• Anonym (kluven)

    min styvdotter och min dotter

    Min styvdotter vill ha uppmärksamhet och närhet /kärlek av mig, hon tar det och hon får det. Många gånger mer än dottern. Sen vill min dotter ha detsamma av min man, styvdotter pappa, och tillome kallar honom pappa. Det är här råden kommer in, för styvdottern talar då om för min dotter att hon inte får kalla honom det, så min dotter blir jätte ledsen. Vi har pratat med de om det, blandannat att det är alltid vi vuxna som bestämmer vem som kallar oss vad och att dottern måste ha förståelse för att styvdottern kanske är avundsjuk på att inte få sin pappa lika mycket (varannan vecka). Men samtidigt att styvdottern inte styr sin pappa eller dotterns känslor. Nu har det uppdagas igen och dottern blir alltmer respektlös mot min man, pushar bort honom osv. Har fått lite ilska gentemot honom och även mig. Hon ser sin styvpappa som sin pappa, så detta tär på henne. Min man tar det på allvar han har pratat med sin dotter, men han verkar inte vilja se att det återkommer. Mycket i hans frånvaro, hans dotter spelar jätte oskyldig i hans närvaro sen hör och ser jag massor när han inte är hemma, så detta sker ju inte när han eller vi hör. Det är min 6-åring (styvdottern är 8) som allså säger detta i situationer hon känner att hon törs dela det med oss. Skulle vi fråga styvdottern skulle hon neka, men min man säger att vi ska prata med henne. Jag menar jag säger till min dotter hela tiden "du måste dela" och "ha förståelse" osv. Hur går vi nu tillväga för att få slut på detta en gång för alla, och säg inte "skilj er" för vi planerar att vara gifta resten av livet ut.

  • Svar på tråden min styvdotter och min dotter
  • Anonym (tre)

    Om det inte finns någon aktiv biopappa till din dotter, kan kanske styvpappan adoptera henne? Sluta mata åttaåringens svartsjuka, säger jag.

  • Anonym (finns?)

    Tycker att familjemöte är kanonbra. Även enskilt samtal med 8 åringen för att försäkra henne om att hon är precis lika mycket älskad oavsett hur många andra hennes pappa älskar. Viktigt också att flickan får egentid med sin pappa då och då, din dotter kan ju få det den v hans dotter inte är där.

  • Anonym (Egentid?)
    Anonym (finns?) skrev 2014-04-28 14:39:45 följande:
    Tycker att familjemöte är kanonbra. Även enskilt samtal med 8 åringen för att försäkra henne om att hon är precis lika mycket älskad oavsett hur många andra hennes pappa älskar. Viktigt också att flickan får egentid med sin pappa då och då, din dotter kan ju få det den v hans dotter inte är där.

    Samtidigt så är det inte kvantitet som gäller utan kvalitén på tiden som den här tjejen tillbringar med sin bonuspappa eller vad man vill kalla det.

  • Anonym (finns?)
    Anonym (Egentid?) skrev 2014-04-28 14:45:11 följande:

    Samtidigt så är det inte kvantitet som gäller utan kvalitén på tiden som den här tjejen tillbringar med sin bonuspappa eller vad man vill kalla det.


    Hmm hängde inte riktigt med hur du menar där?
  • Anonym (Egentid?)
    Anonym (finns?) skrev 2014-04-28 14:47:10 följande:
    Hmm hängde inte riktigt med hur du menar där?
    Tänkte på att du skrev att bonusbarnet får träffa sin bonuspappa på heltid och det får inte hans biologiska dotter. Den biologiska dottern kanske får mer utan sin pappa på kanske pappan väljer att fokusera på henne. Därav skrev jag att det är trots allt viktigt med kvalitén på tiden och inte hur mycket han tillbringar tid med bonusbarnet. Hoppas du förstår nu :)
  • Anonym (nope!)
    Anonym (Meja) skrev 2014-04-28 14:32:29 följande:
    Självklart är det synd om styvbarnen i många fall. Hade du velat byta hem varannan vecka och sakna halva din familj hela tiden? Det spelar ingen roll var de är....hos mamma eller pappa....de får alltid sakna sin ena förälder.

    Varför är det absurbt att jämföra med en man och en kvinna? Hade det varit okej att andra kvinnor kallade din man sin man?
    Om 8-åringens mamma fortfarande hade kallat honom sin man? Hade det varit okej eller är det viktigt för dig att enbart du kallar honom det? Varför? 

    Jag har väl ingenstans skrivit att dottern är en kvinna till sin pappa utan bara att din man inte är pappa till din dotter och för hans enda dotter verkar det viktigt att bara hon kallar honom pappa.
    Lika viktigt som att ingen annan kallar din man för sin man.....elller?

    Får ni gemensamma barn så är ju din man pappa till det barnet så det är ju en enorm skillnad!

    Du får försöka förklara för din dotter att hon har en egen pappa. Visa lite bilder på honom och säg att din man älskar henne ändå men att hon bör kalla honom för hans namn.

