tusa skrev 2014-03-26 07:10:22 följande:
Jag tog uppehåll härifrån i ca 2v mycket pga just alla mf, både här och i andra trådar. Är med i ca 5 grav trådar och ingen har varit förskonad...blev så tungt att logga in och mötas av såna nyheter hela tiden.
Ja, jag blev rätt chockad när jag började hänga här i skaffabarn trådarna för ca 4 år sedan, att så många fick vara med om så mycket hemskheter, det hade jag inte förstått innan, hur vanligt det var, men som ni säger, i verkligheten så pratar man ju inte med folk om det. Jag har haft 2st traumatiska utomkvedes och ett MA (ofostrig grav.) som upptäcktes på RUL, men det är ju faktiskt bara på nätet det är något som kommer upp och som jag då pratar öppet om.
Du gör rätt och det är inte naivt,, att utgå ifrån det bästa tills motsatsen är bevisad är just det enda vi kan och ska göra!!! Det som händer händer och det är inget vi kan göra för att förhindra, sån är verkligheten.. Nu har jag bestämt att jag och Liten är ok och att allt kommer gå bra...men vacklar kanske gällande KUB. Hade inte tänkt göra det, för vill inte veta såna siffror, men nu kanske jag vill göra UL, så jag får se hjärtat en gång till. Sist var ju i v.7...bara så man slipper gå så länge med "död mage"...
Kram på er allihop, njut och glädjs över att ni bär liv och ta ALLT som det kommer. Lägg graviditeten i ödets (eller Guds) händer och släpp bara all oro, man kan bestämma sig för det..jag är åxå orolig och undrar ibland, men den oron ligger inte på ytan.
Jag känner att jag är gladare och kan njuta mer av graviditeten och se fram emot hösten när jag inte loggar in här så ofta - eller när jag tog en "ledig" helg för jag haft fullt upp med annat här.
Visst är jag orolig (fast mindre nu än jag var för 4v sen när läkaren enbart såg en tom hinnsäck och jag hade bruna flytningar) men samtidigt försöker jag tänka så här: nu oroar jag mig för missfall, sen kommer man oroa sig för förlossningsskador (inkl. dödfödda barn), sen plötslig spädbarnsdöd, sen kanske att ungen blir påkörd av en bil varje gång den går ut med kompisar... Det går inte att undvika världens alla faror men det går att tänka positivt.
Så, nu tycker jag att vi alla som är kvar ska samla oss och tänka positivt!
Kram, Maria!
