Junibebisar 2014
Hej! Tänkte att det skulle va kul med en tråd för oss som fått våra bebisar i Juni.
Min bebis kom 20 Juni på midsommarafton.
En tråd att utbyta glädje och eventuella problem som andra kanske har bra lösningar på?
-
-
Svar på tråden Junibebisar 2014
-
Vad bra! Tack då ska jag göra så, han blev 4 månader i måndags :)Amalian83 skrev 2014-10-25 16:06:50 följande:Det jag gjorde i början (gett smakisar i en månad, min tjej är fem mån) var att amma först och sedan ge en smakis. Då är hon inte lika hungrig och blir inte lika arg att hon inte får så mycket. Nu efter en månad ger jag henne mer åt gången av det som är etablerat (morot, avokado, banan) och ammar efteråt för att hjälpa hennes mage. Funkar fint :)
-
Alltså just nu är min tålamod på noll! Jag har fått en bebis som sover uselt om nätterna, fine, men varför måste dagarna också vara en kamp! Det känns som att större delen av mina dagar går åt att söva honom. Jag måste köra vagnen fram och tillbaka i hallen i en halvtimme, eller vagga i famnen i en halvtimme för att han han ska somna. Minst en halvtimme!!! Det är en sån KAMP varje gång. Och på sista tiden har han börjat vakna efter 5 minuter ibland och så måste jag i princip vagga eller vagna konstant eller var femte minut för att han ska få sig en halvtimmes sömn. Och min rygg orkar inte mer! I en halvtimme vaggade jag en övertrött bebis precis.. & då sov han i hela 10 min!? Känns som ett skämt.. och jag tog upp honom igen för att vagga om men han stänger ögonen, öppnar ögonen, blir frustrerad, gnäller, river sig, och till slut gav jag upp så nu har jag en ledsen bebis som vill men kan inte sova och så är jag då alldeles slut och trött och orkar inte mer och känner mig så elak pga alla dessa känslor.. Vissa dagar är fruktansvärt jobbiga när det kommer till sömn helt enkelt.. Andra dagar går det mycket bättre och ibland lyckas han tom ha sovpass på 1-2 timmar men det är ju såklart mer undantag än regel. Var bara tvungen att skriva av mig :/
-
Usch vad jobbigt! Min son är också svårsövd på dagarna. Ofta sover han inte mellan alla mål men då är han så trött när han väl ska äta att han somnar i mitt knä när han ätit färdigt. Det är rätt skönt då för då kan jag också få vila en stund, det blir jag ju tvungen till eftersom jag inte kan ta mig någonstans med honom i knät :)ellami skrev 2014-10-25 18:39:36 följande:
Alltså just nu är min tålamod på noll! Jag har fått en bebis som sover uselt om nätterna, fine, men varför måste dagarna också vara en kamp! Det känns som att större delen av mina dagar går åt att söva honom. Jag måste köra vagnen fram och tillbaka i hallen i en halvtimme, eller vagga i famnen i en halvtimme för att han han ska somna. Minst en halvtimme!!! Det är en sån KAMP varje gång. Och på sista tiden har han börjat vakna efter 5 minuter ibland och så måste jag i princip vagga eller vagna konstant eller var femte minut för att han ska få sig en halvtimmes sömn. Och min rygg orkar inte mer! I en halvtimme vaggade jag en övertrött bebis precis.. & då sov han i hela 10 min!? Känns som ett skämt.. och jag tog upp honom igen för att vagga om men han stänger ögonen, öppnar ögonen, blir frustrerad, gnäller, river sig, och till slut gav jag upp så nu har jag en ledsen bebis som vill men kan inte sova och så är jag då alldeles slut och trött och orkar inte mer och känner mig så elak pga alla dessa känslor.. Vissa dagar är fruktansvärt jobbiga när det kommer till sömn helt enkelt.. Andra dagar går det mycket bättre och ibland lyckas han tom ha sovpass på 1-2 timmar men det är ju såklart mer undantag än regel. Var bara tvungen att skriva av mig :/
