessa "asylfuskare" blir också självförsörjare när de får jobb, OM de får jobb. Det är som så att många var självförsörjare i hemlandet. Sedan kom de till Sverige och hamnade i "lägst-i-samhället"-facket. Man måste läsa SFI först och kanske få någon praktik efter ett tag. Men vem tar dem på allvar? När de hamnar i "lägst-i-samhället"-facket så blir bemötandet av dem därefter. De får det skitsvårt att få en lägenhet. Först för att många inte har fått tillräckligt med köpoäng och andra för att de privata hyresvärdarna inte är så glada över att ge en lägenhet till en nyanländ flykting som inte kan så mycket svenskar, som fått PUT för 3 månader sedan och som har etableringsersättning som inkomst.
De får 1 år och 6 månader på sig att bli klar med SFI och sammanlagt är de 2 år i etableringen. Sedan är det tänkt att de antingen ska ha hittat ett jobb eller påbörjat någon form av utbildning som underlättar att få ett jobb.
Under tiden går också på aktiviteter ordnade av Af. På sådana aktiviteter får de bla. lära sig hur det är att starta eget. Vissa städföretag försöker också rekrytera dessa nyanlända. Det är för att aktivitetsledarna vet med sig att dessa nyanlända nästan har noll chanser till att få andra jobb. Så man presenterar för dem jobb som de flesta svenskar inte vill ha.
De nyanlända har det jävligt kämpigt med att ta sig ur "lägst-i-samhället"-facket. De måste både kämpa för att lära sig svenska och kämpa mot fördomarna och vardagsrasismen.
Den klicken bidragsfuskare och som nöjer sig med utanförskapet vet jag inte hur stor den klicken är, men jag tycker att man ska fokusera på de som faktiskt kämpar för att ta sig någonvart i detta superkalla land men som har det skitsvårt. Och många av dessa som idag kämpar har varit sådana som ljugit eller överdrivit i sina asylfall. Och det är skitsamma, tycker jag, för de är här nu och de kämpar.
