Hej
Här tänkte jag att vi kunde samlas, alla vi som väntar barn och är "lite" äldre. Första barnet eller femte spelar ingen roll. Alla är välkomna, tycker inte heller det spelar roll hur långt gången man är. Vi stöttar varann fram till förlossningen :)
Beklagar verkligen sorgen efter din pappa Kroken! Låter som om ni hade en fin relation!
Pol och India- känner också att tiden rusar iväg och samtidigt som jag ju så gärna vill möta barnet som jag väntat så många år på så känns det vemodigt att vara gravid sista gången. men tror nog jag kommer vara redo när dagen kommer. Är i vecka 31 nu.
Fint att höra att flera förstår o känner igen sig - andra kan nog tycka man är smått galen att njuta av en graviditet när man har så ont 
Emjh: en till supermamma, låter det som 
man vill ju så gärna klara av allt som vanligt... Tur att din kollega sa till o att du åkte hem, hoppas det håller sig lugnt nu! Du pratar väl med din bm om det forts, så du får stöd m sjukskrivning om det behövs? Var rädd om dig.
Kroken: Tack för välkomnandet. 
PoL: Tack för förhoppning om att jag får tag på fler donatorprover från samma donator.
Själv så kommer jag nog inte ha svårt att känna mig nöjd med att graviditeten är klar, hehe, ;P jag gillar att känna sparkarna, :) och det var två veckor när det mesta av illamåendet var över och innan sammandragningarna drog igång så mycket, som jag tyckte det var riktigt trevligt att vara gravid. :D Som tur är inföll de två veckorna på semestern och med fint väder. :D Annars de jag gillar med graviditeten är att det ska komma något gott ut ur det, =) men det hade gärna fått gå lite fortare, hehe, blev lite socialt understimulerad både när jag mådde så illa och nu när jag ska vara så stilla för att hindra sammandragningar. Men det är det förstås värt!!
emjh: Kanske du kan ringa förlossningen och fråga om de bör mäta din livmodertapp-längd? Jag har haft en massa sammandragningar de sista veckorna, dock antingen inte onda eller bara litegrann onda (men emellanåt ganska långa, typ 15-90 minuter innan det släpper trots liggläge), och min livmodertapp har de mätt två gånger redan, ska mäta den igen nästa vecka. De både mäter längden på den och kollar ifall den är helt stängd eller har antydan till att öppna sig. Även om din livmodertapp nu är i fullängd och helt stängd (som vi förstås hoppas) så kan det vara bra tror jag om de får ett mått på vad du har som normal-längd på opåverkad livmodertapp, i alla fall sa de till mig att det var bra att de mätte den där i början av sammandragnings-perioden så de vet mitt normal-mått (min är fortfarande fullängd, men jag är ordinerad att ta det lugnt, när livmodern är som mest retad ska jag ligga i sängen typ hela dagen, och på bättre dagar d.v.s. när jag vilat några dagar kan jag sitta upp och gå lite långsamt korta sträckor, och lägga mig emellan, helt klart har jag märkt att vila lugnar ner livmodern, jag har även ätit en Kåvepenin-kur eftersom jag hade fått streptokocker i urinen såg de efter odling, och det kan orsaka sammandragningar).
Om du är före vecka 22+0 är det väl gynakuten/gyn man kan ringa och be om råd, och efter vecka 22+1 är det väl förlossningen man ringer och ber om råd, eller när går gränsen? Sin vanliga barnmorska kan man också be om råd, men där kan man väl inte få komma in och mäta livmodertappen lika snabbt som hos t.ex. gynakuten (jag mätte första gången på gynakuten, och sedan efterföljande mätningar görs läkaren jag har hos mödravården).
Under min andra graviditet mådde jag illa från början till slut och led av foglossning, då väntade jag också bara på att det skulle vara över. Detta är redan 9 år sedan så kroppen har väl hunnit återhämta sig för efter de första månadernas grymma illamående har jag mått rätt bra. Antagligen för att jag vilat mer eller mindre hela varma juli. Så nu trivs jag med att vara gravid. Efter en veckas arbete har jag börjat få sammandragningar, så få se hur de sista veckorna blir!
