• Anonym (TS ångrar)

    Vi finns, vi som ångrar barn

    Jag ser att det kommer upp trådar där barnfria berättar om hur de måste försvara sitt barnfria liv, vilket är så tråkigt att det ska behöva göras. Till er som tjatar om att ni "fattar inte varför man inte vill ha" och att "ingen ångrar sina barn" vill jag bara säga: ni behöver inte fatta och jo visst finns det många som ångrar sina barn (t.ex. jag själv och sen vet jag två kvinnor till). Ni vet bara inte om det för det är inget man berättar i allmänhet, allt för att hålla fasaden om att allt är bra, livet leker och är perfekt, ungefär som på facebook.
    Jag är en av de kvinnor som ångrar att de skaffade sina barn, deal with it, pga grupptrycket och samhällets hjärntvätt, och nu kan jag knappast lämna bort henne. Vi finns, vi har insett att detta faktiskt inte passade oss och tyvärr är våra oönskade barn offren för våra ogenomtänkta beslut/enträgna påtryckningar från omgivningen. Visst står vi för konsekvenserna och tar hand om barnen, men det är synd att inte ha fått leva sitt egna, riktiga liv från första början. Med detta alternativa liv menar jag inte t.ex. supa sig full varje helg eller konstant resa jorden runt, jag är nykterist och reser rätt sällan, men aspekter såsom ansvaret, övrig livsstil, meningsfullt arbete/projekt, egentid, personliga behov och personlig lämplighet som förälder. 

    Creds till alla som tänker igenom detta livsval noga och gör klart för sig själva vad de vill och inte vill ha och sedan handlar efter det istället för att i blindo bara göra vad resten av flocken säger och gör, det om något är ansvarsfullt, var säkra på det ni barnfria Hjärta . Ni som tjatar, hintar och dömer våra liv, håll tyst bara om ni inte kan stänga av vad ni tänker och tycker att ni känner. 
  • Svar på tråden Vi finns, vi som ångrar barn
  • Lilla W

    Alltså jag skulle vilja vända på myntet och prata om fördomarna om att ha barn och karriär osv. Jag känner att min son har gett mig mer fokus och driv och fått mig att stå upp för mig själv. Jag vill ju att han ska ha en kick ass morsa. Jag är sjukt effektiv på jobbet för det är ju tid iväg från honom, mkt mer så än tidigare. Jag bryr mig inte så mkt vad andra tycker om mig längre, han har gett mig perspektiv på tillvaron, och bättre självförtroende, jag prioriterar bättre - även bland vänner. Sammantaget är jag bättre på mitt jobb och mer rättvis mot mig själv. Mindre bullshit i livet, jag har inte tid för det, och mer fokus. Sen tycker jag absolut att man ska tänka två ggr innan man skaffar barn, det är en enorm förändring, och det passar inte alla. Jag tror att många kanske köper den romantiserade bilden av att ha barn och att det är så lätt att fortsätta som det var innan, för vissa kanske det går men oftast blir det inte så.

  • Jonasson
    Anonym (duärinteensam!) skrev 2014-06-14 18:02:16 följande:
    Vet du, det har jag också. Visserligen under graviditeten, men ändå. Ändå ångrar jag det barn jag har.
    Gissar att det är någon genetisk defekt som gör att du ångrar ditt barn. Jag längtade aldrig efter barn innan jag blev förälder men likt förbannat så händer det något. Kärleken till ens barn är ju något starkt som bara kommer oavsett hur krävande barnet är. 
    Och jag erkänner, jag kan inte fatta hur man kan ångra sitt barn. Jag är separerad och avskyr tiden jag inte har mitt barn. Har valt att inte söka ny partner för att mitt barn titt som tätt kommer över fast det inte är min vecka och en ny kärlek skulle göra att jag inte kan vara hemma lika ofta och då missar flera av dessa stunder. Dessutom räcker det med att exet har en ny, vill inte röra till det mer för mitt barn.
  • Anonym (duärinteensam!)
    Jonasson skrev 2014-06-14 18:58:36 följande:
    Gissar att det är någon genetisk defekt som gör att du ångrar ditt barn. Jag längtade aldrig efter barn innan jag blev förälder men likt förbannat så händer det något. Kärleken till ens barn är ju något starkt som bara kommer oavsett hur krävande barnet är. 
    Och jag erkänner, jag kan inte fatta hur man kan ångra sitt barn. Jag är separerad och avskyr tiden jag inte har mitt barn. Har valt att inte söka ny partner för att mitt barn titt som tätt kommer över fast det inte är min vecka och en ny kärlek skulle göra att jag inte kan vara hemma lika ofta och då missar flera av dessa stunder. Dessutom räcker det med att exet har en ny, vill inte röra till det mer för mitt barn.
    Har jag sagt att jag inte känner kärlek till mitt barn? Det är sådana som du som gör att detta inte är något som talas högt om.
  • Anonym (??)
    Anonym (TS ångrar) skrev 2014-06-14 10:41:26 följande:
    Jag ser att det kommer upp trådar där barnfria berättar om hur de måste försvara sitt barnfria liv, vilket är så tråkigt att det ska behöva göras. Till er som tjatar om att ni "fattar inte varför man inte vill ha" och att "ingen ångrar sina barn" vill jag bara säga: ni behöver inte fatta och jo visst finns det många som ångrar sina barn (t.ex. jag själv och sen vet jag två kvinnor till). Ni vet bara inte om det för det är inget man berättar i allmänhet, allt för att hålla fasaden om att allt är bra, livet leker och är perfekt, ungefär som på facebook.
    Jag är en av de kvinnor som ångrar att de skaffade sina barn, deal with it, pga grupptrycket och samhällets hjärntvätt, och nu kan jag knappast lämna bort henne. Vi finns, vi har insett att detta faktiskt inte passade oss och tyvärr är våra oönskade barn offren för våra ogenomtänkta beslut/enträgna påtryckningar från omgivningen. Visst står vi för konsekvenserna och tar hand om barnen, men det är synd att inte ha fått leva sitt egna, riktiga liv från första början. Med detta alternativa liv menar jag inte t.ex. supa sig full varje helg eller konstant resa jorden runt, jag är nykterist och reser rätt sällan, men aspekter såsom ansvaret, övrig livsstil, meningsfullt arbete/projekt, egentid, personliga behov och personlig lämplighet som förälder. 