-
Usch vad det måste vara jobbigt. Vet inte riktigt vad jag ska säga :( Känn dig inte elak pga dina känslor, du är trött och inte elak :)ellami skrev 2014-10-25 18:39:36 följande:Alltså just nu är min tålamod på noll! Jag har fått en bebis som sover uselt om nätterna, fine, men varför måste dagarna också vara en kamp! Det känns som att större delen av mina dagar går åt att söva honom. Jag måste köra vagnen fram och tillbaka i hallen i en halvtimme, eller vagga i famnen i en halvtimme för att han han ska somna. Minst en halvtimme!!! Det är en sån KAMP varje gång. Och på sista tiden har han börjat vakna efter 5 minuter ibland och så måste jag i princip vagga eller vagna konstant eller var femte minut för att han ska få sig en halvtimmes sömn. Och min rygg orkar inte mer! I en halvtimme vaggade jag en övertrött bebis precis.. & då sov han i hela 10 min!? Känns som ett skämt.. och jag tog upp honom igen för att vagga om men han stänger ögonen, öppnar ögonen, blir frustrerad, gnäller, river sig, och till slut gav jag upp så nu har jag en ledsen bebis som vill men kan inte sova och så är jag då alldeles slut och trött och orkar inte mer och känner mig så elak pga alla dessa känslor.. Vissa dagar är fruktansvärt jobbiga när det kommer till sömn helt enkelt.. Andra dagar går det mycket bättre och ibland lyckas han tom ha sovpass på 1-2 timmar men det är ju såklart mer undantag än regel. Var bara tvungen att skriva av mig :/
Styrkekram till dig <3 -
Vet exakt hur fruktansvärt sliten du är! Jag mår psykiskt riktigt dåligt många dagar för att man är så fruktansvärt utmattad. Vi lämnar bort lillan mer och mer till hennes mormor och ibland till hennes morbror över nätterna för jag orkar inte längre. Jag mår skitdåligt av att lämna bort henne, men jag mår ännu sämre av att aldrig få vila. Så det är en överlevnadsstrategi, går inte annars. Man går fullständigt sönder. Kan du lämna bort över natten nåt? Och bara släppa och sova?ellami skrev 2014-10-25 18:39:36 följande:
Alltså just nu är min tålamod på noll! Jag har fått en bebis som sover uselt om nätterna, fine, men varför måste dagarna också vara en kamp! Det känns som att större delen av mina dagar går åt att söva honom. Jag måste köra vagnen fram och tillbaka i hallen i en halvtimme, eller vagga i famnen i en halvtimme för att han han ska somna. Minst en halvtimme!!! Det är en sån KAMP varje gång. Och på sista tiden har han börjat vakna efter 5 minuter ibland och så måste jag i princip vagga eller vagna konstant eller var femte minut för att han ska få sig en halvtimmes sömn. Och min rygg orkar inte mer! I en halvtimme vaggade jag en övertrött bebis precis.. & då sov han i hela 10 min!? Känns som ett skämt.. och jag tog upp honom igen för att vagga om men han stänger ögonen, öppnar ögonen, blir frustrerad, gnäller, river sig, och till slut gav jag upp så nu har jag en ledsen bebis som vill men kan inte sova och så är jag då alldeles slut och trött och orkar inte mer och känner mig så elak pga alla dessa känslor.. Vissa dagar är fruktansvärt jobbiga när det kommer till sömn helt enkelt.. Andra dagar går det mycket bättre och ibland lyckas han tom ha sovpass på 1-2 timmar men det är ju såklart mer undantag än regel. Var bara tvungen att skriva av mig :/
Stor kram! -
Skit också!! Jag la mig för 2 (!) timmar sen, kan inte somna, nu börjar L vrida på sig. Jag hjälper honom runt till mage o där ligger han med huvudet uppåt! Ameh! Lägg ner huvudet och somna om liksom, men nej! Tillbaka på rygg slocknar han direkt... Suck. Varför kan jag inte somna då?!? Jag är ju så sjukt trött...