Under min andra graviditet mådde jag illa från början till slut och led av foglossning, då väntade jag också bara på att det skulle vara över. Detta är redan 9 år sedan så kroppen har väl hunnit återhämta sig för efter de första månadernas grymma illamående har jag mått rätt bra. Antagligen för att jag vilat mer eller mindre hela varma juli. Så nu trivs jag med att vara gravid. Efter en veckas arbete har jag börjat få sammandragningar, så få se hur de sista veckorna blir!
Försökt att läsa i kapp lite.
Grattis till er som fått era små 
Beklagar sorgen Kroken!
Välkommen alla nya
Jag går in i vecka 30 imorgon och börjar även jobba nästa vecka efter lång sommarledighet. Ska bara jobba ca 6 veckor sen går jag på ledighet - går 1 månad innan BF. Mina tidigare barn har kommit 1-2 veckor före BF, så hoppas att det blir så även denna gång - men man vet ju aldrig
Jag har en del sammandragningar - minsta lilla stress eller så, så blir magen stenhård. Försöker lyssna på kroppen och ta det lugnt, men blir kanske svårare när jag börjar jobba igen...
Fint att höra att flera förstår o känner igen sig - andra kan nog tycka man är smått galen att njuta av en graviditet när man har så ont 
Emjh: en till supermamma, låter det som 
man vill ju så gärna klara av allt som vanligt... Tur att din kollega sa till o att du åkte hem, hoppas det håller sig lugnt nu! Du pratar väl med din bm om det forts, så du får stöd m sjukskrivning om det behövs? Var rädd om dig.
emjh: Kanske du kan ringa förlossningen och fråga om de bör mäta din livmodertapp-längd? Jag har haft en massa sammandragningar de sista veckorna, dock antingen inte onda eller bara litegrann onda (men emellanåt ganska långa, typ 15-90 minuter innan det släpper trots liggläge), och min livmodertapp har de mätt två gånger redan, ska mäta den igen nästa vecka. De både mäter längden på den och kollar ifall den är helt stängd eller har antydan till att öppna sig. Även om din livmodertapp nu är i fullängd och helt stängd (som vi förstås hoppas) så kan det vara bra tror jag om de får ett mått på vad du har som normal-längd på opåverkad livmodertapp, i alla fall sa de till mig att det var bra att de mätte den där i början av sammandragnings-perioden så de vet mitt normal-mått (min är fortfarande fullängd, men jag är ordinerad att ta det lugnt, när livmodern är som mest retad ska jag ligga i sängen typ hela dagen, och på bättre dagar d.v.s. när jag vilat några dagar kan jag sitta upp och gå lite långsamt korta sträckor, och lägga mig emellan, helt klart har jag märkt att vila lugnar ner livmodern, jag har även ätit en Kåvepenin-kur eftersom jag hade fått streptokocker i urinen såg de efter odling, och det kan orsaka sammandragningar).
Om du är före vecka 22+0 är det väl gynakuten/gyn man kan ringa och be om råd, och efter vecka 22+1 är det väl förlossningen man ringer och ber om råd, eller när går gränsen? Sin vanliga barnmorska kan man också be om råd, men där kan man väl inte få komma in och mäta livmodertappen lika snabbt som hos t.ex. gynakuten (jag mätte första gången på gynakuten, och sedan efterföljande mätningar görs läkaren jag har hos mödravården).
Mjölkchoklad, kul att höra hur det går för dig! Nu är det inte långt kvar
Emjh: ja, kan vara värt att stämma av med bm. Bättre om bebis stannar kvar ett tag till, som du säger
Eget: har känt mig lite lagom hjälplös idag - helt ovant! Ingen ork lr fart, svårt att böja mig fram/ner för att hjälpa 2-åringen på med blöja & kläder, börjar bli ont om plats mellan magen o bilens ratt, pustar o frustar - luften tar slut hela tiden, osv osv... NU känner jag mig höggravid! Gick in i V34 igår
Jo, med vila får jag färre sammandragningar per dag, det är ju bra.
Vad bra att du hunnit till vecka 35 då i alla fall. Mina sammandragningar började vecka 20+1, och blev många per dag en knapp vecka senare, det var för tidigt tyckte de att få så många och långa, därav rekommendationen vila, samt att de ville kolla livmodertappen då och då.