    Känns ju som 8-åringen just nu känner sig otrygg i situationen och är rädd att hon förlorar sin pappa. Det bör ni ta på allvar. Din dotter har ändå dragit det längsta strået! Hon har en mamma och en styvpappa som hon bor hos 100%. Hon behöver inte flytta fram och tillbaks.

    Hur  kan du tycka att 8-åringen har det bättre?
    Varför är det 6 åringen som dragit det längsta strået anser du?

    Jättebra att du kan sätta dig in i en 8 årings sits.
    Men du kan tydligen inte sätta dig in i 6 åringens? Hon har ingen närvarande pappa säger ju ts!
    Och ditt råd är att strö salt i ett sår hos en 6 åring? Om den biologiska pappan är DÖD, javisst. Då tittar man ofta på foton, berättar fina saker om honom och att han älskade (och fortfarande älskar) henne. Att han titter ner på henne osv osv.
    Men om denna lilla 6 åringens pappa tappat intresset? Aldrig varit intresserad? Slutat ta kontakt?
    Då ska mamman visa bilder av pappan och inprenta henne att denne man, som av någon anledning inte finns där för henne, är hennes pappa, och den enda person i hela världen hon får kalla pappa?
    Säga att "tyvärr din styvsyster kan inte dela med sig av sin pappa, så hon har bestämt att du inte får kalla honom det eller se honom som det!"??

    Jag tycker inte 6 åringen har dragit det längsta strået.
    Hon har sin mamma. That's it.
    För styv"systern" vill inte va familj med henne och därmed får hon inte se sin styvpappa som pappa -ända han är den enda hon har! HUR har hon det bättre?
    Vad med att försöka lära 8 åringen att öppna sig? Dela?
    Det är inte lätt nej. Men för att det inte är lätt så behöver hon inte? Är det så livet fungerar?

    Och varför är det ingen som reagerar på att styvdotter så gärna vill ha ts uppmärksamhet? Då måste de väl samtidigt förklara för 8 åringen att ts inte är hennes familj, och inte kan förvänta sig så mycket uppmärksamhet av henne. Det måste hon väl förstå?
  • Anonym (finns?)
    Anonym (Egentid?) skrev 2014-04-28 14:52:56 följande:
    Tänkte på att du skrev att bonusbarnet får träffa sin bonuspappa på heltid och det får inte hans biologiska dotter. Den biologiska dottern kanske får mer utan sin pappa på kanske pappan väljer att fokusera på henne. Därav skrev jag att det är trots allt viktigt med kvalitén på tiden och inte hur mycket han tillbringar tid med bonusbarnet. Hoppas du förstår nu :)
    Ja Jag kanske var otydlig, men jag menade att bonusbarnet kan få egentid, på samma vis som dottern, fast inte samma vecka som dottern får det. Tex att bonusdottern och mannen åker iväg själva, eller ägnar sig åt något tillsammans den veckan som dottern inte är där, och så får dottern egentid att åka iväg eller ägna sig åt något med sin pappa den v hon är hos dem.
  • Anonym (Egentid?)
    Anonym (finns?) skrev 2014-04-28 14:57:51 följande:
    Ja smile1.gif Jag kanske var otydlig, men jag menade att bonusbarnet kan få egentid, på samma vis som dottern, fast inte samma vecka som dottern får det. Tex att bonusdottern och mannen åker iväg själva, eller ägnar sig åt något tillsammans den veckan som dottern inte är där, och så får dottern egentid att åka iväg eller ägna sig åt något med sin pappa den v hon är hos dem.
    Tycker även det vore en bra idé att han tar med sig båda tjejerna så dom får lära sig att dela med sig. Leka lekar där man får samarbeta osv. Det är jättenyttigt för barn! Flört
  • Anonym (finns?)
    Anonym (Egentid?) skrev 2014-04-28 15:06:31 följande:
    Tycker även det vore en bra idé att han tar med sig båda tjejerna så dom får lära sig att dela med sig. Leka lekar där man får samarbeta osv. Det är jättenyttigt för barn! Flört
    Ja, i förlängningen är det kanon, då får de en känsla för varandra också, får man hoppas. Har de otur kommer mannens dotter alltid känna sig förfördelad, vissa är såna bara, men nu är hon ändå så pass ung fortfarande att det borde gå att jobba bort.
  • Anonym (Egentid?)
    Anonym (finns?) skrev 2014-04-28 15:16:51 följande:
    Ja, i förlängningen är det kanon, då får de en känsla för varandra också, får man hoppas. Har de otur kommer mannens dotter alltid känna sig förfördelad, vissa är såna bara, men nu är hon ändå så pass ung fortfarande att det borde gå att jobba bort.
    Har läst en del psykologi och det verkar som att man kan forma barn mer än vad man tror med rätt teknik! Så det borde absolut gå! Håller med! Det kan krävas lite tid... men det går!!
Svar på tråden min styvdotter och min dotter