-
Det verkar som jag har fått en varannan natt bebis. Natten till igår var fantastisk, idag; not so much :/
-
Du ska inte må dåligt över att lämna bort <3 helt förståeligt att du gör det när du har det så tufft som du har det. Bebis mår bättre av en mamma som mår bra!smalljey skrev 2014-10-25 22:06:37 följande:Vet exakt hur fruktansvärt sliten du är! Jag mår psykiskt riktigt dåligt många dagar för att man är så fruktansvärt utmattad. Vi lämnar bort lillan mer och mer till hennes mormor och ibland till hennes morbror över nätterna för jag orkar inte längre. Jag mår skitdåligt av att lämna bort henne, men jag mår ännu sämre av att aldrig få vila. Så det är en överlevnadsstrategi, går inte annars. Man går fullständigt sönder. Kan du lämna bort över natten nåt? Och bara släppa och sova?
Stor kram!
Jag helammar, flera gånger per natt dessutom och bebis totalvägrar flaska så det finns inte ens på kartan att lämna bort ens för en natts sömn.. Inte ens pappan kan ta nätter pga detta :/
Fast ärligt talat vet jag inte om jag hade lämnat oavsett, för jag har lite kontrollbehov när det gäller allt och när det gäller min bebis är det galet - litar knapp på någon typ?! Vågar inte ens lämna nån timme till nån på dagarna! Förutom pappan (men max 2 timmar även då, eftersom jag ammar varannan timme och bebis blir gnällig redan efter 1-1,5 h som max när han märker att mamma är borta). detta är skit dåligt jag vet för tids nog vill jag kunna lämna ifrån mig mitt barn till farmor osv för barnpassning så jag och mannen kan få egentid och sen blir väl inskolning värre om han aldrig får vara ifrån mig anta jag. Nån annan som är sådär nästan svartsjukt fäst vid sitt barn?? :/!Men det kanske släpper när han blir lite äldre? Just nu känns det typ som att han är så liten, ingen annan kan ta hand om honom som jag, ingen annan kan läsa av hans behov osv.. Fast vill ju egentligen inte känna så och helst inte för all evighet liksom ;) -
Har du provat att vänta ut honom? Vad händer om du inte vyssar? Skriker bebben då? Försök att distrahera honom med att titta på saker eller göra nån favoritgrej som di vet att han gillar. Min son gillar tex att stå upp i famnen!ellami skrev 2014-10-25 18:39:36 följande:
Alltså just nu är min tålamod på noll! Jag har fått en bebis som sover uselt om nätterna, fine, men varför måste dagarna också vara en kamp! Det känns som att större delen av mina dagar går åt att söva honom. Jag måste köra vagnen fram och tillbaka i hallen i en halvtimme, eller vagga i famnen i en halvtimme för att han han ska somna. Minst en halvtimme!!! Det är en sån KAMP varje gång. Och på sista tiden har han börjat vakna efter 5 minuter ibland och så måste jag i princip vagga eller vagna konstant eller var femte minut för att han ska få sig en halvtimmes sömn. Och min rygg orkar inte mer! I en halvtimme vaggade jag en övertrött bebis precis.. & då sov han i hela 10 min!? Känns som ett skämt.. och jag tog upp honom igen för att vagga om men han stänger ögonen, öppnar ögonen, blir frustrerad, gnäller, river sig, och till slut gav jag upp så nu har jag en ledsen bebis som vill men kan inte sova och så är jag då alldeles slut och trött och orkar inte mer och känner mig så elak pga alla dessa känslor.. Vissa dagar är fruktansvärt jobbiga när det kommer till sömn helt enkelt.. Andra dagar går det mycket bättre och ibland lyckas han tom ha sovpass på 1-2 timmar men det är ju såklart mer undantag än regel. Var bara tvungen att skriva av mig :/
Jag får oxå vyssa min son ibland men jag kan inte börja förrän man ser att han är riktigt trött.. Annars får jag hålla på i en evighet.
Lycka till -
Idag har lilleman upptäckt att han kan räcka ut tungan och testade att göra det 20 minuter i sträck. Han såg ut som Toker i Snövit.