    Creds till alla som tänker igenom detta livsval noga och gör klart för sig själva vad de vill och inte vill ha och sedan handlar efter det istället för att i blindo bara göra vad resten av flocken säger och gör, det om något är ansvarsfullt, var säkra på det ni barnfria Hjärta . Ni som tjatar, hintar och dömer våra liv, håll tyst bara om ni inte kan stänga av vad ni tänker och tycker att ni känner. 
    Så du startar en sådan här "explosiv" tråd och förväntar dig bara ryggdunkar och ingen kritik eller fördömanden? Vad skriver man då? GRATTIS? Jag tror att barn idag har det så bra då de träffar så många människor på förskolan som de kan ty sig till. En snäll och go förskolefröken kan bli en utmärkt ersättning för en "kall?" mor. Jag växte upp före dagis och mina föräldrar var väldigt unga och motvilliga och jag var oönskad men det gick bra tack vare att jag hade en farmor som kunde ge trygghet, värme och stabilitet de stunder jag var hos henne! 
  • Jonasson
    Anonym (duärinteensam!) skrev 2014-06-14 19:00:25 följande:
    Har jag sagt att jag inte känner kärlek till mitt barn? Det är sådana som du som gör att detta inte är något som talas högt om.
    Ja men det är klart att man inte talar högt om något som är så avvikande. Det är helt enkelt djävligt svårt för de flesta att förstå att man kan ångra sitt barn. Vad skulle du göra istället med din tid menar du?
  • Anonym (duärinteensam!)
    Jonasson skrev 2014-06-14 19:03:21 följande:
    Ja men det är klart att man inte talar högt om något som är så avvikande. Det är helt enkelt djävligt svårt för de flesta att förstå att man kan ångra sitt barn. Vad skulle du göra istället med din tid menar du?
    Här förutsätts det saker och ting ja. Det handlar inte om pengar, det handlar inte om tid, det handlar inte om graviditet eller födande, det handlar inte om karriär. Jag önskar bara att jag inte skaffat barn, att jag inte haft henne. Jag önskar ett liv utan barn bara helt enkelt.
  • Jonasson
    Anonym (duärinteensam!) skrev 2014-06-14 19:07:43 följande:
    Här förutsätts det saker och ting ja. Det handlar inte om pengar, det handlar inte om tid, det handlar inte om graviditet eller födande, det handlar inte om karriär. Jag önskar bara att jag inte skaffat barn, att jag inte haft henne. Jag önskar ett liv utan barn bara helt enkelt.
    Och jag undrar ju då vad det handlar om? När det nu inte är något av det du just skrev.

    Exakt vad är det som gör att ett liv utan din dotter skulle vara ett bättre liv? Du måste ju veta varför du ångrar ditt barn, är det ansvaret du inte pallar med?
  • Anonym (duärinteensam!)
    Jonasson skrev 2014-06-14 19:13:12 följande:
    Och jag undrar ju då vad det handlar om? När det nu inte är något av det du just skrev.

    Exakt vad är det som gör att ett liv utan din dotter skulle vara ett bättre liv? Du måste ju veta varför du ångrar ditt barn, är det ansvaret du inte pallar med?
    Jag skrev det precis. Jag vill inte ha barn, det är en stark känsla i hela kroppen som inte nödvändigtvis förklaras med ord. Så sluta förutsätt saker igen.
  • Anonym (Ja)
    Anonym (duärinteensam!) skrev 2014-06-14 19:07:43 följande:
    Här förutsätts det saker och ting ja. Det handlar inte om pengar, det handlar inte om tid, det handlar inte om graviditet eller födande, det handlar inte om karriär. Jag önskar bara att jag inte skaffat barn, att jag inte haft henne. Jag önskar ett liv utan barn bara helt enkelt.
    Det finns nog många par som gärna tar över din dotter, dvs adoption. Det tycker jag du ska fundera på.

    Sen tycker jag Jonasson ställde en mycket bra fråga till dig: Exakt vad är det som gör att ett liv utan din dotter skulle vara ett bättre liv? Du måste ju veta varför du ångrar ditt barn, är det ansvaret du inte pallar med?
  • Anonym (duärinteensam!)
    Anonym (Ja) skrev 2014-06-14 19:20:22 följande:
    Det finns nog många par som gärna tar över din dotter, dvs adoption. Det tycker jag du ska fundera på.

    Sen tycker jag Jonasson ställde en mycket bra fråga till dig: Exakt vad är det som gör att ett liv utan din dotter skulle vara ett bättre liv? Du måste ju veta varför du ångrar ditt barn, är det ansvaret du inte pallar med?
    Det tycker inte jag. Och framförallt tycker inte barnets pappa det. Jag svarade Jonsson, det är en stark känsla i hela kroppen som inte nödvändigtvis kan förklaras med ord.
Svar på tråden Vi finns, vi som ångrar barn