• Anonym (TS ångrar)

    Vi finns, vi som ångrar barn

    Jag ser att det kommer upp trådar där barnfria berättar om hur de måste försvara sitt barnfria liv, vilket är så tråkigt att det ska behöva göras. Till er som tjatar om att ni "fattar inte varför man inte vill ha" och att "ingen ångrar sina barn" vill jag bara säga: ni behöver inte fatta och jo visst finns det många som ångrar sina barn (t.ex. jag själv och sen vet jag två kvinnor till). Ni vet bara inte om det för det är inget man berättar i allmänhet, allt för att hålla fasaden om att allt är bra, livet leker och är perfekt, ungefär som på facebook.
    Jag är en av de kvinnor som ångrar att de skaffade sina barn, deal with it, pga grupptrycket och samhällets hjärntvätt, och nu kan jag knappast lämna bort henne. Vi finns, vi har insett att detta faktiskt inte passade oss och tyvärr är våra oönskade barn offren för våra ogenomtänkta beslut/enträgna påtryckningar från omgivningen. Visst står vi för konsekvenserna och tar hand om barnen, men det är synd att inte ha fått leva sitt egna, riktiga liv från första början. Med detta alternativa liv menar jag inte t.ex. supa sig full varje helg eller konstant resa jorden runt, jag är nykterist och reser rätt sällan, men aspekter såsom ansvaret, övrig livsstil, meningsfullt arbete/projekt, egentid, personliga behov och personlig lämplighet som förälder. 

    Creds till alla som tänker igenom detta livsval noga och gör klart för sig själva vad de vill och inte vill ha och sedan handlar efter det istället för att i blindo bara göra vad resten av flocken säger och gör, det om något är ansvarsfullt, var säkra på det ni barnfria Hjärta . Ni som tjatar, hintar och dömer våra liv, håll tyst bara om ni inte kan stänga av vad ni tänker och tycker att ni känner. 
  • Svar på tråden Vi finns, vi som ångrar barn
  • AnooYoo
    Jeaninne skrev 2014-06-14 20:46:59 följande:
    Det där med att kvinnor ska välja karriär framför moderskap, eller i alla fall balansera dem så att barnen inte påverkar karriären och löneutvecklingen alltför mycket i negativ riktning, är ju en av feminismens hörnstenar. Det är ju därför de vill tvångsdela föräldrapenningen och vabdagarna, t.ex..



    Nej, det är för att alla ska kunna balansera föräldraskap oavsett kön.
  • fluu
    AnooYoo skrev 2014-06-14 20:50:57 följande:



    Nej, det är för att alla ska kunna balansera föräldraskap oavsett kön.
    Jag är Narcissus, en fåfäng fakir SAVE ME KAIZER!
  • Anonym (tack)
    Olivine skrev 2014-06-14 20:44:07 följande:
    Varför verkar så många tro att man måste välja mellan karriär och barn?

    Jag fattar inte heller hur karriären kommer in i diskussionen. De flesta som inte vill ha barn har andra orsaker till det.
  • AstridH
    Jeaninne skrev 2014-06-14 20:46:59 följande:
    Det där med att kvinnor ska välja karriär framför moderskap, eller i alla fall balansera dem så att barnen inte påverkar karriären och löneutvecklingen alltför mycket i negativ riktning, är ju en av feminismens hörnstenar. Det är ju därför de vill tvångsdela föräldrapenningen och vabdagarna, t.ex..
    Jag tror du blandar ihop karriär med att ha ett jobb. Alla människor vill inte göra karriär. Dessutom finns det olika inriktningar inom feminismen, däribland särartsfeminism. De särtartsfeminister som jag känner vill inte dela vare sig föräldrapenning eller vabdagar.

    Däremot finns det nog en del feminister som tycker att man bör ha en viss inkomst eller ett sparande, för att inte stå på bar backe om ens partner lämnar en. Det kan ju innebära ett sparat arv för somliga. Dessutom är det väl inte ett dugg konstigt att förvänta sig att båda föräldrarna, om det finns två, tar ansvar för sitt barn och delar på föräldraledighet och vabdagar? Eller tror du inte att pappor vill umgås med sina barn?
  • raffebo1

    Jag har kämpat länge för mina barn och visst finns det stunder då jag är jäkligt less på dem. Däremot har jag aldrig ångrat mig, men vi var äldre och hade funderat väldigt länge på saken. I många år. Jag var inte så brydd över normen att skaffa barn. Men jag ser många omkring mig som bar avskyr familjelivet, det är så tråkigt att det finns en norm om att skaffa barn. Hoppas det i framtiden blir lättare att säga nej tack, barn är inget för mig.

  • Anonym (duärinteensam!)
    Anonym (tack) skrev 2014-06-14 20:53:43 följande:

    Jag fattar inte heller hur karriären kommer in i diskussionen. De flesta som inte vill ha barn har andra orsaker till det.
    Jo, förstår du, vill man inte ha barn som kvinna så är man ego, tänker bara på pengar och karriär och är en dålig kvinna.
  • Anonym (fort,fort)

    Jag kan förstå och relatera delvis ts.
    Det fanns stunder då jag kände likadant, vart tog mitt liv vägen typ.
    Men samtidigt det är en så oerhört kort period av livet som man har barn, det går så väldigt fort så är dom vuxna och klarar sig själva.
    Och har man då tur och gjort ett bra grundläggande jobb, så har man en fin vän där istället, som förvisso alltid kommer vara ens barn men som nu är stor och som så småningom kommer behöva dig mindre än vad du behöver hen troligen.
    Tableturn, när man blir äldre, på gott och ont.

  • Anonym (tack)
    Anonym (osäker) skrev 2014-06-14 20:36:38 följande:
    Det är väldigt många här i tråden som tror sig veta allt om hur olyckliga, egoistiska och bristande vi alla är (utom de självutplånande genomlyckliga urmödrarna, som de själva är, så klart). 

  • Anonym (Aldrig nöjd)

    Jag har en väninna som öppet säger att hon ångrar sitt andra barn, och hon menar det. Hemskt. Så jag vet att ni finns.

    Hade du inte skaffat barn hade du på ålderns höst ångrat det tror jag, du hade idealiserat det och tillgjort dig en bild av att vara förälder. Svårt att göra dig nöjd.

  • Indianica
    Anonym (osäker) skrev 2014-06-14 20:50:14 följande:
    OK, jag trodde i min naivitet att det här med barn inte är något man gör under "en kort period här i livet" utan ett rätt stort ansvar som kommer att påverka mitt liv i grunden. Men om ett barn bara är nåt man kan ta med en klackspark så visst...

    Plus att du fortfarande tjatar med dina fördomar om att vara trendig hit och dit, herre gud, jag har pengar och bor i stan, jobbar som ett jävla djur på sjukhuset dagar och nätter och tycker det är trevligt att få maten tillagad, ta ett glas vin och slippa disk. 
    Det stora ansvaret har man ju under en förhållandevis kort period i livet, sedan blir ungarna flygfärdiga och skaffar egna familjer och man blir inte fysiskt bunden på samma sätt som tidigare....men som förälder blir man sårbar på ett helt annat sätt än vad andra människor blir tror jag, iaf om man älskar sina barn....bara tanken på att de i framtiden skulle skadas eller dö är outhärdlig....
Svar på tråden Vi finns, vi som ångrar barn