Gravidtråd för oss som är över 35

En till här som vaknar jättetidigt. Vrider mig och slumrar tills jag går upp. Och tyvärr kan jag inte ligga kvar på helgerna då jag måste ta hand om dottern. Såå trött!

Jag vaknar också mitt i natten och har svårt att somna om. Men nu har jag upptäckt att byter jag rum och lägger mig i gästrummet så kan jag somna om rätt snabbt. Det kan kanske vara värt att testa? Har man inte gästrum kanske soffan kan vara ett alternativ?

Jag minns att jag hade det på liknande sätt när jag var yngre och även då hjälpte det med att göra en ändring, lägga sig med huvudet i fotändan, lägga mig och sova på golvet (!), gå och lägga mig på soffan i vardagsrummet eller något annat som skapade förändring.

Hej hej, jätte länge sedan jag skrev här sist.  Är över 200 nya inlägg och tja, ja, funkar inte riktigt att läsa i kapp så jag hoppas allt är bra med alla!

Själv är det väl inte så där jätte bra. Är i v. 31 nu, 32 om en timme Och själva graviditeten är väl inte värre än den var innan, däremot har det hänt en del riktigt jobbigt hemma.
Dessutom har jag tydligen fel på mitt hjärta, var inlagd i 13 dagar på först HIA och sedan arytmiklinik. Har något som heter dolt Wollf-Parkinsson-Whites syndrom. De flesta får inte så stora problem men jag känner av det nästan oftare än jag inte gör det, är väldigt påverkad och skall bli opererad så fort lillknyttet är fött. 
Känns jätte konstigt, att gå från att ha en vilopuls på 60 och även om jag haft väldigt ont av foglossning varit relativt aktiv, till att ha ett hjärta som sällan slår mindre än 100 slag i minuten, om jag går bara ett par meter går pulsen upp i 130,140 och fortsätter sedan uppåt om jag inte tar det lugnt. Svimmar flera gånger i veckan och orkar inte vara vaken mer än några timmar åt gången. Är helt handikappad av detta och kan inte bo hemma, är ju ensamstående, så nu bor jag och mina tjejer hos mina föräldrar. Jobbigt det med, men nödvändigt. 
Som tur är verkar bäbisen inte påverkas så mycket av hur jag mår, men klart att det hela tiden finns en oro för hur det skall gå :/  
På måndag skall jag träffa läkare och prata snitt, antar att det inte kommer bli någon diskussion alls nu när jag mår så här. 

Kaa: Men usch, vad otäckt det låter! Har du inte haft problem tidigare, utan det kom nu under graviditeten? Vad bra att du kan få hjälp av anhöriga nu när du behöver det som bäst.

Emjh: hur går det för dig?

Irmeline: vilken dag är bm-besöket?

Kaa: vilken hemsk otur! Men tur iaf att ni kan vara hos dina föräldrar!

Eget: bm-besöket i förra v gick bra, hon hade först svårt att fånga hjärtljuden då busbebis var en vilding o inte stilla en sekund sf-mått 24 i v24, precis som vid mina andra två graviditeter. Lär bli ännu ett stort barn, mao... Var på Östra igår för konsultation betr förlossningssätt o pratade med en trevlig och sansad läkare. Han ville inte propagera för kejsarsnitt men beviljade det då han hörde mitt resonemang, som i princip går ut på att välja det sätt som innebär minst oplanerade komplikationer. Skönt att ha det klart.

Hej flickor! Har inte hunnit sitta en sekund vid datorn mer eller mindre och det har skrivits en del sedan jag kollade senast, hinner inte läsa ikapp så om jag missat något ber jag om ursäkt. 

Jag är nu mamma till världens finaste lilla Majken! Hon kom i tisdags och levererades med kejsarsnitt och vägde 4080g och var 52 lång. Vi är sååå lyckliga! I fredags fick vi komma hem och sedan dess har det varit full rulle. Vi mår bra båda två och här kommer en bild på mitt lilla gryn:

Eftersom jag inte lär hinna sitta här så mycket som innan längre så önskar jag alla stort lycka till!